2008-09-02 nummer 36 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
DEBATT OCH BREV

Företrädare för Svenska neurologföreningen:

Svensk neurologi i behov av kraftig resursförstärkning


Anja Smits, docent, överläkare, universitetslektor, neurologiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

anja.smits@neurologi.uu.se


Peter M Andersen, docent, överläkare universitetslektor, neurologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå


Magnus Andersson, docent, överläkare, neurolo giska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna


Gunnar Andsberg, med dr, bitr överläkare,neurologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund


Sten Fredrikson, professor, överläkare, neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge


Martin Gunnarsson, med dr, ST-läkare, neurokliniken, Universitetssjukhuset Örebro

Margareta Hultgren, överläkare, neurolog i sektionen, medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov


Anne-Marie Landtblom, docent, överläkare, Hälsouniversitetet, Linköping


Jan Lycke, docent, överläkare, neurologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg


Svend Marup Jensen, överläkare, neurologisektionen, medicinkliniken, Helsingborgs lasarett


Hans Navermed, dr, överläkare, neurologiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala


Ingela Nilsson Remahl, med dr, överläkare, neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge


Fredrik Walentin, avdelningsläkare, neurokliniken, Universitetssjukhuset Örebro


Vi känner en stark oro över dagens brister i svensk neurosjukvård och förändringar i läkarutbildningen. Svensk neurologi behöver stärkas på alla nivåer, genom dels en utökad neurologiundervisning för läkarstudenterna och fler ST-block i neurologi, dels större budget för nya effektiva behandlingar.

O Neurosjukvården genomgår för närvarande en genomgripande förändring som innebär att stora patientgrupper kan erbjudas behandlingar som på ett påtagligt sätt kan förbättra sjukdomsförlopp, prognos och livsbetingelser. I en artikel i detta nummer av Läkartidningen (sidan 2413) beskriver vi den utveckling som neurologi som medicinsk specialitet genomgått på senare år, från en övervägande diagnostiserande disciplin till en behandlande specialitet.

Denna glädjande utveckling medför samtidigt ett ökat behov av speciella satsningar på neurosjukvård [1]. Om inga riktade insatser görs för att förstärka dagens underdimensionerade vård riskerar många patienter som drabbas av neurologisk sjukdom att inte få ta del av de nya behandlingsmöjligheter som finns tillgängliga i dag. En viktig del av de riktade insatserna skulle utgöras av en ökad utbildning av kompetent personal där läkarnas grundutbildning och specialistutbildningen i neurologi intar en central plats.

I förhållande till de snabba och omfattande landvinningar som nu sker inom neurologin är utbildningen i ämnet eftersatt i Sverige. På grundutbildningsnivå finns aktuella europeiska rekommendationer om omfattningen av utbildningen i neurologi [2].

Enligt dessa rekommendationer ska utbildning i klinisk neurologi omfatta ett minimum av fem veckors heltidstjänstgöring, minst 72 timmars aktiv undervisningstid, varje student ska ha undersökt minst 14 egna neurologiska patienter från de viktigaste sjukdomsgrupperna, och neurologi ska examineras separat, efter tjänstgöring, genom skriftlig och muntlig examen.

Den svenska verkligheten befinner sig tyvärr långt under europeisk rekommenderad standard när det gäller omfattningen av neurologiundervisningen – exempelvis har Karolinska institutet på senare år halverat neurologikursens tid från sex till tre veckor. Det är mycket vanligt att studenterna efterlyser utökad tid i neurologi för att kunna tillgodogöra sig ämnet, bland annat för att neurologi anses »svårare« än flera andra grundutbildningsämnen [3, 4]. Om de blivande läkarna inte får möjlighet att lära sig de grundläggande neurologiska begreppen kommer framtida rädsla och osäkerhet inför patienter med neurologiska symtom (»neurophobia«) att finnas kvar i läkarnas framtida yrkesutövning [5].

På högre utbildningsnivåer saknas neurologiundervisning. AT-läkare har ingen neurologitjänstgöring, och under ST-utbildning saknas obligatorisk neurologitjänstgöring på många områden där kunskap om nervsystemets sjukdomar är relevant, exempelvis internmedicin och allmänmedicin. I praktiken innebär den underdimensionerade neurologiutbildningen, på såväl grundutbildnings- som specialistutbildningsnivå, att många patienter som drabbas av neurologisk sjukdom riskerar att inte få en adekvat bedömning och behandling.

I Sverige är tillgången på neurologspecialister cirka 32 per miljon invånare [6]. Andelen neurologer som är under 55 år är endast 30 procent, vilket innebär att ungefär 200 specialister kommer att nå pensionsåldern inom en tioårsperiod. Finland och Norge har 58 respektive 49 neurologer per miljon invånare [7]. Av de nordeuropeiska länderna är det endast Storbritannien som har ett betydligt lägre antal neurologer per miljon invånare än Sverige [8].

I Sverige arbetar neurologer på läns- och länsdelsnivå traditionellt i öppenvården och med konsultverksamhet i slutenvården. För handläggning av öppenvårdsneurologi och konsultverksamhet på länsnivå har behov angivits motsvarande en heltidsneurolog per 40000 invånare. De flesta strokeenheter bemannas av specialister i internmedicin, men allt fler sjukhus framför önskemål om att neurologspecialister ska delta i bemanningen av strokeenheter.

Om sjukhusen ska klara av att bemanna strokeenheter med neurologer är behovet sannolikt en neurolog per 25000 invånare. På region-sjukhus bedrivs, förutom sjukvård, även forskning och undervisning, och behovet av neurologspecialister är där än större.

Enligt våra beräkningar motsvarar en modern neurosjukvård i Sverige ett behov på mellan 50 och 60 neurologspecialister per miljon invånare, vilket innebär att vi skulle hamna på samma nivå som Finland och Norge. För att leva upp till denna standard måste vi utbilda mellan 350 och 400 neurologer de kommande tio åren.

Vi eftersträvar ett utökat samarbete i utbildnings- och undervisningsfrågor mellan regionsjukhusens neurologkliniker och neurologiska enheter på länssjukhusen. Vår vision är att samtliga universitets- och regionsjukhus, utöver deras traditionella ansvar, ska ha primär- och bakjourslinjer för akut neurologisk konsultation samt beredskap för neurologisk intervention vid akut stroke. Vid läns- och länsdelssjukhus bör det finnas tillräckligt många neurologspecialister för att de, utöver att ha ansvar för öppenvårdsneurologi och konsultverksamhet, ska kunna delta i bemanningen av strokeenheter.

Sammanfattningsvis behövs det större ekonomiska budgetramar för nya effektiva behandlingar samt förbättrade resurser för både akut omhändertagande och uppföljning av patienter med neurologiska sjukdomar. På något längre sikt bör en sådan resursförstärkning av neurosjukvården kunna innebära betydande besparingar samhällsekonomiskt, genom påtaglig ändring av sjukdomsförlopp, vidmakthållen funktionsgrad och arbetsförmåga samt förbättrad livskvalitet hos patienter med neurologiska sjukdomar.

*

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Peter M Andersen har ett advisory board-uppdrag för Hoffmann-La Roche. Sten Fredrikson har fått arvode för utbildningsuppdrag av Bayer Schering Pharma, Biogen Idec, Sanofi-Aventis och Serono. Jan Lycke har fått forskningsanslag från Biogen Idec. Övriga författare: Inga uppgivna.


Referenser
1. Andlin-Sobocki P, Jönsson B, Wittchen HU, Olesen J. Costs of disorders of the brain in Europe. Eur J Neurol. 2005;12:1-27.

2. Olesen J, Baker MG, Freund T, di Luca M, Mendlewicz J, Ragan J, et al. Consensus document on European brain research. J Neurol Neurosurg Psych. 2006;77:1-49.

3. Flanagan E, Walsh C, Tubridy N. ´Neurophobia´ – attitudes of medical students and doctors in Ireland to neurological teaching. Eur J Neurol. 2007;14:1109-12.

4. Schon F, Hart P, Fernandez C. Is

clinical neurology really so diffi-cult? J Neurol Neurosurg Psych. 2002;72:557-9.

5. Ridsdale L, Massey R, Clark L. Preventing neurophobia in medical students, and so future doctors. Pract Neurol. 2007;7:116-23.

6. Tillgång på: Specialistläkare 2005. Stockholm: Socialstyrelsen; 2007.

7. Grisold W, Galvin R, Lisnic V, Lopes Lima J, Mueller E, Oberndorfer S, et al. One Europe, one neurologist? Eur J Neurol. 2007;14:241-7.

8. Oberndorfer S, Clanet M, Grisold W, and the Education Committee of the EFNS Task force for European subspecialities. EFNS Newsletter. 2003;(3):7.




Kommentarer till Läkartidningens artiklar på nätet
- Skicka artikeln


x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society