2009-09-15 nummer 38 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
KLINIK OCH VETENSKAP

Analys av proven åren 1995–2008

AT-provets resultat varierar beroende på studieort och ålder


Jan Östergren, docent, universitetslektor, institutionen för medicin; medicinsk huvudredaktör, Läkartidningen

jan.ostergren@karolinska.se


Charlotte Kaviani, ST-läkare, akutkliniken

Tonje Thorvaldsen, ST-läkare, akutkliniken; samtliga Karolins­ka universitetssjukhuset, Solna


Margareta Krook-Brandt, statistiker, institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska institutet, Stockholm


Lars-Owe Dahlgren, professor, Hälsouniversitetet, Linköpings universitet och Karolinska institutet;

för AT-nämnden



Sammanfattat

Resultaten av 11 036 AT-prov under perioden 1995 till våren 2008 har analyserats.

Andelen underkända med svensk utbildning varierade mellan 2,0 procent (Linköping) och 3,7 procent (Göteborg). I gruppen med utbildning utanför EU underkändes 29,5 procent.

Skillnaderna i andel rätta svar var små mellan svenska examensorter.

Högre ålder var förknippat med sämre resultat oavsett examensort.

Särskilda insatser behöver göras för att förbättra introduktionen till svensk läkarverksamhet för de allt fler läkare med utländsk examen som gör AT i Sverige.


O Under 1990-talets början utvecklades AT-provet i sin nuvarande form. Utformningen av examinationen skedde i en större arbetsgrupp, och många olika examinationsformer diskuterades. Man enades slutligen om att ha en skrivning med modifierade essäfrågor (modified essay questions, MEQ) och därefter vid godkänd skrivning ett muntligt prov, där AT-läkarens möte med en patient bedömdes i anamnesupptagning, statusgenomgång och efterföljande diskussion om tänkbara differentialdiagnoser, utredning och behandling. Numera kan man få dispens från det muntliga provet om man har fyra godkända s k sit-in-examinationer under sin AT-tjänstgöring.

Den skriftliga delen består vanligen av fyra olika fallbeskrivningar med huvudsaklig inriktning mot de fyra olika tjänstgöringsavsnitten under AT, internmedicin, kirurgi, psykiatri och allmänmedicin.

Skrivningarna arrangeras fyra gånger per år. Samtliga skrivningar sänds för rättning till den av universitetsorterna som konstruerat frågorna och rättas av frågekonstruktörerna. Vid varje skrivningstillfälle examineras mellan 200 och 250 AT-läkare. När samtliga skrivningar är rättade och resultaten sammanställts fastlägger AT-nämnden, som är sammansatt av representanter från samtliga medicinska fakulteter i Sverige, vid ett betygskollegium gränsen för godkänt.

Under senare år har AT-provets vara eller inte vara diskuterats [1, 2]. Bland annat har Högskoleverket framhållit att AT-provet i nuvarande utformning är förlegat samt att det är samhällsekonomiskt och privatekonomiskt olyckligt att sortera ut olämpliga individer i ett så sent skede av utbildningen. Dock kompliceras situationen av att EU:s läkardirektiv kräver att läkares grundutbildning måste vara minst sex år för att godkännas inom EU. Tack vare att det är universiteten som arrangerar AT-proven har Sverige kunnat hävda att den svenska grundutbildningen motsvarar dessa EU-krav.

Det nuvarande AT-provet är det enda nationella kunskapsprovet i läkarutbildningen över huvud taget och fungerar därmed som en kvalitetskontroll av läkares kunskaper inför svensk legitimation. Provet har i utvärdering av de skrivande bedömts vara relevant och ha en lagom svårighetsgrad [3].

Genom åren har en stor databas byggts upp med resultat från samtliga AT-skrivningar. Vi har i det föreliggande arbetet velat undersöka huruvida AT-läkarens studieort under grundutbildningen påverkar tentamensresultatet. Finns det någon skillnad i resultaten beroende på utbildningsort inom Sverige, och finns det någon skillnad mellan utbildade i Sverige och utbildade i andra länder? Även inverkan av ålder och kön på provresultat studerades.

Metod

Vi analyserade resultaten av samtliga AT-prov som genomförts från 1995 fram till och med våren 2008.

Samtliga resultat har inkluderats i studien oavsett om läkarna skrev skrivningen en eller flera gånger. Vi har indelat tentanderna efter examensort under grundutbildningen: Lund, Göteborg, Linköping, Stockholm, Uppsala och Umeå. En stor andel av AT-läkarna har sin examen från antingen ett EU-land eller från länder utanför EU (kategori »övriga«). Tentanderna från Norden frånsett Sverige placerades i en separat grupp, men denna grupp bestod av endast 36 individer. Jämförelser har gjorts avseende den sammanlagda skrivningspoängen, som sedan uttrycktes som procent av maximalt antal möjliga poäng på varje skrivning. Studien är en kvalitetskontroll som inte behöver godkännande av forskningsetikkommitté.

Den statistiska bearbetningen har utgjorts av beskrivande statistik, såsom frekvenstabeller, box-plot och spridningsdiagram. Dessutom har sambandsmåttet Spearmans rangkorrelation beräknats mellan procent rätt på skrivningen och ålder uppdelat på examensort.

Resultat

Under den aktuella perioden gjordes sammanlagt 11 036 AT-prov av 5 652 kvinnor och 5 384 män. AT-läkarna var mellan 25 och 62 år gamla. 63 procent var yngre än eller lika med 32 år (n = 7 000). Endast 68 AT-läkare var 51 år eller äldre. Läkare examinerade i Sverige hade en medianålder om 30 år, medan läkarna examinerade utanför EU/Norden hade en medianålder om 36 år.

Examensortens inverkan

Antal AT-läkare från ingående lärosäten och procentuellt antal rätt i medeltal på AT-skrivningarna framgår av Tabell I och Figur 1. Som framgår var skillnaden mellan de olika svenska grundutbildningsorterna liten. Det genomsnittliga resultatet varierade från 60,2 poäng (Stockholm) till 62,0 (Linköping) av totalt i genomsnitt för samtliga AT-prov maximala 80 poäng. De AT-läkare som gått grundutbildningen i något annat EU-land klarar provet något sämre, med resultatet 59,6 poäng. Klart lägst poäng fick de AT-läkare som studerat utanför EU, med 53,2 poäng i genomsnitt.

Totalt underkändes 5,3 procent av de skrivande. Andelen underkända med svensk utbildning varierade mellan 2,0 procent (Linköping) och 3,7 procent (Göteborg). I gruppen med utbildning utanför EU underkändes 29,5 procent. I analysen har dock inte hänsyn tagits till att underkända AT-läkare skrivit om provet en eller flera gånger.

Ålderns och könets inverkan

Vi analyserade sambandet (korrelation = R) mellan procent rätt på skrivningen och ålder uppdelat på examensort. Som ses i Figur 2 blir resultaten sämre vid stigande ålder.

Korrelationen ligger på 0,30–0,35 för samtliga examensorter, och alla är signifikant skilda från 0 utom för kategorin »Norden«, som dock endast innehöll 36 skrivande. Det finns således ett svagt samband mellan ålder och procentuell andel rätt, och detta föreligger oberoende av examinationsort. Ser man på andel underkända i olika ålderskategorier blir skillnaderna mer påtagliga (Tabell II). Bland dem som var under 30 år skrev endast 0,75 procent underkänt, medan motsvarande siffra för de 72 skrivande som var mellan 50 och 54 år var 41,7 procent.

Kvinnor hade bättre resultat än män. Av kvinnorna skrev 4,3 procent underkänt, medan motsvarande andel bland män var 6,4 procent.

Förändring i resultat över tid

Som framgår av Figur 3 har det genomsnittliga resultatet över tid varit i stort oförändrat.

Diskussion

För de AT-läkare som studerat i Sverige ses endast små skillnader i resultat på AT-provet beroende på examensort. Dock ser man en större andel underkända i gruppen läkare som studerat utanför EU, vilket talar för att just denna grupp har särskilda svårigheter.

Studier utanför EU

Att AT-läkare som har studerat utanför EU har sämre resultat på AT-provet kan ha flera orsaker. Språkliga svårigheter kan spela en roll. Provet innehåller relativt mycket text som ska läsas igenom under tidsbegränsning, vilket sannolikt är en nackdel för de AT-läkare som inte är vana att söka information i svenska läromedel. En del av dessa AT-läkare upplever kanske inga större språkproblem i vanligt förekommande patientarbete men får svårare i den mer ovana tentamenssituationen. Dock är det osannolikt att språksvårigheter förklarar hela skillnaden i provresultat. Det finns nämligen även en markant skillnad mellan AT-läkare som studerat utanför Sverige beroende på om de studerat inom respektive utanför EU.

Grundutbildningens upplägg varierar naturligtvis också en hel del mellan olika länder. Förutom att det kan föreligga rena kvalitetsskillnader är det lätt att tänka sig att den svenska läkarutbildningen är mer anpassad till de krav som ställs inom just svensk sjukvård än läkarutbildningen i t ex Ryssland eller Mellanöstern. De AT-läkare som studerat i något icke-EU-land har visserligen hunnit arbeta åtminstone 13 månader i Sverige när det blir dags att skriva AT-provet, men det är en relativt kort tid jämfört med hur länge de svenska studenterna har varit verksamma i det svenska sjukvårdssystemet.

Legitimerade läkare från länder utanför EU måste göra AT för att få arbeta i Sverige (om de inte är färdiga specialister som fått godkänd provtjänstgöring). Många av dessa kan således vara läkare som har arbetat länge inom en specialitet och därför hunnit glömma bort vad de lärt sig inom andra områden. Många har även en relativt lång tid mellan sin grundexamen och AT-provet av andra orsaker, men någon registrering av tid mellan examen och AT-prov finns inte i vår databas, varför närmare analys av denna eventuella påverkan inte har kunnat göras. Vissa kunskaper har kanske också med tiden hunnit bli förlegade.

Skillnader mellan examinationsorterna

AT-läkarna från länder utanför EU/Norden var något äldre än övriga grupper. Vi analyserade därför även ålderns inverkan på resultatet och fann ett svagt samband mellan högre ålder och sämre resultat på AT-provet. Ett starkare samband fann man om man studerade antalet underkända i de olika åldersgrupperna. Dessa samband förelåg dock oavsett examinationsort (inom och utanför Sverige) och kan därför knappast vara en väsentlig orsak till de registrerade skillnaderna.Således finns det flera tänkbara orsaker till skillnaderna i AT-provresultat mellan de olika examensorterna. Vidare undersökningar krävs för att kunna dra några säkra slutsatser avseende orsakerna till detta.

Konklusion

Den viktiga implikationen av våra fynd blir att särskilda insatser behöver göras för att förbättra introduktionen till svensk läkarverksamhet för de allt fler läkare med utländsk examen som gör AT i Sverige. Den nyinrättade kompletteringsutbildningen, som hösten 2009 startar i Stockholm, Linköping och Göteborg, är en sannolikt framkomlig väg med detta syfte.

*

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.


Referenser
 1. Ohlin E. Högskoleverket vill slopa AT-prov. Läkartidningen. 2002;99:476.

 2. Almér L. AT-provet – kvalitetssäkring till lågpris som bör behållas. Läkartidningen. 2002;99:1499-503.

 3. Ludvigsson J. AT-skrivningar får gott omdöme av AT-läkarna. Läkartidningen. 2008;105:2580-1.


Figur 1. Box-plot-diagram över resultat på AT-provet uppdelat efter examensort.

Figur 2. Resultat på AT-provet (procentandel rätta svar) mot ålder för de olika examensorterna.

Figur 3. Resultat på AT-provet uppdelat efter tidsperiod för provets genomförande i tvåårsintervall från 1995 till 2008.



Kommentarer till Läkartidningens artiklar på nätet
- Skicka artikeln


x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society