2009-12-08 nummer 50 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
Det finns 6 kommentarer till denna artikel. Läs kommentarer!
DEBATT OCH BREV

Måste vägen till legitimation gå via AT?


Kristian Axelsson

­lä­kar­student termin 11, ­Göteborg, AT-läkare till våren


David Svaninger

­lä­kar­student termin 11, ­Göteborg, AT-läkare till våren

Efter fem och ett halvt års studier ska den nyutexaminerade läkaren börja jakten på legi­timation. Efter att ha deltagit i rekryteringen till AT-tjänsterna frågar man sig om dagens system har spelat ut sin roll.

O Som student är det ­efter en lång utbildning dags att för första gången söka jobb. Ett jobb som är en förutsättning för att få den legitimation som krävs för att bli läkare »på riktigt«. Att få en av dessa nödvändiga AT-tjänster ter sig dock betydligt svårare och mer komplicerat än vad som är rimligt för en utbildnings­tjänst.

Två gånger per år rustar sig Sveriges alla landsting för att ta emot ansökningar från läkarstuderande. Ansök­nings­tiderna för AT-tjäns­terna är desamma över hela Sverige, men rekryterings­processen varierar från sjuk­hus till sjukhus.

Varierar gör också det bemötande och de rutiner man möts av under denna process – en process som emellanåt närmast kan beskrivas som skrämmande.

Det är framför allt två problem kopplade till tillsättningen av AT-tjänsterna som är tydliga. Dels kräver många sjukhus långa vikariat som underläkare, helst på det aktuella sjukhuset, för att den sökande överhuvudtaget ska bli kallad till intervju. Dels ses ofta en otydlig och svårbegriplig rekrytering med oengagerade och/eller stressade intervjuare.

Vi och våra studiekamrater har stött på en del hisnande exempel. Ur skörden kan nämnas

• att besked om att alla intervjuer är avslutade lämnas redan innan ansök­nings­perioden gått ut

• att den sökande som kommer till intervjun får veta att hälften av platserna ­redan är tillsatta innan ­tjänsterna utlysts, och att det nu är sjuttio personer som konkurrerar om de fyra återstående platserna

• att informationen som lämnats om programmets upplägg är felaktig

• att en sökande som ringt och frågat om sin ansökan fått veta att man bara orkat läsa de första hundra ansökningarna som kom in.



Att studenter som tar ledigt från sin grundutbildning för att kunna åka på intervjuer på de sjukhus där de hoppas kunna få börja sin AT möts av nonchalans och i vissa fall likgiltighet är anmärkningsvärt. Tänker arbetsgivarna på vilka signaler de sänder ­

ut om sig själva och sin verksamhet? Inser de att de framför sig har sina eventuella framtida kollegor?

Brist på respekt gentemot de sökande är måhända ett mindre problem. Ett större ligger i att det i många fall krävs långa tider med vika­riat som underläkare för att ens kvalificera sig till en intervju.



Utifrån detta undrar man hur landstingen, ­arbetsgivarna till i princip alla framtida läkare, egent­ligen ser på läkarutbildningen. Kan man dra slutsatsen att grundutbildningen brister i så stor utsträckning att ­vikariat efter grundutbildningen är nödvändigt för att man överhuvudtaget ska vara mogen att påbörja sin AT-tjänstgöring? Handlar det rent av om en ekonomisk vinst att kunna ta in olegitimerade (och därmed billiga) vikarier? Är det ett resultat av att det finns för få AT-platser att gruppen utexaminerade läkarstudenter växer sig allt större och att utbildningen i sig inte längre är tillräcklig för att vara något att konkurrera med?

En följd av kravet på långa vikariat är att en vikarie­rande underläkare kan hamna i situationer där han eller hon får undervisa AT-läkare utan att själv ha gått eller påbörjat denna utbildning. En längre period från exa­mination till legitimation får också den naturliga följden att tiden till färdig specialist fördröjs. Vari ligger den samhällsekonomiska nyttan med detta?



Frågan man ställer sig är om dagens rekrytering till AT-tjänsterna visar på ett större problem än bara dåliga rekryteringsrutiner. AT är ett system som finns i endast ett fåtal länder. Är det dags att införliva AT-tjänstgöringen i grundutbildningen och därmed ta bort den helt? Eller ska man ta efter systemen som våra nordiska grannar använder sig av, där man lottar ut platserna?

I detta finns en geografisk rättvisa, och inget landsting riskerar vakanser. Ett mini­mikrav bör åtminstone vara att antalet platser som erbjuds varje termin ses över så att de står i relation till antalet studenter som utexamineras.

Att AT-systemet behöver diskuteras, debatteras och reformeras ser vi som nödvändigt. Med dagens utformning riskerar man att få en merit­inflation av samma art som i dag gäller för att ta sig in på utbildningen.

Kommer framtidens lä­karstudenter att behöva vikariera fem år efter examen för att överhuvudtaget kunna ­komma ifråga för det sista momentet på vägen till den efterlängtade legitimation­en?

*

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.



x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society