2010-06-15 nummer 24 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
LEDARE

Alla tycker (något) om AT


Heidi Stensmyren

andre vice ordförande i Läkarförbundet


Hans Hjelmqvist

ledamot i centralstyrelsen samt ordförande i Utbildnings- och forskningsdelegationen

»AT må ha sina brister, men fyller likafullt en angelägen funktion.«

O Få ämnen genererar så många åsikter som läkares allmäntjänstgöring (AT). Den är uppskattad av både professionen, politiker och tjänstemän – om än av olika anledningar.

Trots det kan AT komma att ändras.

Bakgrunden är att flera tunga instanser har påpekat brister i läkares grundutbildning och AT. Dessutom har EU-kommissionen påpekat att den svenska läkarutbildningen med sina fem och ett halvt år inte uppfyller EU:s direktiv om yrkeskvalifikationer som kräver sex års studier.

Utbildningsdepartementet är därför i färd med att utforma utredningsdirektiv för att se över utbildningen fram till legitimation och därmed även konsekvenser för AT. Direktiven förväntas komma efter sommaren.

I dagens AT finns en otydlighet och sammanblandning av roller och regelverk. Landstinget är arbetsgivare, Högskoleverket (HSV) ansvarar formellt för examen och Socialstyrelsen godkänner AT och utfärdar legitimation.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen har landstingen skyldighet att anordna AT i den utsträckning det behövs. Lagen innehåller dock inga krav på när och var AT ska anordnas. Några garantier för AT-tjänster finns inte och landstingen får ingen extern finansiering till AT.

Högskoleverket anser att AT-provet egentligen inte fyller någon funktion. Provet är en hybrid som inte faller in under högskoleförordningen. AT-läkarna är inte studenter och proven ingår inte i någon högskoleutbildning. Därmed kan inte högskoleförordningen användas för exempelvis disciplinära åtgärder och provet kan inte överklagas.

Eftersom AT-tjänstgöringen inte är någon hög­skole­ut­bildning granskar inte HSV kvaliteten vare sig i utbildningen eller av AT-provet.

Riksrevisionen har kritiserat läkares grund­ut­bild­ning för att innehålla för lite psykiatri, men också den ovan beskrivna otydligheten i AT. Myndigheten anser att regeringen bör förstärka psykiatridelen och »se över läkarutbildningens organisation och finansiering för att skapa ökad tydlighet i ansvarsförhållanden, dimensionering, styrning och uppföljning«.

Även Socialstyrelsen påpekade 2009 att psykiatridelen i läkarnas grundutbildning och AT inte svarar upp mot vårdens behov. I rapporten »Utbildning i psykiatri« (2009) står: »Det är önskvärt att formulera kunskapsmål för hela läkarutbildningen, fram till legitimationen. Att AT inom psykiatrin nu kan förlängas från tre till sex månader ger inte självklart goda resultat, eftersom en dålig AT inte blir bättre bara för att den förlängs.«

Grundutbildningen och AT har historiskt formats av poli­tiska beslut. Läkarutbildningsreformen från 1969 förkortade utbildningen till 5,5 år och kompletterade den med AT i lands­tingens regi. Ett syfte var att knyta utbildningen närmare vårdens behov och att sprida läkare över landet.

En följd var att utbildningsde­partementet frikopplades från ansvar för läkarnas vidareutbildning utan att socialdepartementet för den skull fick något tydligt markerat ansvar. Syftet var att kanalisera läkarna till de områden där de »bäst« behövdes. Redan då nämndes problemen med vakanta läkartjänster inom psykiatrin som en grund för reformen.

Det påpekades att »Genom tjänstgöring inom dessa vårdområden (psykiatri och allmänmedicin) kan de unga läkarna stimuleras att inrikta sin fortsatta yrkesutövning mot sådana verksamhetsgrenar.«

AT ligger till grund för legitimation. Staten har vid utfärdandet av legitimationen så att säga gått i god för att yrkesutövaren har nödvändiga kunskaper och är lämpad att utöva yrket. Både behörighets- och patientsäkerhetsutredningen påpekar att legitimation ska vara något annat än ytterligare en examen.

Den är en garant för en viss kunskapsnivå, en »varu­deklaration« för allmänhet och sjukvårdshuvudmän. Legitimationen försäkrar att recept, anmälan till socialnämnd och intyg till myndigheter med mera håller en viss nivå. Socialstyrelsen utfärdar legitimation, men varken granskar eller utvärderar AT. Därmed uppträder staten som garant för läkares kompetens, trots en mycket begränsad kontroll över tjänstgöringen och utbildningsmomenten.

AT må ha sina brister, men fyller likafullt en angelägen funktion. Innan ändringar genomförs är det viktiga att tydligt definiera vilka mål som ska uppfyllas för att erhålla legitimation respektive fullgjord AT.

Först när det är gjort kan vi bestämma hur vi ska komma dit.




Kommentarer till Läkartidningens artiklar på nätet
- Skicka artikeln


x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society