2010-11-16 nummer 46 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
KLINIK OCH VETENSKAP

Behandling med metylfenidat vid trötthetssyndrom hos cancerpatienter


Linda Björkhem Bergman, ST-­läkare, med dr/ Ylva Böttiger, överläkare, ­docent, Karolic, Stockholm, juni 2010

Drugline nr: 24059

Finns det evidens för att behandla fatigue (trötthetssyndrom) hos onkologiska patienter med metylfenidat?

O Metylfenidat är ett amfetaminliknande läkemedel med en stimulerande effekt på centrala nervsystemet. Verknings­mekanismen innefattar troligen en ökad frisättning av noradrenalin och dop­amin i synapsklyftan samt en hämning av det presynaptiska upptaget av samma neurotransmittorer. Metylfenidat är godkänt för behandling av ADHD [1].

I vår litteratursökning återfanns fyra dubbelblindade, placebokontrollerade, randomiserade studier som undersökte effekten av metylfenidat hos cancerpatienter.

I den första studien på 112 cancerpatienter ledde både behandling med ­metylfenidat (5–20 mg/dag) och placebobehandling till signifikant förbättring av symtomen efter 7 dagar. Den positiva effekten var något mer uttalad bland de metyl­fenidatbehandlade patienterna, men skillnaden mellan grupperna var inte statistiskt signifikant. Metylfenidat ­tolererades väl, och både typen av och antalet biverkningar var i stort sett desamma i behandlingsgruppen som i ­placebogruppen [2].

I en studie på 68 patienter med hjärntumör gav 12 veckors metylfenidatbehandling (10–30 mg/dag) ingen signifikant förbättring av trötthetssymtomen, heller ingen förbättrad livskvalitet [3].

Hos 57 bröstcancerpatienter som ­behandlades adjuvant med cytostatika gav metylfenidatbehandling (10–20 mg/dag) ingen förbättring av trötthetssymtomen och ingen förbättrad livskvalitet jämfört med placebo, vare sig efter 3–4 veckors behandling eller efter 6 månaders behandling. Det var heller ingen skillnad i kognitiv förmåga (utvärderad med bland annat Mini-mental test, reviderat Hopkins verbal learning test m m) mellan grupperna [4].

I en studie på 154 patienter med bröst- eller ovarialcancer ledde 8 veckors behandling med metylfenidat (10 mg/dag) till en signifikant förbättring av trötthetssymtomen. Den kognitiva förmågan påverkades inte. I denna studie rapporterades dock en hög frekvens av biverkningar i behandlingsgruppen, 63 procent, jämfört med 28 procent bland de placebobehandlade. Många slutade också med sin behandling på grund av biverkningar; 11 procent av de metyl­fenidatbehandlade patienterna jämfört med 1,3 procent av de placebobehandlade. De biverkningar som fanns enbart i behandlingsgruppen var illamående och muntorrhet [5].

I alla fyra studier användes FACT-F (Functional assessment of cancer therapy-fatigue), en självskattningsskala, för att mäta behandlingseffekten. I två studier fanns en tendens till positiv effekt av metyl­fenidat jämfört med placebo [2, 4], men det är bara i den största studien [5] som den positiva effekten är statistiskt säkerställd. Författarna diskuterar inte den kliniska signifikansen av storleken på skillnaden i självskattningsskalan.

I en Cochrane-analys från 2010 om läkemedelsbehandling mot cancerrelaterad trötthet finns en sammanställning av alla relevanta studier i ämnet [6]. I författarnas metaanalys av de fyra studierna om metylfenidat [2-5] och en om dexamfetamin rapporteras en statistiskt signifikant förbättring av trötthetssymtomen med metylfenidat/dexam­fetamin jämfört med placebo. Förändringen i självskattningspoäng, oddskvot, –0,28 (95 procents konficensintervall: –0,48; –0,09). Dessutom gjordes metaanalyser på sju placebokontrollerade studier om erytropoetin, fyra om darbopoetin, två om paroxetin och fyra om progesteroner. Erytropoetin gav en positiv effekt, oddskvot –0,28 ­(95 procents konfidensintervall: –0,39; –0,17) jämfört med placebo, medan darbopoetin knappt hade signifikant ­effekt. Par­oxetin och progesteroner hade inte någon effekt [6].

I denna studie var således metylfenidat och erytropoetin de läkemedel som föreföll bäst att använda mot trötthetssyndrom. Man bör dock notera att studierna med erytropoetin var gjorda på anemiska patienter, och effekten av ­erytropoetin var mer uttalad hos patienter med uttalad anemi.

Om erytropoetin har effekt på trötthetssymtomen hos patienter när man väl uppnått en viss minimigräns för ­hemoglobinvärdet är oklart. Vidare är erytropoetin en tillväxtfaktor, och ­erytropoetinreceptorer kan finnas ­uttryckta på ytan av olika tumörceller. Liksom för alla tillväxtfaktorer finns en risk för att erytropoetin kan stimulera tillväxten av tumörer Vidare finns data som tyder på att den relativa risken för tromboemboliska händelser hos cancerpatienter ökar vid behandling med erytropoetin [7].

Metylfenidats effekter har också studerats vid andra sjukdomstillstånd som ger trötthetssymtom. I en dubbelblindad, placebokontrollerad, randomiserad studie med korsstudiedesign hos 60 patienter med kroniskt trötthetssyndrom gav metylfenidat (20 mg/dag) signifikant förbättring av symtomen jämfört med placebobehandling [8].

I två andra små randomiserade, kontrollerade studier förbättrade metyl­fenidatbehandling trötthetssymtom hos patienter med parkinson (n = 37) [9] och hos patienter med sarkoidos (n = 10) [10].

Sammanfattningsvis finns viss evidens för en positiv effekt av metylfenidatbehandling på trötthetssymtom hos cancerpatienter. De flesta av studierna är dock små, och det är dessutom svårt att uppskatta den kliniska relevansen av de uppmätta förändringarna på självskattningsskalor. Metylfenidat förefaller relativt väl tolererat i samtliga studier.

Under vinjetten »Läkemedelsfrågan« publiceras ett urval av de frågor som ­behandlats vid någon av de regionala ­läkemedelsinformationscentralerna (LIC), som hjälper sjukvårdspersonal, apotek och läkemedelskommittéer när medicinska läkemedelsproblem uppstår i det dagliga arbetet. Frågorna har sammanställts vid Karolinska universitetssjukhuset av med dr Mia von Euler och farm mag Marine Andersson, avdelningen för klinisk farmakologi. Svaren, som är evidensbaserade och producent­obundna, publiceras även i databasen Drugline. Frågor kan ställas till regionala LIC – telefonnummer finns på <http://www.lic.nu>.


Referenser
 1. Metylfenidat. Fass. 2010. http://www.fass.se

 2. Bruera E, Valero V, Driver L, Shen L, Willey J, Zhang T, et al. Patient-controlled methylphenidate for cancer fatigue: a double-blind, randomized, placebo-controlled trial. J Clin Oncol. 2006;24(13):2073-8.

 3. Butler JM Jr, Case LD, Atkins J, Frizzell B, Sanders G, Griffin P, et al. A phase III, double-blind, placebo-controlled prospective randomized clinical trial of d-threo-methylphenidate HCl in brain tumor patients receiving radiation therapy. Int J Radiat Oncol Biol Phys. 2007;69(5):

1496-501.

 4. Mar Fan HG, Clemons M, Xu W, Chemerynsky I, Breunis H, Braganza S, et al. A randomised, placebo-controlled, double-blind trial of the effects of d-methylphenidate on fatigue and cognitive dysfunction in women undergoing adjuvant chemotherapy for breast cancer. Support Care Cancer. 2008;16(6):577-83.

 5. Lower EE, Fleishman S, Cooper A, Zeldis J, Faleck H, Yu Z, et al. Efficacy of dexmethylphenidate for the treatment of fatigue after cancer chemotherapy: a randomized clinical trial. J Pain Symptom Manage. 2009;38(5):650-62.

 6. Minton O, Richardson A, Sharpe M, Hotopf M, Stone P. Drug therapy for the management of cancer-related fatigue. Cochrane Database Syst Rev. 2010;(7):CD006704.

 8. Blockmans D, Persoons P, Van HB, Bobbaers H. Does methylphenidate reduce the symptoms of chronic fatigue syndrome? Am J Med. 2006;119(2):167-30.

 7. Erytropoetin. Fass. 2010. http://www.fass.se.

 9. Mendonça DA, Menezes K, Jog MS. Methyl­phenidate improves fatigue scores in Parkinson disease: a randomized controlled trial. Mov ­Disord. 2007;22(14):2070-6.

10. Lower EE, Harman S, Baughman RP. Double-blind, randomized trial of dexmethylphenidate hydrochloride for the treatment of sarcoidosis-associated fatigue. Chest. 2008;133(5):1189-95.




Kommentarer till Läkartidningens artiklar på nätet
- Skicka artikeln


x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society