2010-12-07 nummer 49 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
Det finns 4 kommentarer till denna artikel. Läs kommentarer!
DEBATT OCH BREV

Stressnivån hos amerikanska och svenska studenter – några lärdomar


Erik Hagman

leg läkare, kvinnokliniken, Länssjukhuset, Sundsvall–Härnösand

Stefan Olsson Hau

AT-läkare, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Lisbeth Slunga Järvholm

överläkare, docent, Arbets- och beteendemedicinskt centrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

lisbeth.slunga@vll.se

O Vi har med stort intresse tagit del av studien i JAMA [1] om utbrända läkarstudenter i USA och referatet av den i Läkartidningen 43/2010 (sidan 2630). Drygt hälften av läkarstudenterna i studien uppfyllde kriterierna för »utbrändhet« enligt »Maslach burnout inventory« (MBI). De »utbrända« studenterna uppgav mer oprofessionellt beteende och en mindre altruistisk inställning till läkarrollen.

Under år 2005 genomförde vi, som en del av utbildningen inom läkarprogrammet vid Umeå universitet, ett projektarbete med titeln »Stressnivå hos läkarstudenter – jämförande studie mellan läkarstudenter vid Umeå universitet och Wright State University«. Syftet var att under­söka stressnivå och antal studietimmar hos läkarstudenter i Sverige respektive USA och eventuella skillnader mellan könen. En enkät innehållande frågeinstrumentet Perceived stress questionnaire (PSQ) besvarades av 66 studenter i USA och 49 studenter i Umeå [2, 3].

Amerikanska studenter uppgav en signifikant högre stressnivå och fler studietimmar än svenska studenter. Kvinnliga studenter i både USA och Sverige hade högre stressnivå är manliga studenter i respektive land.

Det är välkänt från tidigare studier att en hög stressnivå innebär en ökad risk för »utbrändhet« bland personal inom hälso- och sjukvård. Den klassiska definitionen av utbrändhet enligt Christina Maslach innehåller de tre komponenterna emotionell utmattning, likgiltighet (cynism) och en upplevd nedsatt prestation. Det är således inte förvånande att förekomst av »utbrändhet« hos läkarstudenter i USA var förenad med minskad empati och mera oprofessionellt beteende.

Det finns säkert många orsaker till att de amerikanska studenterna i vår studie rapporterade högre stressnivå än de svenska. Många amerikanska studenter har osäkra ekonomiska förhållanden, och arbete vid sidan om studierna förekommer. De amerikanska studenterna rapporterade även fler studietimmar per vecka. Orsaker till skillnader i stressnivå kan också vara hur utbildningen är upplagd, hur examinationen genomförs och om betyg förekommer eller inte.

Det är anmärkningsvärt att kvinnliga läkarstudenter i både Sverige och USA hade högre stressnivåer än sina manliga studiekamrater. Läkaryrket har tidigare varit ett mansdominerat yrke, men numera antas i Sverige betydligt fler kvinnor är män till läkarutbildningen. Det är angeläget att få ökad kunskap om orsaker till dessa skillnader i upplevd stress mellan könen och hur de kan motverkas.

En läkare måste vara medicinskt kunnig, men också socialt och emotionellt välfun­gerande för att kunna utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Frågan är hur väl olika utbildningssystem kan tillgodose dessa komplexa krav på olika kompetenser.

En alltför hög stressnivå är sannolikt ogynnsam för studenternas utveckling. Utbildningen behöver också innehålla moment som främjar social och emotionell utveckling. Sannolikt är en mera problembaserad inlärningsmiljö, där man eftersträvar ett helhetsperspektiv, att föredra. Studiemiljön behöver också ge utrymme för reflexion, kritiskt tänkande och ifrågasättande. Det är också nödvändigt med tid för regelbunden återhämtning och en meningsfull fritid för att få en långsiktig balans i livet och en positiv personlig utveckling.

Mot bakgrund av dessa rapporter och ökad kunskap om svenska läkarstudenters situation, i synnerhet de kvinnliga, anser vi det vara av vikt att såväl Läkarförbundet som Medicine studerandes förbund uppmärksammar problematiken och arbetar aktivt för en god lärandemiljö som främjar professionell ­utveckling och mognad hos läkarstudenter.


Referenser
1. Dyrbye LN, Massie FS Jr, Eacker A, Harper W, Power D, Durning SJ, et al. Relationship between burn­out and professional conduct and attitudes among US medical students. JAMA. 2010;304:1173-80.

 2. Levenstein S, Prantera C, Varvo V, Scribano ML, Berto E, Luzi C, et al. Development of the perceived stress questionnaire: a new tool for psychosomatic research. J Psychosom Res. 1993;37:19-32.

 3. Bergdahl J, Bergdahl M. Perceived stress in adults: prevalence and association of depression, anxiety and medication in a Swedish population. Stress & Health. 2002;18: 235-41.



x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society