2011-05-03 nummer 18 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
KLINIK OCH VETENSKAP

Fördel med rektal tillförsel i vissa situationer, men inte alltid snabbare effekt


Anna M Lundberg, ST-läkare/Pär Hallberg, klinisk farmakolog, överläkare, ULIC (Uppsala), november 2010

Drugline nr: 24141

Ger rektal tillförsel av ­läkemedel snabbare effekt än peroral tillförsel?

O En sjuksköterska har under alla sina år trott och fått lära sig att rektal tillförsel av läkemedel ger en snabbare effekt. På dennes arbetsplats har de nu vid ett par tillfällen fått höra att det är tvärtom. Kan läkemedelsinformationscentralen bringa lite klarhet i detta? Ger rektal tillförsel av läkemedel snabbare effekt än peroral?

Rektal tillförsel av läkemedel har fördelar i vissa situationer, exempelvis vid illamående och kräkning. Vidare går det venösa avflödet från nedre delen av rektum direkt till systemkretsloppet utan att passera levern, vilket för vissa läkemedel med hög förstapassageme­tabolism förefaller kunna öka biotillgängligheten jämfört med perorala ­beredningar [1-5]. Graden av första­passagemetabolism är dock i stor utsträckning beroende på var i rektum läkemedlet absorberas, då det venösa avflödet från övre delen av rektum är förbundet med portasystemet. En komplicerande faktor är den rikliga förekomsten av anastomoser mellan rektalvenerna. Att uppnå en reproducerbar biotillgänglighet kan vara svårt, och en betydande interindividuell variabilitet med avseende på upptag förekommer [5, 6]. Hastigheten och/eller graden av upptag av rektalt tillförda läkemedel tenderar ofta att vara lägre än vid per­oral administration, vilket delvis kan förklaras av den begränsade ytan för läkemedelsupptag i rektum jämfört med i tunntarmen [1-3, 7].

Läkemedelsformuleringen (fast eller flytande samt typ av suppositoriebas) har en central roll för absorptionen. Rektalt läkemedelsupptag från vatten- eller alkohollösningar kan gå mycket snabbt, vilket har visat sig vara användbart för att exempelvis snabbt häva ett krampanfall med diazepam [1-3, 6]. Upptag från suppositorier är generellt långsammare och beror förutom på suppositoriebasen även på användningen av ytspänningsnedsättande medel eller andra tillsatser, storlek på det aktiva ämnet med mera. Även andra faktorer såsom den lilla mängden rektal vätska (1–3 ml) att lösa läkemedlet i kan ha betydelse.

Ett exempel på att systemupptaget från en rektal beredning kan gå långsammare än för motsvarande tablettberedning är Alvedon suppositorium och Alvedon tablett (paracetamol). För suppositorieberedningen står i produktresumén att paracetamol har god absorption såväl vid peroral som vid rektal tillförsel [8]. Vid rektal administ­ration uppnås den maximala plasmakoncentrationen av paracetamol inom 2–3 timmar. Biotillgängligheten (AUC) är i stort sett densamma som efter motsvarande tablettintag. I motsvarande stycke för tablettberedningen står att maximal plasmakoncentration av par­acetamol uppnås inom 0,5–1 timme [9].

Sammanfattningsvis har rektal tillförsel av läkemedel fördelar i vissa situationer, till exempel vid illamående och kräkning. Hur snabbt ett läkemedel tas upp i kroppen beror på ett antal faktorer, inte minst läkemedelsformuleringen (suppositoriebas, tablettyp etc). Hastigheten och/eller graden av upptag av rektalt tillförda läkemedel tenderar ofta att vara lägre än vid peroral administration, delvis beroende på den begränsade yta som är tillgänglig för läkemedelsupptag. Biotillgängligheten kan för vissa läkemedel variera beroende på var i rektum absorptionen sker.

Under vinjetten »Läkemedelsfrågan« publiceras ett urval av de frågor som ­behandlats vid någon av de regionala ­läkemedelsinformationscentralerna (LIC), som hjälper sjukvårdspersonal, apotek och läkemedelskommittéer när medicinska läkemedelsproblem uppstår i det dagliga arbetet. Frågorna har sammanställts vid Karolinska universitetssjukhuset av med dr Mia von Euler och farm mag Marine Andersson, avdelningen för klinisk farmakologi. Svaren, som är evidensbaserade och producent­obundna, publiceras även i databasen Drugline. Frågor kan ställas till regionala LIC – telefonnummer finns på <http://www.lic.nu>.


Referenser
 1. de Boer AG, Moolenaar F, de Leede LG, ­Breimer DD. Rectal drug administration: ­clinical ­pharmacokinetic considerations. Clin ­Pharmacokinet. 1982;7(4):285-311.

 2. van Hoogdalem E, de Boer AG, Breimer DD. Pharmacokinetics of rectal drug administration, Part I. General considerations and clinical applications of centrally acting drugs. Clin Pharmacokinet. 1991;21(1):11-26.

 3. De Boer AG, De Leede LG, Breimer DD. Drug absorption by sublingual and rectal routes. Br J Anaesth. 1984;56(1):69-82.

 4. Laurence DR, Bennett PN, Braun MJ. Clinical pharmacology. 8th ed. London: Churchill Liv­ingstone; 1997.

 5. Rowland M, Tozer TN. Clinical pharmacokinetics: concepts and applications. 3rd ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; 1995.

 6. Alternative routes of drug administration – ­advantages and disadvantages (subject review). American Academy of Pediatrics. Committee on Drugs. Pediatrics. 1997;100(1):143-52.

 7. van Hoogdalem EJ, de Boer AG, Breimer DD. Pharmacokinetics of rectal drug administration, Part II. Clinical applications of peripher­ally acting drugs, and conclusions. Clin Pharmacokinet. 1991;21(2):110-28.

 8. Alvedon (paracetamol) suppositorium 500 mg. Produktresumé. Fass.se [citerat 29 oktober 2010]. http://www.fass.se

 9. Alvedon (paracetamol) filmdragerad tablett 500 mg. Produktresumé. Fass.se [citerat 20 oktober 2010]. http://www.fass.se




Kommentarer till Läkartidningens artiklar på nätet
- Skicka artikeln


x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society