2011-09-27 nummer 39 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
Det finns 1 kommentar till denna artikel. Läs kommentar!
LEDARE

Brister i utbildningens kvalitet


Anders Lundberg

ordförande i Medicine studerandes förbund

anders.lundberg@msf.se

O Idagsläget är mer än hälften av de som erhåller svensk legitimation utlandsutbildade. Protesterna mot att Sverige dränerar andra länder på utbildad arbetskraft ekar i politikens korridorer.

Socialminister Göran Hägglund har tidigare aviserat utökningar av läkarutbildningen med över 25 procent på bara några år, och för några veckor sedan kom nästa besked. Högskoleminister Jan Björklund vill bygga ut läkarutbildningen med ytterligare 300 platser, minst 50 platser redan nästa år. Viljan att bygga ut den svenska läkarutbildningen blir inte mindre intensiv av det faktum att flera tusen svenskar i dag läser till läkare utomlands.

Ambitionen att komma till rätta med läkarbristen är förstås hedervärd. Våra politiker vill säkert inte annat än gott. Från första dagen på läkarutbildningen till specialistexamen tar det minst 12 år: 5,5 år grundutbildning, 1,5 år allmäntjänstgöring (AT) samt 5 år specialiseringstjänstgöring (ST). Detta är dock en mycket optimistisk beräkning. I verkligheten är snittiden från termin ett till färdig specialist närmare 18 år.

Satsningen som nu görs får alltså inte effekter på antalet specialistläkare förrän om tidigast 12 år, mer sannolikt om 18 år. Samtidigt går hundratals läkare och väntar på AT och ST. Över två tusen utlandsstuderande önskar dessutom återvända till Sverige.

För alla dessa är det endast sju respektive fem år kvar till dess de kan bidra till att stävja läkarbristen. Hur länge ska Sveriges befolkning behöva vänta på fler specialistläkare – fem år eller tre gånger så länge?

Vi blivande läkare ställer oss också frågan om vad som händer när antalet examinerade växer lavinartat, men antalet AT-platser förblir tämligen stationärt. Begreppet flaskhals blir återigen relevant, och det faktum att vi fortfarande väntar på besked om framtiden för AT och grundutbildning gör inte saken bättre.

Att det blir en utbyggnad av läkarutbildningen råder det ingen tvekan om. När en utbyggnad väl sker så bör det ske över längre tid och med bibehållen kvalitet. En alltför snabb tillväxt sker till priset av kvalitetsmässig deflation, och vi får en läkarutbildning vi inte längre kan vara stolta över.

I årets utvärdering från Medicine studerandes förbund (MSF) av den kliniska läkarutbildningen i Sverige ser vi de tidiga effekterna av den redan igångsatta, mycket snabba, utbyggnaden av läkarutbildningen.

På bara några år har antalet utbildningsplatser ökat med över 25 procent, och de flesta kvalitetsmått störtdyker. Studenterna trycks ihop på allt färre utbildningsplatser, antalet lärare i förhållande till studenter blir lägre och de redan överbelastade universitetsklinikerna knakar under trycket av de inströmmande studenterna.

Läkarutbildningen är inte och bör aldrig bli en helt igenom teoretisk utbildning. Den praktiska, lärlingsbetonade träningen är nog så viktig. Det är denna del av utbildningen som tar mest stryk när utbyggnaden tvingas fram i snabb takt.

Vill vi i Sverige utbilda fler läkare bör vi göra det först när vi är säkra på att vi kan göra så utan att kvaliteten blir lidande. Vi föreslår tre konkreta åtgärder som skulle säkerställa kvalitet i utbildningen, under förutsättning att utbyggnaden sker över längre tid:

1. Större satsningar på modern pedagogik. Vi ligger efter ledande länder i Europa när det gäller pedagogik. De medicinska fakulteterna behöver en spark i baken för att modernisera och överge ålderdomliga katederföreläsningar som enda pedagogiska instrument.

2. Kompetensutveckling och erkännande av lärare på läkarprogrammet. Att vara klinisk lärare är ofta ett karriärmässigt snedsteg. De som utbildar framtidens läkare måste få det erkännande de förtjänar, och motsvarande lönepåslag.

3. Privata vårdgivare får utbildningsuppdrag. Vi har inget emot privata vårdgivare, men landstingen missar att skriva in utbildningsuppdrag i deras avtal. Att inte använda privata vårdgivare som utbildningsresurs är ett onödigt slöseri.

Vi välkomnar fler duktiga kollegor till ett oerhört givande yrke. Men vi accepterar inte att det utbildas fler läkare till priset av att läkarkompetensen i vården sjunker, att examinerade läkare får sin vidareutbildning fördröjd och att den svenska befolkningen får fortsätta att vänta på specialistläkarvård. Det är ett oförsvarligt slöseri med samhällets resurser.




- Skicka artikeln


x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society