2012-08-07 nummer 32 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
SIGNERAT

Vårdgarantin måste bli mer flexibel och jämlik

O Inom Läkarförbundet är vi i grunden positiva till att korta väntetider genom en vårdgaranti. En förutsättning är emellertid att garantin inte hotar grundläggande principer för hur sjukvården och dess resurser ska fördelas mellan patienterna. De medicinska prioriteringarna är en viktig grundbult i problematiken kring vårdgarantins nuvarande konstruktion.

Under senare tid har vårdgarantin kritiserats för just detta, nämligen att försena angelägen vård för behövande patientgrupper. Socialstyrelsen konstaterade redan år 1999 att ­sådana effekter sannolikt förekom, men att omfattningen var begränsad.

Olika studier och erfarenheter gör att vi i dag vet mer. Läkarförbundet har nu låtit djupintervjua svenska läkare, men man har också kartlagt erfarenheter från vårdgarantier i Danmark, Norge och Finland.

Vid en samlad analys framträder en tydlig bild av att vårdgarantin och kömiljarden ger undanträngningseffekter på gans­ka bred front i sjukvården. Omfattningen kan inte längre anses vara »begränsad«.

Nu vet vi med säkerhet att patienter trängs undan i de skeden i sjukvården som inte omfattas av vårdgarantin. Det gäller i förs­ta hand utrednings- och eftervårdsfas i specialistvården. Återbesök, efterkontroller och medicinsk uppföljning uteblir eller skjuts på framtiden.

Det gäller patienter i alla åldrar och samhällsgrupper. De mest drabbade är alltjämt patienter med komplexa och tidskrävande diagnoser.

I Läkarförbundets djupintervjuer finns flera fallbeskrivningar som visar att medicinska risker uppstått på grund av bristfällig uppföljning och försenade återbesök. Det gäller till exempel patienter med diabetes, magsår, prostatacancer, stroke, grön starr och Parkinsons sjukdom. I sin senaste uppföljning kopplar också Socialstyrelsen flera fall av vårdskador till effekter av vårdgarantin.

Till prioriteringsproblematiken hör att de intervjuade läkarna upplever att det finns två parallella sfärer. I den ena sfären – med ledning, chefer och administratörer – tycks fokus ligga på att uppfylla vårdgarantin så att verksamheten får del av kömiljarden.

I den andra sfären – med läkare och annan vårdpersonal – finns ett tydligare patientfokus. Det visar sig att läkarna i sin sfär förlorat en del av sitt inflytande över de medicinska prioriteringarna till förmån för ledningens riktlinjer. Riktlinjer som blir gällande i bokningssy­stem och kallelseutskick till patienterna. Liknande erfarenheter finns i våra närmaste grannländer.

Norge var först i Norden med vårdgaranti. Där har den utvecklats till ett mer flexibelt sy­stem med en frist om 30 arbetsdagar för bedömning av dia­gnos. Därefter sätts en individuellt bestämd tidpunkt för när behandling senast ska inledas.

Orsaken var att en tidigare statisk behandlingsgaranti ledde till snedvridna prioriteringar och undanträngning av svaga patientgrupper. En liknande utveckling mot snabbare diagnoser och ökad flexibilitet sker nu i Danmark, av samma skäl som föranledde förändring i Norge.

Som ett diskussionsunderlag föreslår Läkarförbundet en lösning som lånar sina huvuddrag från våra nordiska grannländer. Förslaget gäller den specialiserade sjukvården och innebär

• författningsreglerad tidsfrist för medicinsk bedömning, samt därefter

• rätt till en individuellt anpassad tidsfrist för när behandling senast ska inledas.

Den här lösningen ger förutsättningar för en rättvisare fördelning av sjukvårdens resurser och ökad patientmakt. Den ger också ett bättre stöd för de relevanta medicinska prioriteringar som vårdgarantin och all hälso- och sjukvård ska bygga på.

Läs mer om Läkarförbundets syn på vårdgarantin:

Läkarförbundet tog i sommar fram ett diskussionsunderlag »Medicin med det samma?« som finns att läsa på:
<http://www.slf.se/Pages/57249/Medicin%20med%20det%20samma.pdf>.
Ta också del av Läkarförbundets seminarium om undanträngningseffekter som hölls under Almedalsveckan. Den finns tillgänglig som webb-tv på
<http://www.slf.se/Vi-tycker/Almedalen-2012/Mandag-15-16/>.



Kommentarer till Läkartidningens artiklar på nätet
- Skicka artikeln


x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society