2012-11-13 nummer 46 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
Det finns 4 kommentarer till denna artikel. Läs kommentarer!
DEBATT OCH BREV

Läkarutbildningsutredaren Stefan Lindgren:

Flera skäl till att AT ska upphöra

Avsaknaden av tydlig progression i utbildningen fram till legitimation och brister i examinationen under AT är två skäl till att AT efter läkarexamen ska upphöra.

O Läkarutbildningsutredningen kommer att föreslå en läkarutbildning med tydlig utgångspunkt i hälsosystemens och kunskapssamhällets framtida behov. Det innebär en sammanhållen universitetsutbildning fram till legitimation. Universitetens samlade ansvar bidrar till att hela processen, fram till behörighet, blir mer ändamålsenlig och systematiskt kvalitetssäkrad. Som en konsekvens av detta kommer jag att föreslå att den nuvarande strukturen med allmäntjänstgöring (AT) efter läkarexamen upphör.

Det finns flera skäl till denna förändring förutom den oklara ansvarsfördelningen, som exempelvis avsaknaden av tydlig progression i utbildningen fram till legitimation och brister när det gäller examinationen under AT. Det tar också lång tid att bli läkare i Sverige; minst 7–7,5 år till legitimation och sammanlagt 12–15 år till färdig specialist. Till det ska läggas att man i många fall måste vikariera före AT och sedan före ST. Detta är inte ändamålsenligt.

I den svenska utbildningen har den omfattande kliniska tjänstgöringen under AT på många sätt varit en styrka. Samtidigt visar olika underlag och erfarenheter som utredningen tagit del av att kvaliteten över landet är ojämn, och att kopplingen mellan målen för AT och målen i examensförordningen är oklar. Förutsättningarna för den fortsatta utbildningen i Sverige och internationellt är också olika för läkare som erhållit legitimation i Sverige jämfört med läkare med legitimation från andra länder.

Att AT försvinner innebär inte att de blivande läkarnas kliniska kompetens ska försämras. Den ska i stället säkerställas och på ett tydligare sätt ingå i lärandeprocessen genom hela utbildningen.

Med nya nationella mål för läkarexamen, tydligare prioriteringar och högre grad av vetenskaplig förankring kommer framtidens läkare att bli bättre rustade för sin yrkesgärning och sitt fortsatta lärande. Utredningen kommer i enlighet med direktiven även att beskriva möjliga förbättringar inom ramen för en bibehållen grundstruktur. Det är dock min nuvarande bedömning att ingen av dessa modeller i samma utsträckning som huvudförslaget tillgodoser de krav som uttalas i direktiven.

Under utredningens gång har vi tagit del av många exempel på hur AT kan fungera mycket väl och på ett förtjänstfullt sätt bidra till läkarens professionella utveckling. Dessa strukturer och erfarenheter för handledning och lärande bör tas till vara och bidra till att skapa goda förutsättningar för den nya läkarutbildningens resultat. Redan tidigt under arbetet har jag vid samrådsmöten diskuterat och ventilerat mitt grundförslag med företrädare för hälso- och sjukvård, olika myndigheter, lärosäten, studenter och professionen.

Ett omfattande samråd och samarbete med Socialstyrelsen skedde under arbetet med den nya specialitetsindelningen. Dessutom har landets samtliga AT-studierektorer erbjudits att komma med skriftliga inspel till utredningen. Vi har tagit del av värdefulla och kloka reflektioner som visar på ett betryggande engagemang för utbildningsfrågorna i vården, även om lärandet enligt min uppfattning behöver ta ännu större plats. Utredningsarbetet diskuteras fortlöpande med en expertgrupp med företrädare för alla intressenter i läkarutbildningen, utsedd av regeringen.

Dessa inspel har, tillsammans andra underlag som grundar sig i medicinsk pedagogisk forskning, samtal och diskussioner med studenter och AT-läkare, Socialstyrelsens tillsyn, SPUR-inspektioner och AT-rankningar, legat till grund för utredningens ställningstaganden.

Den samlade bild som framträder stärker mig i min uppfattning. Den framtida grundläggande läkarutbildningen ska ha en huvudman och bygga på progression. Det innebär bland annat att den praktiska kliniska träningen tidigt introduceras i utbildningen och på allvar integreras med de teoretiska utbildningsmomenten. Verksamhetsintegrerade delar av utbildningen kommer att vara avgörande för kvaliteten, tillsammans med moderna och vetenskapligt förankrade bedömnings- och examinationsmetoder. Alla moment av verksamhetsintegrerat lärande ska ingå i kurser, med tydliga läranderesultat och examination som ger studenterna återkoppling på deras professionella utveckling genom hela utbildningen.

Utredningen förordar längre sammanhållna perioder av verksamhetsintegrerat lärande för att tydligt prioritera träningen och bedömningen av den professionella kompetensen och förmågan till samverkan med andra yrkeskategorier i vården. Härigenom kvalitetssäkras både utbildningen och studenternas kompetensutveckling.

Denna struktur underlättar även de återkommande utvärderingarna från Högskoleverket, som tydligt ska spegla i vilken utsträckning studenterna når målen för färdighet och förmåga. En utveckling i denna riktning är redan på gång, och nu är läkarutbildningen redo för nästa steg. Jag förutsätter att de goda strukturer och erfarenheter som finns inom AT när det gäller handledning och lärande tas till vara när universiteten i framtiden planerar sina läkarprogram, i nära samarbete med hälso- och sjukvården.

Utredningsarbetet pågår, och som framgår av direktiven ska vi beskriva konsekvenserna för patienter, medborgare och samhälle, för studenterna, hälso- och sjukvårdshuvudmännen och för lärosätena. Det är min förhoppning att betänkandet när det presenteras kommer att utgöra en plattform för den fortsatta diskussionen om på vilket sätt samarbetet mellan vården och universiteten ytterligare kan förbättras och utvecklas för att skapa bästa möjliga utbildning för de framtida läkarna. Rapporten ska således inte ses som en slutpunkt utan snarare en startpunkt för fortsatt planeringsarbete.

Efter AT?


»Hur går det med konsekvensanalysen?« undrade AT-studierektorerna i Västra Götalandsregionen i LT 43–44/2012 (sidan 1933) apropå AT och läkarutbildningsutredningen. Här svarar utredaren Stefan Lindgren.


x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society