2012-12-04 nummer 49 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
DEBATT OCH BREV

Läkarutbildningen:

Öka fokus på basämnen och klinisk läkarutbildning!


Hans Wingstrand

professor, prefekt med ansvar för samordning av utbildningsuppdrag på grund- och avancerad nivå (GAP), kursansvarig inom ortopedi, över­läkare, institutionen för kliniska vetenskaper Lund, och ortopediska kliniken

hans.wingstrand@med.lu.se

Lars B Dahlin

professor, prefekt med ansvar för samordning av utbildningsuppdrag på grund- och avancerad nivå (GAP), kursansvarig inom handkirurgi, överläkare, institutionen för kliniska vetenskaper Malmö, och handkirurgiska kliniken; båda Skånes ­universitetssjukhus

Lars.Dahlin@med.lu.se

Sverige behöver en struk­turerad ­läkarutbildning med mer ­fokus på medicinska baskunskaper, medicinsk allmänbildning och mer ­kliniskt handledd undervisning före läkarlegitimation.

O Målet för vår läkarutbildning är att utbilda kompetenta, vet­enskapligt tänkande läkare med goda prekliniska och kliniska kunskaper som ­också blir empatiska läkare och forskare. Att studenterna ska kunna ta del av spetskunskaperna vid universitetssjukhusen är det främsta ­skälet till att läkarutbildningen anförtrotts oss. Frågan är hur vi ska klara detta åtagande i fortsättningen?

I ett debattinlägg i LT 46/­2012 [5] aviserar regeringens ensamutredare professor ­Stefan Lindgren att han kommer att föreslå att AT avskaffas i den framtida läkarutbildningen och ersätts med en 12:e termin vid universitetssjukhusen, vilket leder till läkarexamen och av Socialstyrelsen utfärdad läkarlegitimation.

Det är vår uppfattning att motsvarande tid som den nya 12:e terminen tillför ska fokusera på en strukturerad undervisning i medicinska/kliniska baskunskaper och en handledd patientcentrerad undervisning i stället för att genom ytterligare valfrihet ge studenterna möjlighet att välja bort viktig medicinsk allmänbildning.

För att universitetssjuk­husen ska klara detta utökade uppdrag krävs resurser till undervisning och klinisk handledning som i dag saknas inom flera områden. Förutsättningarna för att klara utbildningsuppdraget har av flera skäl försämrats över tid.

1. Omfattningen av undervisning inom prekliniska ämnen har minskat. Studenternas baskunskaper är inom flera områden otillfredsställande vilket tydligt exponeras under den allt kortare kliniska delen av utbildningen. Detta har också nyligen glädjande nog betonats av studenterna själva [1-3].

2. Den pedagogiska pendeln har svängt mot minskad undervisning i kliniska ämnen som i dagens curriculum får alldeles för litet utrymme. I Lund–Malmö tilldelas till exempel åtta tunga kliniska kurser i kirurgi (allmän, kärl, torax och plastik), anestesi, ortopedi, handkirurgi, bilddiagnostik, urologi, trauma och onkologi tillsammans bara 75 undervisningsdagar!

3. I den ekonomiska kris i vilken sjukvården, framför allt universitetssjukhusen, befinner sig läggs ett ökat och hårt tryck på klinikernas budget och en minskad bemanning. Man pressas att prioritera sjukvårdsproduktion medan utrymmet för klinisk undervisning, handledning och forskning minskar. I de kliniska kurserna krävs ett praktiskt deltagande av studenterna som minskas när produktionen prioriteras.

4. Den ekonomiska ersättningen till universitetsklinikerna för det resursutnyttjande som undervisningen kräver har också minskat över tid. Detta försvårar ytterligare för terminsansvariga och kursansvariga lärare att hävda den handledda kliniska undervisningens behov av att kunna rekrytera kollegor med spetskunskaper och aktuell forskning till undervisning och handledning.

5. Stora grupper av patienter med specifika diagnoser har försvunnit från universitetssjukhusen, och vården har lagts ut på entreprenad både inom och utom den offentliga sjukvården. Detta försvårar för studenterna att träffa patienter med vanliga och viktiga diagnoser och försvårar handledd undervisning av deras specialistläkare.

Utbildningspedagogen van der Vleuten månar i LT 45/2012 [4] om våra allt fler äldre, multisjuka patienter och beskriver önskade egenskaper hos deras framtida läkare. Eftersom vi av brist på tid under utbildningen måste prioritera skulle nog de flesta av dessa patienter föredra att få möta en möjligen något mindre artikulerad, men medicinskt mer allmänbildad nyutexaminerad läkare, framför den »generiskt« fullt utbildade men medicinskt mindre kunniga empatiker som van der Vleuten förespråkar. Det är vår uppfattning att sjukvårdsekonomerna också bör önska det!

»Det är kunskaper om hur samhället fungerar, inte faktakunskaper, som är viktiga att lära i skolan«, sa skolpoli­tiker på 1980-talet. Vi ser nu i skolsystemet resultatet av detta tänkande. Samma misstag får inte drabba läkarutbildningen eller någon av alla andra viktiga utbildningar förser sjukvården med kompetent personal. Utan en god allmänbildning i kliniska basämnen har man som läkare liten förmåga att se till hela människan, adekvat och kostnadseffektivt leda henne genom sjukvården och fortsatt under sin läkarkarriär kunna gallra i kunskapsflödet.

Den blivande läkaren, såväl som forskningen/utvecklingen, sjukvårdsekonomin och inte minst våra blivande patienter, behöver en strukturerad läkarutbildning med mer fokus på medicinska baskunskaper, medicinsk allmänbildning och mer kliniskt handledd undervisning före läkarlegitimation!

*

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.


Referenser

1. Jansson H, Lundblad KA. Den nya läkarutbildningen – hellre reform än revolution. Läkartidningen. 2012;109(19):936-7.


2. Jansson H, Lundblad KA. Fortsatt kritik mot förslaget till ny läkarutbildning: Även framtidens läkare behöver ämneskunskaper.


3. Spak E. Sikta framåt, satsa på utbildning! Läkartidningen. 2012: 109(43);1931.


4. Lövtrup M. Han vill att läkarutbildningen lämnar medeltiden. »Många läkarutbildningar bygger på tradition – inte evidens«. Läkartidningen. 2012:109(45);2004-7.


5. Lindgren S. Flera skäl till att AT ska upphöra. Läkartidningen. 2012;109(46):2105.




Kommentarer till Läkartidningens artiklar på nätet
- Skicka artikeln


x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society