2013-01-15 nummer 3 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
DEBATT OCH BREV

Självvärdera ST-utbildningen med STINS inför extern-SPUR


Serge Padoan

överläkare, verksamhetschef, Centralsjukhuset, Kristianstad; SPUR-inspektör öron–näsa– hals

serge.padoan@skane.se

Ola Björgell

docent, lektor, regionöverläkare för AT/ST, Region Skåne; ordförande i SPUREX (SPUR-experterna)

Loubna Cherkaoui

dataingenjör, student på master­programmet, IT Management, Göteborgs universitet; studentmedarbetare, Region Skåne

Karin Andersson

AT/ST-handläggare, Region Skåne

SPUR:s checklista för ST-­utbildningen är ett enkelt och uppskattat självvärderingsinstrument inför extern SPUR-inspektion. Nu finns en digitaliserad och vidare­utvecklad version.

O Eftersom Läkarförbundet åter erbjuder externa SPUR inspektioner är det högaktuellt för många utbildande enheter att genomföra en självvärdering. Vi vill därför informera om ett nytt och välfungerande självvärderingsinstrument. Självvärdering används som en förberedelse inför den externa SPUR-inspektionen och har tidigt resulterat i en nationell kartläggning [1].

Region Skånes riktlinjer för kvalitetsgranskning av utbildande enheter innebär att alla ska genomföra en självvärdering vartannat år. Som metod används en vidareutveckling av ett digitaliserat självvärderingsinstrument som nogsamt utprovats inom öron, näs- och halsspecialiteten för SPUR-inspektioner sedan 2009 och därefter testats vid Centralsjukhuset i Kristianstad.

Självvärderingsinstrumentet kallas för STINS (ST-INSpektion). I likhet med en extern SPUR-inspektion bedömer STINS åtta kriterier gällande strukturen (resurserna för utbildning) och processen (hur resurserna används). Bedömningen görs utifrån hur ett antal påståendens sanningshalt graderas gällande Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt kvalitetsindikatorer utarbetade av SPUREX (SPUR:s arbetande organ).

STINS ger svar på frågorna om hur väl den utbildande enheten anser sig uppfylla Socialstyrelsens krav och SPUREX kvalitetsindikatorer samt hur samstämmiga enhetens ST-läkare, handledare, studierektor och verksamhetschef är.

De påståenden som den utbildande enheten får ta ställning till är desamma som i SPUR:s checklista, men de har formulerats om för att bli graderbara. Graderingarna är: »Stämmer helt«, »Stämmer ganska bra«, »Stämmer dåligt«, »Stämmer inte alls«. Vi har valt att låta ST-läkarna och handledarna gradera i varsin grupp, medan studierektorn och verksamhetschefen graderar individuellt.

Sammanvägningen av graderingarna resulterar i en bedömning av kvaliteten för vart och ett av de åtta delkriterierna och för utbildningskvaliteten som helhet. Därtill får man en varningssignal om det råder diskrepanser mellan olika bedömare. Bedömningen framräknas automatiskt genom en algoritm, som bygger på SPUR:s kvalitetsdefinitioner.

Exempelvis krävs för bedömningen »Föredömlig utbildningskvalitet« att Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd följs och att övriga kvalitetsindikatorer med enstaka undantag är uppfyllda. Detta tolkas i algoritmen som att majoriteten av graderarna ska ange att samtliga för kriteriet relevanta påståenden stämmer helt vad gäller föreskrifter, och åtminstone ganska bra vad gäller allmänna råd för kvalitetsindikatorer.

STINS ger också en helhetsbedömning som bygger på totalantalet poäng. Om ett av kriterierna blir bedömt som »oacceptabelt« blir helhetsbetyget detsamma, oavsett hur bra kvaliteten i övrigt bedömts vara. Instrumentet är således utformat för att tydligt signalera när något inte fungerar.

Alla utbildande enheter i Region Skåne uppmanades att genomföra STINS under 2012 sedan självvärderingsinstrumentet blivit tillgängligt på AT/ST-hemsidan [2]. Utbildande enheter som genomfört extern-SPUR eller annan självvärdering de senaste två åren har kunnat avstå. Vi kan, med denna selektion, förvänta oss svar från cirka 120 utbildande enheter vid våra olika sjukhus och förvaltningar såsom psykiatri, laboratoriemedicin samt primärvård med ST-läkare i tjänst. Från dessa enheter har till dags dato ett hundratal svar inkommit.

Figur 1 visar ett exempel på ett aggregerat resultat. Kriterierna »Vetenskap« (egentligen »Medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete«) och »Le­darskap« (egentligen »Ledarskap och kommunikation«) är de som bedöms vara speciellt svåra att uppfylla utanför universitetssjukhusen, med nära 10 procent oacceptabel kvalitet. Kriterierna »Med­arbetare«, »Lokaler« och »Upplägg« bedöms där­emot vara de kvalitativt bästa. Alla utbildande enheter uppmuntras att följa upp sin egen självvärdering. I bästa fall leder den även till en kvalitetsutveckling [3].

All form av självvärdering har svagheter. Att ST-läkarna och handledarna bedömt i grupp kan resultera i att vissa åsikter dominerar. I andra fall kan gruppbedömningen tvärtom ha lett till fruktbara diskussioner om enhetens utbildningskvalitet.

Oavsett metod kan självvärdering inte ersätta extern inspektion. Jämförelser mellan olika enheter får tolkas med försiktighet. Resultaten kan användas för att följa den egna utvecklingen över tid. När det gäller delar av kriterierna »Medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete« och »Ledarskap och kommunikation«, sker det mesta lärandet i den kliniska vardagen. Det behöver därför inte vara omöjligt att ta in det i ST [4].

Självvärderingsinstrumentet STINS är tydligt, välfungerande och överskådligt. Det går att använda såväl lokalt som nationellt och har resulterat i ett stort intresse från ett flertal landsting och sjukhus samt delföreningar inom Läkarförbundet. STINS har under 2012 presenterats för SPUREX och vid ST-kongressen »Framtidens specialist­läkare«, Svensk förening för allmänmedicins nationella studierektorsmöte samt vid Läkarförbundets representantskapsmöte och fortbildningsmöte. STINS-projektet är, vad vi vet, det största i landet. Avseende extern granskning har en retrospektiv studie genomförts vid Karolins­ka universitetssjukhuset [5].

STINS kan utgöra ett bra hjälpmedel för att identifiera brister i utbildningskvaliteten. Metoden tillåter svar på grupp- och individnivå. I aggregerad form kan resultatet, t ex för flera sjukhus, användas för öppna jämförelser (Figur 1). För att öka användbarheten finns möjligheten att förbättra STINS med avseende på hur man svarar, tolkar och graderar samt poängberäknar alla påståenden, efter hand som lokala och nationella erfarenheter framkommer. STINS har därför möjlighet att utvecklas och vara hållbart över tid.

*

 Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.


Referenser
1. Björgell O, Roman M, Persson J. Ny checklista från SPUR – unik möjlighet testa nya ST. Läkartidningen. 2010;107:272-3.

 2. Intern-SPUR (STINS). http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Valkommen_till_Vardgivarwebben/Utbildning_och_larande/ATST/ST-lakare-inom-regionen/Intern-SPUR/

 3. Sundberg K, Kihlström L. Nytt kvalitetssystem för ST-utbildning i USA – en inspirationskälla även för oss? Läkartidningen. 2012;109: 1559.

 4. Björgell O. ST-handledarens uppdrag … om att göra det omöjliga möjligt. Läkartidningen. 2010;107: 1937-8.

 5. Nordquist J, Frydén H, Kihlström L. Spur-inspektion: Instrument för organisatoriskt lärande och kvalitetsutveckling. Läkartidningen. 2010;107:180-3.


Figur 1. Aggregerat resultat av självvärdering enligt STINS avseende åtta kvalitetskriterier. N = 68 utbildande enheter utanför universitetssjukhusen i Region Skåne, 2012.



Kommentarer till Läkartidningens artiklar på nätet
- Skicka artikeln


x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society