2013-01-22 nummer 4 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
DEBATT OCH BREV

Så nås ST-läkarnas delmål för medicinsk ­vetenskap på ett högkvalitativt sätt


Therese Djärv

postdoktor och ST-läkare i internmedicin och akutmedicin

therese.djarv@ki.se

Rickard Ljung

docent och specialistläkare i socialmedicin

Jesper Lagergren

professor och överläkare i kirurgi; alla vid enheten för övre gastrointestinal forskning, ­institutionen för molekylär ­medicin och kirurgi, Karolinska institutet, Stockholm

En rimlig ambitionsnivå för ST-läkarnas ­delmål medicinsk vetenskap är att formulera ett välmotiverat, tydligt och ­detaljerat studieprotokoll.

O År 2008 kom Socialstyrelsens nya föreskrifter, allmänna råd och målbeskrivningar för läkarnas specialseringstjänstgöring (ST) [1] som omfattade delmål inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete. I avsaknad av direktiv om omfattningen har det inom klinisk verksamhet varit oklart hur man ska genomföra och uppnå de vetenskapliga delmålen, vilket betyder att de riskerar att få låg prioritet och tyngd. För att betona vikten av dessa gjorde Läkaresällskapets utbildningsdelegation och Sveriges läkarförbunds utbildnings- och forskningsdelegation ett gemensamt uttalande angående miniminivån för lärandemålen i de vetenskapliga delmålen [2].

I uttalandet betonas att ­vetenskaplig kompetens är en förutsättning för att verka som specialist oavsett inriktning, och att delmålen därför bör ges lika stor tyngd som andra delmål inom ST-utbildningen. Enligt rekommendationerna bör ett individuellt vetenskapligt arbete som omfattar cirka 10 veckor, inklusive tre veckors teoretiska kursmoment, utföras under ST-­perioden. Handledning med vetenskaplig kompetens motsvarande minst doktorsexamen bör finnas med i planeringen och utformningen av arbetet för att säkerställa kvaliteten. Slutligen rekommenderas att det vetenskapliga arbetet bör granskas av en disputerad inom professionen. Betydelsen av att arbetet uppmärksammas inom respektive specialistförening betonas.

Liknande uttalanden finns från de större enskilda specialistföreningarna [3]. ST-läkare med svensk doktorsexamen kan tillgodoräkna sig sin doktorsexamen för att uppnå delmålen i medicinsk vetenskap.

Vi bedömer att tio veckor, ­inklusive kurser, är otillräckligt för att kunna fullgöra ett vetenskapligt högkvalitativt projekt. För en oerfaren forskare som är vetenskapligt påläst inom ett kliniskt område kan tio veckor räcka till att detaljplanera ett gediget ve­­­tenskapligt projekt inom sitt specialistområde. En rimlig ambitionsnivå för delmålet medicinsk vetenskap är att formulera ett välmotiverat, tydligt och detaljerat studieprotokoll [4].

Studieproto­kollet bör innehålla en bakgrundsbeskrivning med lit­teraturreferenser som motiverar projektet efter noggrann litteraturgenomgång och kontakter med for­s­kare inom området för projektet. En specifik målsättning, frågeställning och hypotes ska tydliggöras.

En noggrant utformad metodbeskrivning är central och bör innehålla beskrivning av studiedesign med motivering, information om vilka exponeringar, utfallsmått och störfaktorer som ska ingå, presentation av de datakällor som ska användas, statistisk analysmetod, statistisk powerberäkning, tids- och arbetsplan samt metodologiska för- och nackdelar. Patientnyttan med projektet och hur kunskaperna ska förmedlas till andra bör också redovisas. Eftersom projektet är ett av delmålen för att uppnå klinisk specia listkompetens bör ST-läkaren utgå från ett kliniskt problem inom den egna specialiteten vid formuleringen av ett välavgränsat vetenskapligt projekt. Detta kan i förlängningen bidra till att förbättra den kliniska forskningen i Sverige.

Studieprotokollet bör grans­kas och bedömas skriftligen av två vetenskapligt kompetenta personer avseende ­vetenskaplig kvalitet och genomförbarhet. Båda bör vara verksamma vid annan klinik än moderkliniken och inte stå i något jävsförhållande till ST-läkaren eller handledaren. Projekt som bedöms vara av hög klinisk relevans och fullt genomförbara bör uppmärksammas och ges fortsatt stöd så att de kan genomföras och publiceras. Moderkliniken bör ta ansvar för att ge mer forskningstid till ST-läkare som presenterat ett högkvalitativt projekt.

En utmärkt källa för högkvalitativ klinisk forskning är de svenska hälsodataregistren. Dessa data finns redan insamlade, med stora patientkohorter, vilket minskar tidsåtgången och kostnaderna för projektets genomförande. Ett ­sådant register är Patient­registret (som startades 1964 och är nationellt ­heltäckande sedan 1987) som innehåller såväl diagnos- och operationskoder. Cancerregistret (1958), Dödsorsaksregistret (1952), Medicinska födelseregistret (1973) och det relativt nya men viktiga Läkemedelsregistret (2005) kan alla användas för klinisk forskning, se Socialstyrelsens samlingssida över register http://www.socialstyrelsen.se/register

Utöver detta finns ett stort antal kvalitetsregister som ofta lämpar sig utmärkt för klinisk forskning. Dessa nås på webben på http://www.kvalitetsregister.se/.

Komplexiteten i forskning baserad på registerdata ska dock inte underskattas. Samarbete med expertis inom epidemiologi, biostatistik och registerbaserad forskning krävs för att kunna genomföra och publicera ett registerdatabaserat projektarbete av hög vetenskaplig kvalitet inom rimlig tid [5].

Genom insändande av manus och (förhoppningsvis) publicering i en internationell tidskrift kan projektet få ytter­ligare extern granskning, de nya fynden kan komma andra till del, och ST-läkaren meriterar sig för fortsatt forskningsverksamhet.

*

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.


Referenser
1. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) om läkarnas specialiseringstjänst­göring. http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2008-17

2.Gemensamt uttalande från Svenska Läkaresällskapets utbildningsdelegation och Sveriges läkarförbunds utbildnings- och forskningsdelegation. 2009. http://www.sls.se/PageFiles/203/090626gmut.pdfP

3.Särskilda rekommendationer för den nya målbeskrivningen för ­läkares specialiseringstjänstgör­ing (ST). Internmedicin. Svensk internmedicinsk förening; 2012. http://www.sim.nu/sv/pdf/­malbeskrivningen_sim_2012.pdf

4. Ljung R, Jansson C, Nordenstedt H, et al. Twelve tips for conducting a postgraduate course on study design and study protocol writing for the medical profession. Med Teach. 2012;34(1):25-9.

5.Lagergren J, Lagergren P, Lindblad M, et al. Registerbaserad ­klinisk forskning. Internationellt konkurrenskraftig men svårig­heterna underskattas. Läkartidningen. 2012;(34):1456-7.




Kommentarer till Läkartidningens artiklar på nätet
- Skicka artikeln


x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society