2013-02-12 nummer 8 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
Det finns 3 kommentarer till denna artikel. Läs kommentarer!
DEBATT OCH BREV

»Telefonfällan« orsak till många cancerbesked per telefon


Gunnar Birgegård

professor emeritus, Akademiska Sjukhuset, Uppsala

gunnar.birgegard@medsci.uu.se

O För mig som i många år undervisat kolleger och studenter om hur man ger svåra besked är Sune Överhagens artikel i LT nr 3/2013, sidan 69, ett angeläget inlägg, som handlar om telefonbesked om svåra sjukdomar. Överhagen avslutar, trots att den egna undersökningen bekräftar hans farhågor, med att han hoppas att det är olycksfall i arbetet när så sker.

Det finns sedan länge god internationell konsensus om hur ett svårt besked bör framföras [1-5]. En rad förutsättningar bör vara för handen, som god tid, lugn och avskild miljö och närvaro av patientens partner. Läkare ska ha möjlighet att utöva färdigheter som aktivt lyssnande och känslomässigt gensvar, ge tid och utrymme för frågor, iaktta varsamhet, lyhördhet, följsamhet och kunna hitta den svårfunna balansen mellan uppriktighet och hopp. Praktiskt taget inget av detta går att förverkliga vid ett svårt besked per telefon, och enigheten är mycket stor i alla riktlinjer och rekommendationer om att sådana besked ska undvikas.

En rad studier har redovisat hur negativt patienter i efterhand upplever telefonbesked om svår sjukdom, oavsett om man givit »tillstånd« till det under utredningen [6]. Ansvarsnämnden har till och med uttalat att besked om cancer inte ska lämnas per telefon [7]. Ändå är det mycket vanligt. Överhagens egen enkät visar på ca 20 procent för MS-besked. I cancersammanhang brukar siffran 30 procent anges som vanlig.

Varför blir det så? Visst är det möjligt att en viss andel telefonbesked ges därför att det är tungt att sätta sig ned för ett samtal ansikte mot ansikte, men läkare är vana vid att acceptera svåra situationer, och när man diskuterar frågan med kolleger, finns det mycket få som själva tycker att telefonbesked är rimliga.

En mycket vanlig orsak till att det ändå blir så är enligt min erfarenhet det som jag brukar kalla för »telefonfällan«. Det går till så här: en patient genomgår en utredning, och prover tas. Provsvaren väntas efter en tid och patienten väntar »i hemmet« på besked. Svar anländer, exempelvis PAD, och läkare ringer upp för att be patienten komma för besked. Patienten, som kanske sitter i sammanträde, i bilen, på toaletten eller tillsammans med mer eller mindre främmande personer, kastar trots det ofta ut den avgörande frågan »Är det cancer?« eller »Var det MS?« Läkaren kan eller vill förstås inte ljuga, och så blir det ett telefonbesked utan att det var avsikten. Man kan som patient inte förutse hur man efteråt kommer att uppleva att ha fått beskedet på det sättet.

Hur kan vi undvika telefonfällan? Alla patienter som utreds med en rimlig misstanke om svår sjukdom bör få en återbesökstid för besked. Man bör erbjuda patienten att ta med sin partner och förklara att erfarenheten visar att detta är bra oavsett vad resultatet av utredningen är. Jag får ibland höra invändningen att det inte finns tider för alla återbesök till utredningspatienter. Det är svårt att acceptera ett sådant argument; ska vi acceptera att en stor del av patienter med svår sjukdom får besked på ett sätt som är långt ifrån den kvalitetsnivå som är baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet? Dessutom, om utredningen är negativ kan man ringa upp och ge detta glada besked och fråga om patienten är nöjd eller vill utnyttja sin återbesökstid, vilket ger en hel del tider tillbaka.

I nödfall: om patienten inte fått tid för återbesök och du har svåra besked att ge, be då en sekreterare eller annan person som inte har provsvaren ringa upp och kalla patienten, en som ärligt kan säga »Jag vet inte vad utredningen visade, det kommer doktorn att berätta när du kommer hit.«


Referenser
1. L Fallowfield, V Jenkins. Communicating sad, bad, and difficult news in medicine. Lancet, 363 (9405) (2004), pp. 312–9.

2. Maguire P. Breaking bad news. Eur J Surg Oncol. 1998 Jun;24(3):188-91.

3. Maguire P, Pitceathly C. Managing the difficult consultation. Clin Med. 2003 Nov-Dec;3(6):532-7.

4. Birgegård G. Första information om svår sjukdom. I Vård av cancersjuka, Birgegård G, Glimelius B. Studentlitteratur, 2004, sid 37-48.

5. Björklund L. Att lämna svåra besked. I Palliativ Medicin, ed Beck-Fries B, Liber utbildning 2005, sid 129-33.

6. Brown VA et al. Patient preferences for the delivery of bad news – the experience of a UK Cancer Centre. European Journal of Cancer Care, 2011, 20, 56–61.

 7. Gavs cancerdiagnos per telefon (HSAN 938/99). Läkartidningen. 2000;97:850.



x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society