2013-02-26 nummer 9 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
Det finns 2 kommentarer till denna artikel. Läs kommentarer!
DEBATT OCH BREV

Behovet av övningar i katastrofscenarier vid svenska sjukhus får inte underskattas


Anders Sjölund

specialistläkare akutsjukvård och internmedicin; ordförande i katastrofkommittén

Fredrik Jonsson

specialistläkare, enhetschef, akutmottagningen

Kjell Ivarsson

med dr, specialistläkare, verksamhetschef, biträdande sjukhuschef; samtliga vid Akutcentrum, Helsingborgs lasarett

kjell.ivarsson@med.lu.se

En lärdom av det inträffade är att det behövs tid och utrymme för övningar av katastrofscenarier för såväl akutsjukhus som närsjukhus. Det skriver de ledningsansvariga om sjukvårdens insatser vid trafikolyckan på Tranarpsbron norr om Helsingborg i början av året.

O Den 15 januari 2013 inträffade en omfattande trafikolycka på E4 strax norr om Helsingborg. Ett hundratal lastbilar och personbilar krockade på ett avsnitt bestående av en bro, Tranarpsbron. Svår dimma och ishalka rådde. Olyckan skedde strax före lunch en vardag, en tidpunkt då sjukhus vanligen har god bemanning och kompetens på plats.

Olyckan var Skånes största i sitt slag genom tiderna. En person omkom och 20 fick medelsvåra till svåra skador – flertalet i form av kontusioner i nacke och rygg samt frakturer. 31 patienter hade mindre blessyrer. Ytterligare fyra personer sökte vård dagarna efter olyckan. Olycks­offer togs emot på sjukhusen i Helsingborg, Ängelholm och Kristianstad. Med tanke på olyckans omfattning blev utfallet när det gäller personskador och dödsfall förvånansvärt begränsat jämfört med vad som först befarades.

40 minuter efter första den informationen om olyckan var Helsingborgs lasarett försatt i förstärkningsläge. Inom en timme hade sjukhusledningen tillsammans med verksamhetscheferna, inklusive övriga beslutsfattare, bildat stab. Akutmottagningen mobiliserades genom att lokalerna omdisponerades enligt en nyligen utarbetad katastrofplan med principen att katastrofarbetet ska likna det vardagliga arbetet i möjligaste mån. Man kunde därmed på relativt kort tid fri­göra en del av akutmottagningens lokaler och resurser för enbart förväntade skadade från olyckan.

Team bestående av läkare, sjuksköterska och undersköterska bildades för traumaomhändertagande såväl på akutrum som på den del av akutmottagningen som tog emot lindrigare skadade. Den övriga akutmottagningen organiserades för att effektivt handlägga ordinarie patientflöde. Personalen på akutmottagningen informerades fortlöpande var 30:e minut.

Ungefär 10 minuter efter den första informationen om olyckan kontaktades regional medicinsk katastrofledning (RMKL), bestående av Regional läkare i beredskap (RLB) och Tjänsteman i beredskap (TiB). Man informerade fullt ut om sjukhusets beredskapsläge, och därefter fungerade stabschefen som kontaktväg mellan RMKL och sjukhuset.

Mindre än en timme efter larmet begärde sjukvårds­ledare på plats ut sjukvårdsgrupp.

Den stora utmaningen var att via RMKL få en överblick över antalet skadade på olycksplatsen. Då detta av förståeliga skäl var svårt (olycksplatsens geografiska utspridning samt oklarhet om tillgängligheten till olycksplatsen), fattade staben för sjukhusets ledning ett »Beslut i stort« (BiS) att befortsätta med förstärkningsläge fram till den tidpunkt då den sista skadade hade lämnat olycksplatsen.

I och med beslutet om förstärkningsläge stoppades och avslutades all elektiv vård och behandling på Helsingborgs sjukhus. Man fokuserade på att snabbt inventera patienter som kunde skrivas ut eller skickas till närliggande närsjukhus. Ingen personal fick lämna sjukhuset. Kontakt togs direkt med närsjukhusen, och för att slippa utnyttja akutambulanser mobiliserades via RMKL sjuktransporter för överflyttning av inneliggande patienter.

Efter ca 1,5 timmes arbete kunde man på så vis mobilisera 76 vårdplatser inklusive ett tiotal platser med intensivvårdskapacitet. Ett tiotal patienter identifierades och bedömdes kunna flytta till närsjukhus med vanlig sjukresa.

En av de stora utmaningarna var det stora intresset från press, radio och tv. Trots att sjukhuset skickade ut pressmeddelanden fanns hela tiden behov av mer information. Stabsledningsgruppen beslutade därför anordna en presskonferens ca 3 timmar efter den första informationen om olyckan. Behovet av intern information var också stort, och uppdatering via intranätet gjordes fortlöpande.

Sammanlagt kom tio medelsvårt skadade patienter till Helsingborgs lasarett. Efter att ha mobiliserat personal och vårdplatser fanns möjlighet att ta emot ett tiotal svårt skadade och en större grupp av lindrigt till måttligt skadade.

En lärdom av det inträffade är att tid och utrymme ges för övningar av katastrofscenarier för såväl akutsjukhus som närsjukhus. Detta inkluderar också de sjukvårdsgrupper som kan behöva rycka ut vid liknande händelser.

Att träna strategiskt stabs­arbete för sjukhusen är synnerligen viktigt och kan avlasta de rent operativa delarna i en mobilisering vid ett förstärknings- eller katastrof­läge.

Slutligen bör nämnas vikten av att dra lärdom av de erfarenheter som framkommer vid särskilda händelser på våra sjukhus runt om i Sverige. Att återföra dessa erfarenheter är viktigt för den personal som varit involverad, lika­så att det finns en öppenhet om vad man behöver arbeta med.

Hösten 2012 genomförde Helsingborgs lasarett tillsammans med Ängelholms sjukhus en större katastrofövning, under namnet »Ängelborg«. Nyttan av de erfarenheter som denna övning gav bevisades under det skarpa läget den 15 januari 2013. I en tid av effektivisering och ekonomisk åtstramning är vår slutsats att man inte ska skruva ner ambitionerna utan i stället att ha fortsatt fokus på katastrof- och samverkansövningar, då detta har stor betydelse när den verk­liga händelsen inträffar [1-5].

* Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.


Referenser
1. Hälso- och sjukvårdslag (1982:763).

2. Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

3. Förordning om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. SFS 2006:637.

4. Förordning om krisberedskap och höjd beredskap. SFS 2006:942.

5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning i förhöjd beredskap. SOSFS 2005:13.



x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society