2013-03-26 nummer 13 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
RECENSION

Kirurgen som aldrig »gav tappt«


Lars Räf

kirurg och professor h c,

Sparreholm

Karl Gustaf Lennander och Uppsalakirurgin vid sekelskiftet 1900
358 sidor
Författare: Henry Johansson,  Mats Westman
Förlag: Medicinhistoriska muséet, Uppsala; 2012 ISBN 978-91-633-9943-5

O Under 1700-talet hade Uppsalas medicinska fakultet med namn som Carl von Linné och Nils Rosén von Rosenstein nått internationell ryktbarhet. Vad gäller kirurgin var det dock sämre ställt. När den unge Olof Acrel på 1730-talet studerade medicin vid Nosocomium Academicum och fann att han hellre ville bli kirurg, blev han tvungen att flytta till Stockholm för att där få fältskärarutbildning. Under 1800-talet försämrades förutsättningarna för läkarutbildning i Uppsala ytterligare, och det beslöts att den kliniska delen av utbildningen skulle flyttas till Serafimerlasarettet i Stockholm. Uppsala ansågs vara för isolerat och provinsiellt, och dess medicinska fakultet hade en låg vetenskaplig aktivitet.

I och med att ett nytt sjukhus öppnades i Uppsala år 1867 förändrades situationen helt. Sjukhuset ansågs vara det mest moderna i Norden. Kirurgkliniken hade sex allmänna salar för vardera tio patienter och åtta rum för privatpatienter. En stor operationssal med flera förberedelserum gav möjlighet till ökad operationsverksamhet. När kirurgkliniken dessutom år 1888 fick en ny driftig chef, professor Karl Gustaf Lennander, skedde en anmärkningsvärd utvidgning av verksamheten, och kliniken kom att inta en framträdande roll i utvecklingen av svensk kirurgi.

Karl Gustaf Lennander hade utbildats till kirurg på Serafimerlasarettet och genom korrespondens och kongressresor utvecklat ett kontaktnät med europeiska och amerikanska kirurgcentra. Redan under de första åren vid kliniken gjorde han flera operationer som tidigare inte utförts i landet, exempelvis appendektomi vid peritonit. År 1901 kunde man sammanfatta erfarenheterna från 271 appendektomier utförda i lugnt skede och utan mortalitet. Lennander var också den förste i Sverige som utförde kolecystektomi. Mest berömd är kanske en hjärn­operation där han avlägsnade en kula i skallen på en mjölnare. Lennander ska inte ha varit någon blixtrande snabb kirurg; i buken dissekerade han oftast med en kort trubbig sax, som medarbetarna kallade papperssaxen. Han visade dock stort tålamod vid operationer: »han gav aldrig tappt«.

Lennanders vetenskapliga intresse gällde främst peritoneums känsel och hur man uppfattar smärtförnimmelser från bukens olika organ. Hans skrifter om appendicitens klinik och behandling var banbrytande. Boken om honom innehåller en förteckning av hans pub­licerade skrifter.

Lennander var en allvarlig och fordrande chef. För honom och för medarbetarna existerade inte begreppet reglerad arbetstid, men stämningen vid kliniken var bra och det fanns en god relation mellan chefen och hans underläkare. Som läkare var han enormt uppskattad och i kontakten med patienterna »framlyste en ömhet och vänlighet«. Detta hindrade inte att förmögna privatpatienter kunde »brandskattas hårt«.

I boken får man även en intressant bild av Lennander som person. Vid 15 års ålder hade han drabbats av reumatisk feber med mitralisstenos som följd. Hans hjärtsjukdom begränsade hans arbetsförmåga och under de sista 10 åren kunde han bara operera sittande. Han var ogift och sköttes av sin gamla mor, som överlevde honom. Han avled år 1908 endast 51 år gammal.

Om denna viktiga period inom svensk kirurgi har två »trogna« Uppsalakirurger, Henry Johansson vid Akademiska sjukhuset och Mats Westman vid Sa­mariterhemmets sjukhus, skrivit en vacker bok. Författarna är knutna till Medicinhistoriska museet vilket gjort det möjligt att illustrera boken med bilder av tidstypiska miljöer och föremål. I boken finns även operationsberättelser från intressanta ingrepp återgivna. Läsning av dessa är intressant men ibland skrämmande, när man jämför med hur de kan genomföras i dag. Boken innehåller även kapitel som beskriver den allmänna utvecklingen inom anestesi, antiseptik och aseptik. Texten är skriven på ett språk som är begripligt även för personer som inte är vana vid medicinsk terminologi.

Läsning av boken bör ge dagens kir­urger fördjupad kännedom om den mödosamma vägen fram till dagens högt utvecklade sjukvård. Författarna har skäl att erinra om Churchills ord: »Framgång är förmågan att gå från den ena katastrofen till den andra utan att tappa entusiasmen.«


Karl Gustaf Lennander i arbete under en hjärnoperation. Stående bakom honom »assisterar« professor Salomon Eberhard Henschen, den berömde neurologen som en gångskulle kallas till Lenins dödsbädd. Foto: Medicinhistoriska museet, Uppsala



Kommentarer till Läkartidningens artiklar på nätet
- Skicka artikeln


x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society