2013-04-09 nummer 15 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
Det finns 1 kommentar till denna artikel. Läs kommentar!
SIGNERAT

Dålig planering orsakar läkarbrist


Ove Andersson

andre vice ordförande i Läkarförbundet och ordförande för Distriktsläkarföreningen

O Det fattas 1 400 specialister i allmänmedicin, enligt Läkarförbundets rapport om bemanningen i primärvården. Nyheten har väckt en hel del diskussion och eftertanke. Det är både bra och nödvändigt.

Politiker och beslutsfattare vill att allt mer sjukvård ska utföras inom primärvården, samtidigt som nya arbetsuppgifter som till exempel ett ökat ansvar för folk­hälsoarbete samt allt mer administrativa uppgifter lyfts in.

Skälen blir allt fler till ett ökat behov av specialister i allmänmedicin i vad som är att betrakta som basen i svensk hälso- och sjukvård. Specialistläkare, främst inom allmänmedicinen, väljer också oftare än and­ra specialister att arbeta utanför hälso- och sjukvården helt och hållet på grund av en försämrad arbetssituation. Enligt de senaste uppgifterna från Socialstyrelsen gäller det nästan en av tre specialister. Allmän­läkare arbetar dessutom deltid i högre grad än andra specialister.

Sjukvårdshuvudmännen och SKL (Sveriges Kommuner och landsting) har nu också, klockan fem i tolv, börjat reagera på läkarbristen, främst när det har gällt situationen inom allmänmedicin och psykiatri, där en mer eller mindre kronisk läkarbrist nu blivit värre på grund av pensionsavgångar.

Men egentligen är väl inte bristen på läkare det mest skrämmande resultatet i Läkarförbundets rapport och diskussionen kring resultatet. Det bekräftar bara det vi redan visste. Det som är värst är bristen på data och planering. Hur kan det vara så att ingen politiker eller beslutsfattare har tillräcklig kunskap om det här?

Skälen är många till att vi har den nuvarande situationen, men det som är väldigt märkligt är det faktum att det inte finns någon i hela Sjukvårdssverige som har ansvaret för behovsanalys och planering och som tar hänsyn till de förutsättningar som råder.

Politiker beskriver hur de vill att sjukvården ska utvecklas i framtiden, men ingen analyserar och planerar för de framtida kompetensbehoven. I dagarna har Socialstyrelsen kommit ut med sitt nationella planeringsstöd som på ett tydligt sätt också visar hur planlöst det verkar vara.

I en prognos om utvecklingen av antalet specialistläkare fram till år 2025 beräknar Socialstyrelsen att det kommer att vara 10 procent fler gynekologer, 32 procent färre allmänmedicinare, 28 procent färre psykiatrer och 19 procent färre ortopeder.

Utifrån att SKL definierat allmänmedicin och psykiatri som bristspecialiteter ter det sig ytterst underligt att planeringen inte är bättre. Så länge enskilda landsting bara behovsplanerar utifrån sin egen budget och regionalpolitik lär det inte heller bli bättre.

Antalet specialister i allmänmedicin ser ungefär ut på samma sätt som det gjorde under 1998, vid det senaste tillfället då antalet heltidsbefattningar i primärvården räknades. Redan då konstaterades en brist på allmänläkare i primärvården.

De bedömningar som Nationella planeringsstödet presenterar ger heller inga konkreta svar på hur många utbildningstjänster som behövs för att täcka de framtida behoven. Inte heller landstingen tar fram något samlat underlag.

Ibland kritiseras Läkarförbundet för att det råder läkarbrist. Förbundspolitiken från 1990-talet har anförts som indicium i media för att vi ligger bakom dagens brist på läkare inom vissa specialiteter.

Som ordförande i Svenska distriktsläkarföreningen kan jag bara konstatera att det finns ett 13 år gammalt riksdagsbeslut om att öka antalet specialister i allmänmedicin till 6 000 allmänläkare år 2008. I dag arbetar omkring 4 800 specialistläkare i primärvården.

För att klara framtidens läkarförsörjning behöver landstingen till att börja med skapa fler ST-tjänster. Det behövs även en minskad administrativ börda samt en effektivt organiserad sjukvård där alla gör det de är bäst på.

Det som långsiktigt måste till är att någon tar ansvar för en övergripande planering av vårdens framtida behov av medicinsk kompetens, speciellt inom primärvården, utifrån de tydliga politiska ambitioner som finns.

Jag tror inte heller någon skulle acceptera att ansvariga år 2020 återigen säger att »det här hade vi ingen kontroll över«.




Kommentarer till Läkartidningens artiklar på nätet
Det finns 1 kommentar till denna artikel:
Datum Inläggets rubrik
2013-04-10 Tveksamt
- Skicka artikeln


x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society