2007-05-16 nummer 20 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
DEBATT OCH BREV

Amanuensprogram i Göteborg slår hål på myten om medicinstuderandes ointresse för forskning


Pontus Boström, läkare och forskarstuderande, Wallenberglaboratoriet

pontus.bostrom@wlab.gu.se


Sven-Olof Olofsson, professor och föreståndare för Wallenberglaboratoriet


Jan Borén, professor och föreståndare för Strategiskt forskningscentrum för metabolism och kardiovaskulär forskning


Olle Isaksson, professor och prefekt, institutionen för medicin;

samtliga vid medicinska institutionen, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

O Bristen på medicinare som genomgår forskarutbildning, och konsekvenserna av detta för svensk medicinsk forskning, har uppmärksammats i Läkartidningen och diskuterats på riksstämman. Om inte trenden bryts riskerar medicinare att bli en raritet på forskningslaboratorierna runt om i landet.

Detta kommer att leda till en brist på forskarutbildade läkare, vilket kommer att påverka såväl svensk medicinsk forskning som läkemedelsindustri och sjukvård. Sannolikt kommer den överbryggande (translationella) forskningen att hämmas – medicinare behövs för att minska barriärerna mellan experimentell och klinisk forskning.

Sannolikt är faktorer som lågt meriterande värde av genomgången forskarutbildning och osäkra anställningsvillkor viktiga förklaringar. Utöver detta har det framhållits att attityder hos blivande läkare förändrats och att intresset för forskning har dalat – en förklaringsmodell som vi bestämt oss för att utmana.

I syfte att dels utreda forskningsintresset bland medicine studerande vid Sahlgrenska akademin, dels rekrytera unga medicinare, initierade forskningsutskottet vid medicininstitutionen ett »amanuensprogram i medicinsk forskning«. Vi började med att undersöka vad läkarstuderande på terminerna 2–10 i Göteborg själva ansåg var viktiga ingredienser i ett amanuensprogram, och vad som skulle krävas för att de skulle vilja delta. Följande faktorer ansågs viktiga:

Handledning – både aktiv, vetenskaplig handledning och praktisk handledning på labbet. Flera läkarstuderande hade tidigare erfarenhet av att ha blivit lämnade ensamma på labb med knapphändiga instruktioner under sommarmånader.

Inte oväntat var det också viktigt att projektet eller arbetet hade medicinsk betydelse. Slutligen efterfrågades någon sorts ekonomisk ersättning. Detta uppfattades visserligen inte som helt avgörande, men den ekonomiska situationen under studietiden är ansträngd, och forskning minskar möjligheter till andra sidosysslor.

Utifrån dessa svar utvecklade vi ett amanuensprogram i medicinsk forskning – en gammal idé i ny tappning. Bra projekt i starka forskningsmiljöer identifierades. Dessa projekt sträckte sig från basal molekylär cellbiologi till epidemiologiska projekt (en lista med samtliga projekt finns på medicininstitutionens webbplats).

Vi ställde krav på en »tät handledning« av seniora forskare, men även av namngivna handledare på laboratorierna. Detta, kombinerat med täta träffar inom amanuensgruppen, avsåg dels att minska riskerna för att läkarstudenten skulle sakna handledning, dels att hjälpa läkarstudenten in i gemenskapen i forskningsmiljön. Studenterna fick fritt välja projekt. Vi krävde också närvaro vid lunchseminarier (en gång i veckan) och andra utvalda vidareutbildningstillfällen inom programmet.

Initialt rekryterades 31 läkarstudenter från termin 2 till 9 – vida fler än vi förväntat oss. Dessa fick en omfattande inskolning, så att de snart kunde börja arbeta relativt självständigt. Parallellt hölls varje vecka seminarier med forskningsfördjupande innehåll – amanuenserna presenterade själva sina projekt, och yngre forskare berättade om sin syn på en karriär som kombinerar klinik och forskning, fördjupningskurser i statistik etc.

Vi har varit imponerade av den entusiasm och kreativitet som präglat dessa seminarier. Efter denna introduktionsperiod har amanuenserna aktivt fortsatt med sina projekt under sommaren och höstterminen 2006 vid sidan om studierna.

Arbetet har bedrivits i alla tänkbara system – epidemiologi från register, analys av extraherat patientmaterial, djurmodeller, cellkultur och in vitrostudier – och en stor mängd metoder behärskas nu inom programmet. Detta har fortlöpt i ett år, och 23 amanuenser är fortfarande aktiva i forskning under terminstid.

Amanuensprogrammet har uppenbarligen ett gott rykte bland studenterna, och vi har idag nästan svårt att ta emot alla studenter som vill starta. Forskningen inom programmet har i många fall utmynnat i presentationer på riksstämman och/eller manuskript i olika faser på väg mot publikation (abstrakt från alla projekt finns på medicininstitutionens webbplats).

Amanuensernas eget betyg på programmet blev 4,4 på en skala 1–5. Alla utom en var tydliga med att de avsåg fortsätta med forskning – i många fall i kombination med en klinisk karriär. Många studenter ansåg att programmet gett en god inblick i möjligheterna till en sådan kombination. På den negativa sidan anfördes att programmet stundtals varit för »seriöst«. En del upplevde att översökningen av programmet lett till orättvisa vid antagningen.

Sammanfattningsvis anser vi att det intresse som visats för amanuensprogrammet indikerar att det finns en stor grupp läkarstudenter som är intresserade av forskning. Det är viktigt att vi ger dessa studenter möjlighet att fördjupa sig i forskning. Vi måste också arbeta på att ge forskningsaktiva läkare goda förutsättningar att kombinera forskning och klinisk verksamhet.

Kanske krävs även nya synsätt för att säkra återväxten av svensk medicinsk forskning? Exempelvis finns ett stort antal forskarutbildade naturvetare som har ett mycket stort intresse för biomedicinsk forskning. Kanske skulle vi vidareutbilda dessa i medicin?




Kommentarer till Läkartidningens artiklar på nätet
- Skicka artikeln


x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society