2007-05-29 nummer 22 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
AKTUELLT

Läkarstudenters hälsa

Psykisk ohälsa vanligt bland läkarstudenter

Kvinnliga medicinstudenter mår sämre än sina manliga kolleger, men alla lider av bristande feedback från lärarna. Det visar de studier som psykiatern Marie Dahlin gjort av läkarstudenters psykiska hälsa.

O Kvinnorna mår sämre i väldigt många avseenden, säger Marie Dahlin, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet.

Förra veckan försvarade hon sin avhandling »Future doctors, mental distress during medical education: cross-sectional and longitudinal studies«.

Avhandlingen består av flera olika självskattningsstudier av den psykiska hälsan hos läkarstudenter vid Karolinska institutet samt diagnosintervjuer med en mindre grupp studenter.

Något som framträder tydligt är könsskillnaderna. Kvinnorna lider av studiestress, depression och utmattning i högre grad än männen.

Varför framgår inte. Och studier i andra länder, till exempel Norge, tyder inte på sådana skillnader. Det gör däremot en studie av studenter i Lund1.

– Vi vet inte om svenska läkarstudenter skiljer sig från andra, om skillnaderna beror på den svenska läkarutbildningen eller rekryteringen. Vi använder delvis olika mätmetoder.

I en studie i avhandlingen undersöktes depression hos närmare 350 läkarstudenter. De skattade sig som deprimerade i högre grad än andra i samma ålder, enligt befolkningskontroller matchade för ålder och kön. 13 procent av läkarstudenterna skattade sig som deprimerade, medan andelen i befolkningen var 8 procent. I båda fallen låg kvinnorna högre: bland läkarstudenterna var siffran för kvinnorna 16 procent, bland befolkningen var den 10 procent.

I samma studie skattades studiestress med frågor ur ett 30-tal olika aspekter. Även här visade sig kvinnorna i högre grad ange problem; särskilt stora var könsskillnaderna i oro inför kraven i det framtida yrkeslivet, se Tabell. Runt 60 procent av kvinnorna oroade sig inför kraven i det framtida yrkeslivet, medan männen låg runt 40–50 procent. För kvinnorna ökade också oron under studietiden.

Men även för männen var studiestressen mycket hög i vissa avseenden. Och mest utbredd – hos både män och kvinnor – var upplevelsen att inte få tillräcklig återkoppling från sina lärare.

– Bristande feedback är ett allvarligt problem i ett sådant här yrke. Om man inte får återkoppling och blir sedd av läraren tror jag det är jättesvårt att bli en bra doktor. Läkaryrket är mycket ett lärlingsyrke. Det borde vi sköta mycket bättre med våra studenter.

I tre delstudier undersöktes olika aspekter av utbrändhet, definierat som förekomst av dimensionerna »utmattning« och »distansering« (enligt OLBI, Oldenburg Burnout Inventory). Dimensionen utmattning fanns i högre utsträckning hos kvinnorna.

Utbrändhet visade sig också vara kopplat till en rad faktorer, såsom impulsivitet, arbetsbelastning, sämre självskattad hälsa samt att individens självkänsla i hög grad är prestationsbaserad. För de studenter som drabbas av de indragna möjligheterna att få studiemedel längre tid än sex år är även oro över privatekonomin en bidragande faktor.

Graden av utbrändhet hos nyblivna läkare under deras första yrkesverksamma år visade sig också kunna kopplas till graden av den utmattning och oro inför det framtida yrkeslivet som de upplevt under studietiden. Men ett positivt lärande klimat på arbetsplatsen visade sig å andra sidan ha en skyddande effekt.

Förutom de olika skattningsstudierna diagnosintervjuades ett 80-tal tredjeårsstudenter om sin psykiska hälsa, av ST-läkare i psykiatri.

Av dessa studenter visade sig 21 personer, eller en fjärdedel, lida av minst en psykiatrisk diagnos.

– Vi betraktar det som högt, säger Marie Dahlin.

Det handlade om främst följande diagnoser: depression, social fobi, ångestsyndrom och alkoholberoende eller dito missbruk. Men få, endast sex personer, hade sökt vård.

Och hela 42 procent av de 80 intervjuade studenterna hade någon gång haft en depression. Siffran kan jämföras med hur många ur totalbefolkningen som någon gång under ett helt liv drabbas av depression: 31 procent av kvinnorna och 22 procent av männen.

Samtidigt vill Marie Dahlin inte ge en alltför mörk bild. De flesta läkarstudenter mår ändå bra. Alla som deltagit i undersökningen är aktiva i sina studier och därför är de psykiska besvären sannolikt oftast av relativt mild art, menar hon. Och självmordstankar och -handlingar var inte överrepresenterade.

Läs andra artiklar om läkarstudenters hälsa i detta nummer


Mår kvinnliga studenter sämre än manliga?
»Att inte få må dåligt bidrar«

Studiestressen är hög hos läkarstudenter, visar studier. Kvinnliga läkarstudenter känner större oro än manliga, till exempel över att inte kunna tillgodogöra sig all kunskap som krävs som läkare.



Kommentarer till Läkartidningens artiklar på nätet
- Skicka artikeln


x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society