2007-09-18 nummer 38 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
AKTUELLT

Enkät

Hur ska läkarutbildningen förbättras?


Agneta Borgström

Dekanus vid var och en av de sex medicinska fakulteterna har tagit till sig av Högskoleverkets kritik mot läkarutbildningarna, som främst riktas mot de kliniska delarna. Nya utbildningar sjösätts på många håll och på andra förbereds förändringar.

O Vivi-Anne Sundqvist, dekanus för utbildning, Karolinska institutet




Vilka är dina kommentarer till värderingen av er läkarutbildning?




– Vi har ju hållit på med en ny utbildning länge. När utvärderingen kom kändes det som att Högskoleverket utvärderade den gamla utbildningen och inte ser hur mycket nytt som är igångsatt.

Hur mycket har ni tagit intryck av synpunkterna?

– En del av det har vi identifierat. Vi prövar alla fakta inför det att vi lägger upp det nya läkarprogrammet.

Vad gör ni då för att förbättra den nya läkarutbildningen?

– Det som togs upp som svaga sidor i utvärderingen har vi gått vidare med. Vi har till exempel i nya utbildningen en tydligare målbeskrivning, integrering mellan bas- och kliniska vetenskaper och bättre undervisningsformer med studentaktiverande pedagogik genom hela utbildningen.





Bo Ahrén, dekanus vid den medicinska fakulteten, Lunds universitet




Vilka är dina kommentarer till värderingen av läkarutbildningen?




– Vi har arbetat mycket med vår utbildning. Vi har fört in nya studieformer, där vi t ex har en tydlig patientkontakt tidigt i utbildningen, men också en vetenskaplig förankring med vårt fördjupningsarbete på 20 poäng i slutet av utbildningen. Vi har också infört målrelaterad utbildning.

– Sedan har vi en utbildning i pedagogik och metodik för lärarna så att de lär sig problembaserat lärande. Från Högskoleverket fick vi också beröm för själva organisationen av utbildningen. Vi har till exempel en lärare som är ansvarig för varje termin, för att få en sammanhållen syn på alla kurser.

Var det något i Högskoleverkets rapport som fått er att ändra kurs?

– Nej, vi fick positiv respons, ett kvitto på att det vi gjort under många års tid verkar fungera. Vi kommer i höst även att inrätta en »advisory board« med pedagogiska experter utifrån som kommer in för att kontinuerligt utvärdera utbildningen. Det blir spännande. Vidare vill vi inrätta en pedagogisk akademi för att stärka synen på pedagogik, och på sikt lyfta synen på pedagogisk meritering.

Vad ser ni för utmaning inför framtiden?

– Att stärka inslag av vetenskap i utbildningen så att de nya läkarna får upp intresset för klinisk forskning.





Kjell Öberg, dekanus vid den medicinska fakulteten, Uppsala Universitet




Vilka är dina kommentarer till värderingen av din fakultets läkarutbildning?




– Jag tycker att Högskoleverket gjorde en vettig bedömning av vår nya läkarutbildning, där den kliniska delen ser annorlunda ut. Vi vet att den fungerar efter att ha kört den i ett år.

Hur vet ni det?

– Vi ser att studenterna presterar bättre när vi jämför deras resultat och betyg med den gamla läkarutbildningen. Den nya är mer »case-baserad« och studenterna träffar patienterna direkt under det första året. Den gamla utbildningen var mer traditionell. Vi har jobbat sedan 1998 med att förändra och förbättra den nya utbildningen.

Vad gör ni ytterligare för att förbättra utbildningen?

– Just nu måste den nya utbildningen sätta sig. Därför håller vi på att utbilda lärare i den nya metodiken, vi har som krav att alla lärare är insatta i den.





Mats Hammar, dekanus vid Hälsouniversitetet, Linköpings Universitet




Vilka är dina kommentarer till värderingen av er läkarutbildning?




– En kommentar från verket gällde ju introduktionen av studenter. Alla våra studenter vid fakulteten får en gemensam start under åtta veckor, då man arbetar i basgrupper för läkare, sjuksköterskor, logopeder med flera. Men studenterna har i utvärderingar sagt att övergången från denna kurs till den yrkesspecifika blev för dramatisk. Här har vi ett nytt förslag att alla ska starta med två veckor på sitt eget program för att därefter gå över till en gemensam del, som kommer att få ett modifierat innehåll.

Vad vill du göra för att ytterligare trimma läkarutbildningen?

– Vi trimmar hela tiden. Vi är aktiva när det gäller den kliniska handledningen och försöker ge personlig handledning och möjligheter till hög aktivitet, till exempel genom så kallade »sit-ins« för den enskilde studenten. Vi har nu också sjösatt ett program mellan landsting och universitet, för att se till att handledning och hur man tar emot studenter blir så bra som möjligt på sjukhus och vårdcentraler i hela regionen.

– Vi fick även ett påpekande om lotteriintagning från Högskoleverket. Där arbetar vi med dels en modell där högskoleprov läggs till gymnasiebetygen, dels en annan där vi återinför intervjuer.





Olle Larkö, dekanus för Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet




Vilka är dina kommentarer till värderingen av läkarutbildningen?




– Jag instämmer i stora delar i vad man säger. Vi tar verkets kritik på allvar och håller på med ett åtgärdsprogram. Vi arbetar fortlöpande med kvalitetsutveckling. När det gäller resursfördelningen inom organisationen ska vi nu se till att föra in incitament till dem som arbetar med kvalitetsförbättring av utbildningen, så att god kvalitet premieras.

Hur ska ni förbättra de kliniska delarna, där verket hade synpunkter?

– Mycket handlar om en dialogfråga med sjukvården, som måste sätta av utbildningsplatser för studenterna. Tillsammans med alla de organ vi har för samarbete med sjukvården kommer vi att förbättra den kliniska utbildningen.

Är problemet att landstinget inte sätter av tillräckligt med platser?

– Det är ett varierande problem, vissa säger att de inte hinner ta emot. Till viss del är det förståeligt med de krav sjukvården har i dag. Samtidigt sågar man av den gren man sitter på om man inte tar emot unga läkare.





Bengt Järvholm, dekanus vid

den medicinska fakulteten,

Umeå Universitet




Vilka är dina kommentarer till värderingen av er läkarutbildning?




– Att verket värderade alla utbildningar i förhållande till varandra. För att få full pott måste man integrera olika delar av utbildningen med varandra, de prekliniska med de kliniska kurserna. Där har vi kommit ett stycke på vägen.

Vad gör ni för förbättra läkarutbildningen vid din fakultet?

– Vi håller på med ett förändringsarbete att föra in en termins projektarbete i slutet av utbildningen, vilket är en effekt av Bolognaprocessen. Vi diskuterar också att få in mer klinisk träning på utbildningen: att låta studenterna träffa patienter mer, få tillräckligt med tid för detta och handledning.




Kommentarer till Läkartidningens artiklar på nätet
- Skicka artikeln


x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society