2008-02-26 nummer 9 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
LEDARE

Vanvårda inte AT-systemet!


Heidi Stensmyren, ledamot i Läkarförbundets centralstyrelse;

ordförande i Sylf2

O Allmäntjänstgöring (AT) infördes i Sverige på 1970-talet. Den har som syfte att introducera de nyexaminerade läkarna i arbetslivet och består av utbildning och kliniskt arbete under professionellt ansvar. Med fullgjord AT erhålls legitimation, varefter individen kan röra sig på den öppna arbetsmarknaden för läkare.

Landstingen har i uppdrag att tillhandahålla AT i den omfattning som behövs, oberoende av om läkaren är utbildad i Sverige eller i ett annat land. Detta ställer krav på rätt dimensionering av AT.

Vi har drygt 1 500 medicinstudenter utomlands, och regeringen föreslår därtill att läkarutbildningen i Sverige ska utökas med 330 platser. Redan i dag tvingas nyutexaminerade läkare att vänta i ca 6 månader på att få avsluta utbildningen med AT.

Att utbilda läkare tar lång tid, och ännu längre tid tar det innan man har en färdig specialist. Så när läkarutbildningen utökas för att råda bot på bristen på specialister är det naturligt att också fråga sig varför nyutexaminerade läkare måste vänta på sin AT.

Det har inget egenvärde att ha ett glapp mellan examen och AT. Tvärtom – om arbetsgivaren vill ha ut flera läkare snabbt vore det naturligt att hämta från denna »läkarpool« som står och trampar vatten.

Läkarförbundet ser positivt på landstingens planer på att utöka antalet AT-block med omkring 200 fram till år 2010, likaså på att flera orter erbjuder individuellt anpassad tjänstgöring. Men 200 nya AT-block är knappast tillräckligt.

Tyvärr ser vi också en mindre positiv utveckling när det gäller hur AT-läkare hanteras i ansöknings- och anställningsförfarandet och hur AT används för att styra rekryteringen till bristspecialiteter.

För att uppfylla krav från EU har AT inkluderats i läkarutbildningen, vilket gör att utbildningen totalt nu blir uppemot 7,5 till 8 år lång. Socialstyrelsen kräver att AT ska vara 18 månader, men de allra flesta landsting tillämpar 21 månaders AT. Det är enkel matematik att räkna ut hur detta ytterligare fördröjer läkarens legitimation.

Nu lanseras på flera orter särskilda AT-block med förlängd tjänstgöring inom bristspecialiteter, med syftet att rekrytera läkare till just dessa specialiteter. Den läkare som väljer en »primärvårds-AT« får ut sin legitimation senare än andra och får dessutom inte tillgodoräkna den extra tjänstgöringstiden i sin ST, även om han/hon väljer att bli just allmänläkare.

Samhällsekonomiskt torde det inte finnas någon logik i detta. Vi har en öppen och internationell arbetsmarknad, och flera länder i Europa har ändrat utbildningssystemen eller håller på att göra så. I Danmark kommer AT att under året kortas till 12 månader.

Bristen på specialister kan inte lösas enkelt genom att förlänga tjänstgöringen under AT. För att rekrytera måste arbetsgivaren framför allt satsa på bra arbetsvillkor och lön.

Hanteringen av anställningsprocessen är ett annat stort problem som Läkarförbundet kommer att ta upp med Sveriges Kommuner och Landsting under året. Sedan 2004 ska AT-läkare få förhandla sin lön individuellt, men under 2007 var det endast 23 procent som fick detta. Bara ett fåtal hade förhandlat med sin chef.

I regel hanterar landstingen lönesättningen via personalavdelningen på förvaltningsnivå, och utrymmet för förhandling har enligt AT-läkarna varit minimalt. Denna undermåliga hantering har återspeglats i löneutvecklingen, som under 2006 bromsade in kraftigt.

AT-läkarna är våra yngsta medarbetare, och deras villkor sätter standarden för hela kåren. Ett viktigt resultat av 2007 års avtalsförhandlingar är att Läkarförbundet och SKL under avtalsperioden i en partsgemensam arbetsgrupp ska analysera hur AT-läkares lönesättning fungerar lokalt. Läkarförbundet bevakar läkarnas ingångslöner och kommer inte att acceptera negativ särbehandling av enskilda grupper.




Kommentarer till Läkartidningens artiklar på nätet
- Skicka artikeln


x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society