2008-06-03 nummer 23 - Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - skriv ut
Det finns 1 kommentar till denna artikel. Läs kommentar!
DEBATT OCH BREV

Utan AT-läkare stannar vården – men vart tar de vägen?


Organisationskommittén för AT-stämman 2008

Jenny Alkén, Johannes Arpegård, Lukas Berglund, Helene Bodegård, Johanna Enarsson, Sofia Hultman, Jacob Ingvar, Maria Lycke, Riikka Neuvonen, Åsa Odenbro, Sophia Rössner, Tomas Sjöberg, Ina Skagervik, Claudia Zolfaghari, Kristina Öhman

info@at-stamman.nu

AT-läkare borde vara Sveriges »hungrigaste« läkargrupp, fulla av energi att kasta sig ut i det kliniska arbetslivet efter en lång tids studier och med en stark längtan efter kunskap att omsätta i praktiken. Men någonting verkar hända under AT-resans gång som skapar ett starkt sug efter alternativa karriärvägar. Vad är det som avskräcker många AT-läkare från att vilja fortsätta inom den allmänna sjukvården? frågar de ansvariga för AT-stämman 2008.

O AT-stämman år 2008 är avslutad, föreläsningar och verkstäder utvärderade, festen bortstädad. Ett nytt gäng läkare är på väg till sina första legitimerade jobb. En lärdom från AT-stämman verkar vara att många AT-läkare vill jobba som stafettläkare, åka utomlands eller letar efter alternativa karriärer för att sedan eventuellt starta sin specialiseringstjänstgöring (ST). Möjligen leder detta till färre specialister, alternativt att dagens läkare gör ST senare, vilket i förlängningen leder till ett större glapp mellan färdiga specialister och de stora pensionsavgångarna.

Ute i landet och i storstäderna har många AT-läkare en tung arbetsbelastning. Många arbetar mer än 100 procent, och de förväntas många gånger täcka extra jourpass. Under placeringen på distrikt tar en del AT-läkare lika många patienter som vårdcentralens ordinarie doktorer, om inte fler. Dessutom tillhör AT-läkarna ofta den minoritet på vårdcentralen som arbetar heltid, vilket leder till fler uppföljningar och fler provsvar, men sällan till mer administrativ tid. Sjukhustidens extrajourer ger naturligtvis ekonomiskt ett extra tillskott till den oftast skrala AT-lönen, men många känner också att de måste visa framfötterna för att erhålla goda omdömen som »ambitiös och framåt« och därmed öka sina chanser till vikariat och specialisttjänstgöring. För visst handlar framtida karriär om kontakter och goda omdömen.

På årets AT-stämma kunde vi konstatera att föreläsningen »Alternativa karriärvägar – guld och gröna skogar?« med läkarna Johanna Adami och Jon Tsai var en av de mest populära. Adami talade om sitt jobb inom läkemedels-/bioteknikindustrin och Jon Tsai om sina tidigare erfarenheter som managementkonsult. I en fullsatt föreläsningssal rapporterade föreläsarna att de upplevt mer drivna medarbetare, erhållit snabbare resultat, fått bättre återkoppling och i högre grad mött lyhörda arbetsgivare. De har känt sig mer betydelsefulla som ung kompetens och haft högre löner. Föreläsningen fick högt betyg av åhörarna.

Sedan fyra år tillbaka har AT-läkare möjlighet att förhandla sin lön individuellt. Trots detta har storstäderna, där tjänsterna är hett eftertraktade, tariff- löner baserade på lägstalön. I Stockholm förra året var lönen 23 000 kronor i månaden. Löneutvecklingen 2006– 2007 framgår av faktarutan.

Socialstyrelsen föreskriver att AT-tjänsten ska bestå av utbildning och läkar- arbete samt ge både yrkesmässig och personlig utveckling.

Trots detta är det stora skillnader över landet när det gäller schemalagd utbildning. Den interna utbildningen på respektive sjukhus och även bland klinikerna varierar stort från någon enstaka timme till en hel eftermiddag per vecka. Undervisning sker naturligtvis fortlöpande under det dagliga arbetet, men det hårt pressade arbetsschemat gör att den konstruktiva kritiken, som är nödvändig för den personliga utvecklingen, ofta uteblir. Detta trots att 50 procent av AT-lönen subventioneras av statliga FoUU-medel (forskning, utveckling och utbildning). Resterande hälft betalas av den klinik som AT-läkaren är placerad vid.

På vissa sjukhus har man valt att erbjuda en utbildningspott inom tjänstens ramar att disponera efter eget intresse. På andra sjukhus är utbildningsdelen märkbart liten. Alla arbetsgivare erbjuder exempelvis inte samtliga AT-läkare att gå på AT-stämman, som tar två arbetsdagar under ett arbetsår i anspråk. I Stockholm anordnar Läkemedelssakkunniga (Läksak) fyra kostnadsfria utbildningseftermiddagar per år för AT- läkare, men långt ifrån alla får delta med motiveringen att de inte kan avvaras från ordinarie verksamhet. Den hårt arbetande AT-läkaren skulle rätteligen kunna fråga sig vart alla FoUU-medel går.

AT-läkare utgör på många håll en betydelsefull del av akutverksamheten där de täcker majoriteten av jourlinjerna. Många vårdcentraler är också angelägna om att ha AT-läkare i tjänst, då man relativt billigt får hjälp att hantera primärvårdens höga patientflöde. Trots denna viktiga roll får många AT-läkare inte ut sin lagstadgade sommarsemester. Ofta krävs det att man verkligen står på sig, vågar säga ifrån till schemaläggare och överläkare och kräva några sommarveckor i följd. Nog känner sig många oumbärliga ibland – men åtskilliga blir besvikna när detta inte återgäldas med motsvarande rättigheter.

Kanske är AT-läkaren vårdens mest tacksamma och lättöverkörda. Med sina korta visiter på olika kliniker är t ex AT-läkaren inte med i utvecklingsarbetet av arbetsrutiner. AT-läkare har heller inte någonting att jämföra med och de flesta vill bara ta sig igenom sina 18 till 21 månader på smidigaste sätt, med goda omdömen och bra möjligheter i den fortsatta karriären.

*

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Faktaruta

Löneutveckling 2006–2007 (procent). Alla löntagare i Sverige 3,3 Hela läkargruppen 2,7 AT-läkare 2,3 Konsumentprisindex 2,2

Det var vi som fixade AT-stämman. Foto: Kerstin Hertzman



Kommentarer till Läkartidningens artiklar på nätet
Det finns 1 kommentar till denna artikel:
Datum Inläggets rubrik
2008-06-04 Svensk AT inte särskilt krävande
- Skicka artikeln


x Heidi Stensmyren ny ordförande i Stockholms läkarförening
AKTUELLT Sent på tisdagskvällen, efter fyra timmars fullmäktigemöte, fick Thomas Flodin se sig besegrad i kampen om ordförandeposten i Stockholms läkarförening. (13-04-24)


Förlossningsläkare åtalas för vållande till annans död
AKTUELLT En förlossningsläkare har i dag åtalats vid Eksjö tingsrätt för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Uppdaterad 2013-04-19 kl 17.50. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad



Nystart på gång för SPUR-inspektionerna
AKTUELLT Läkarförbundets nya bolag Lipus höjer ambitionsnivån för SPUR-inspektionerna.
– 2015 är målet att vi ska inspektera 200 kliniker, dubbelt så mycket som vår tidigare toppnotering, säger Kåre Jansson, kanslichef för Lipus. (13-04-19)


Högdosstatin kopplat till ökad risk för njurskada
NYA RÖN Enligt en observationsstudie i BMJ, som omfattar runt 2 miljoner patienter, kan högdosbehandling med statiner ha samband med risk för akut njurskada. (13-04-19)


Nyttigt för anhöriga att vara med vid återupplivning
NYA RÖN I en fransk studie har man tittat på effekterna av att låta anhöriga vara med vid hjärt–lungräddning och funnit att symtom på posttraumatisk stress var vanligare bland dem som inte bevittnat återupplivningsförsöket. (13-04-19)


Genetisk länk mellan psykiatriska diagnoser
NYA RÖN Genetiken bakom ADHD, bipolär sjukdom, depression, autism och schizofreni kan vara överlappande. Det visar en studie i Lancet som undersökt genomet hos mer än 30 000 patienter med någon av sjukdomarna. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Mer fett från nötter och olivolja gav mindre kardiovaskulär sjuklighet än lågfettkost
NYA RÖN I en interventionsstudie omfattande drygt 7000 individer med hög kardiovaskulär risk fann man att randomisering till extra fett från nötter eller olivolja gav färre kardiovaskulära händelser än lågfettkost. (13-04-19)
Artikeln är kommenterad


Fler fackföreningar stödjer journalprotest
AKTUELLT Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får stöd från andra berörda fackföreningar. (13-04-16)


Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar
KLINIK OCH VETENSKAP Protonpumpshämmare är effektiva vid syrarelaterade sjukdomar och har ansetts säkra, men överförbrukningen är sannolikt omfattande. Observationsstudier och fallrapporter talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion, fraktur samt ökad kardiovaskulär mortalitet. (13-04-16)


Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid
AKTUELLT Om Marie Wedin går i sina företrädares fotspår så har hon nu suttit halva sin tid på posten som ordförande. Hennes belackare har dämpat sig, eller i alla fall dragit sig tillbaka. Men tillvaron som Läkarförbundets ordförande är ändå långt ifrån lugn. (13-04-16)


» Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt
» Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund
» Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?
» Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade
» Fenibut gav abstinens och psykos
» Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering
» Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den
» Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem
» Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation
» Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society