INNEHÅLL NUMMER 50, 2005

LEDARE

Ja, vi vill axla chefsansvaret! 3849
Är läkarna villiga att axla chefskapet i sjukvården? Frågan ställdes i en ledare i Läkartidningen 44/2005, med budskapet att chefsuppgiften är svår och även har ändrat karaktär under senare år...
Ett Nobelpris att grunna över 3855
Upptäckten att Helicobacter orsakar magsårssjukdomen är troligen ett av de mest uppmärksammade Nobelprisen i modern tid. Det är lätt att förstå. Barry Marshalls och Robin Warrens arbeten är exempel på grundforskning när den är som bäst... / Josef Milerad

AKTUELLT

Webbpejling om vårdgarantin bland läkarna:
Var tredje säger att deras klinik inte kan uppfylla garantin 3857
Informationen om vårdgarantin till läkarna har inte varit optimal. Många landsting har satsat extra för att klara garantin, vilket är nödvändigt, men fortfarande saknas det ekonomiska resurser för att helt klara åtagandet. / Karin Bergqvist
Sjukvårdsparti ställer upp i riksdagsvalet 3857
Ett nationellt sjukvårdsparti bildades i förra veckan vid ett möte i Uppsala. Sjukvårdsfrågorna är naturligtvis i fokus i partiprogrammet och överst på dagordningen står mer resurser till vården... / Sara Gunnarsdotter
»Vi trodde att UDs krisledning skulle stabiliseras« 3858
Kjell Asplund, Socialstyrelsen, om Katastrofkommissionens kritik
Kjell Asplund, Socialstyrelsen, om Katastrofkommissionens kritik
Nytt pensionsavtal för landstingsanställda läkare 3858
I förra veckan kom bland annat Läkarförbundet överens med Sveriges kommuner och landsting om ett nytt pensionsavtal... / Sara Gunnarsdotter
Upptrappad konflikt på Karolinska:
Klinikchef sparkad för illojalitet 3859
Ulrik Ringborg, chef för onkologikliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, fick den 1 december sparken från sitt chefsuppdrag med omedelbar verkan på grund av illojalitet... / Elisabet Ohlin
»Chefskontrakten bör skrivas om« 3859
Thomas Flodin, ordförande i Stockholms läkarförening, hoppas att konflikten inte leder till rädsla hos medarbetare på Karolinska Universitetssjukhuset för att uttrycka åsikter... / Elisabet Ohlin
Sjukvården utlovar öppna kvalitetsjämförelser 3860
Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen har kommit överens om en nationell strategi för att på sikt kunna publicera »lättillgängliga och överskådliga jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet«... / Elisabet Ohlin
»Äldrevården säkras inte genom utvalda indikatorer« 3860
Vissa utvalda indikatorer räcker inte för att säkra kvaliteten i äldrevården. Det anser Gunnar Akner, docent vid Karolinska institutet och klinisk forskningsledare vid Äldreforskning Nordväst. / Elisabet Ohlin
Chefredaktören för Islands läkartidning får sparken 3862
Den 30 november avskedades chefredaktören vid Islands läkartidning, Læknabladid, med omedelbar verkan. Orsaken var att han publicerat en artikel som innehöll kritik mot Kári Stefánsson, VD för bolaget deCode Genetics.
Försäkringskassan vill avskeda Elinder 3862
Försäkringsläkaren Leif Elinders bedömningar saknar stöd i beprövad erfarenhet och Lagen om allmän försäkring. Det menar hans arbetsgivare, Försäkringskassan, som nu vill ge honom sparken... / Sara Gunnarsdotter
Datortomografi vid hjärnskakning frigör tusentals sängplatser 3863
Rutinmässig datortomografi vid hjärnskakning kan frigöra mer än tiotusen sängplatser utan ökad risk för patienten. Det visar läkaren Jean-Luc af Geijerstam som i en ny avhandling jämfört två olika behandlingsstrategier.

MEDICINSK KOMMENTAR

Ärftlighet och psykologi styr resultat av diskbråckskirurgi 3864
Det tycks finnas en genetisk predisposition för diskbråck. Patienter med diskbråck har nämligen ökad förekomst av en gensekvens som kodar för cytokinet interleukin 6. Interleukin 6 har proinflammatorisk effekt och bidrar till vävnadsdestruktion, inflammation och därmed till diskdestruktion och smärta. Ökad halt av interleukin 6 har också påvisats hos patienter som efter diskkirurgi hade kvar uttalade symtom. Förutom genetisk predisposition tycks även psykologiska faktorer inverka i operationsresultatet. / Tore Eliasson
Astmaliknande tillstånd ännu ofullständigt kartlagda 3867
Kapsaicin kan ge differentialdiagnos – men är ännu inte kliniskt användbart
Vid astmaliknande tillstånd beskriver patienterna symtom som »liknar« astma, dvs andnöd, hosta, tryck över bröstet och slem mm, men någon bronkobstruktion, reversibilitet eller reaktion vid histamin-/metakolinprovokation kan inte påvisas, och patienterna förbättras inte av...
/ Lennart Hansson
Kostråd skall baseras på evidens 3869
Diabetes kan förebyggas/hållas i schack med balanserat födointag
The Diabetes and Nutrition Study Group (DNSG) of the European Association for the Study of Diabetes (EASD) har presenterat reviderade, evidensbaserade kostråd för att förebygga och behandla diabetes [1]...
/ Bengt Vessby

NYA RÖN

Klådans konsekvens 3870
Alltfler barn i västvärlden drabbas av atopiskt eksem, en kliande kronisk inflammatorisk hudsjukdom. Klådan leder till störd nattsömn, inte bara för barnet utan för hela familjen. Vila och sömn är viktigt, så ett gott råd till den som behandlar barn med eksem är därför att fråga hur störd familjens nattsömn är. Med enkla medel går det ganska lätt att behandla eksem. / Ylva Linde
Många patienter letar medicinsk information på Internet 3870
Internet har blivit en allt viktigare källa för medicinsk information. I USA beräknas att hela 70 procent av alla föräldrar till barn under 18 år söker medicinsk information på Internet om sjukdomar som kan drabba barnen... / Anders Hansen
Viktigt ta hänsyn till superspridare 3870
Vid utbrott av infektionssjukdomar kommer ett litet antal individer att sprida sjukdomen till ett stort antal individer, medan andra inte smittar någon alls. I en studie från amerikanska Yaleuniversitetet analyseras vilken roll den mindre grupp individer som sprider sjukdomen... / Anders Hansen

KLINIK OCH VETENSKAP

Astma – en svårdefinierad sjukdom 3872
Med differentialdiagnostiska kriterier kan patienten få rätt behandling
Astma har under åren givits något olika definitioner i internationella konsensusrapporter [1-6]. I denna artikel refereras framför allt till den senaste rapporten, Global Initiative for Asthma, GINA 2002 [6]...
/ Olle Löwhagen WITH ENGLISH SUMMARY

Även prematurfödda mår väl av inhalerad kvävemonoxid 3880
Inte bara för fullgångna barn med svår hypoxisk andningssvikt
Kanske kan inhalerad kvävemonoxid bli en del av rutinsjukvården för prematurfödda barn med syresättningssvårigheter – om pågående multicenterstudier faller väl ut. Förutom att åstadkomma selektiv lungkärlsdilatation tycks inhalerad kvävemonoxid nämligen positivt påverka angiogenes, glattmuskelhypertrofi och generell lungmognad hos prematura barn och därigenom minska risken för utveckling av långvarig lungskada och senare kognitiv utvecklingsförsening.
/ Per-Arne Lönnqvist

MEDICINENS ABC

ABC om Nervskador i handen 3884
Den läkare som först tar emot en patient med skador på nerver och senor i hand/handled har ett stort ansvar för att den fortsatta behandlingen sker på rätt vårdnivå så att slutresultatet för patienten blir bra. Diagnostiken – den kliniska undersökningen – är därför A och O. / Peter Axelsson

SPUR-RESULTAT

Årets Spur-resultat 3914
Spur kvalitetsgranskar ST- och AT-utbildningar genom inspektioner av kliniker. 1–3 bedömare sätter poäng på kliniken. Här presenteras resultatet av 2005 års inspektioner.

PATIENTSÄKERHET

Ingen uppföljning trots två incidenser med fetal bradykardi och primär värksvaghet 3891
Barnet fick en svår kvarstående CP-skada
Förlossningsläkaren gjorde inte den uppföljning som var påkallad efter två incidenser med fetal bradykardi och primär värksvaghet. Därutöver borde hon inte ha ställt frågan om förlossningen skulle avslutas till modern, eftersom både CTG och STAN indikerade hotande fosterasfyxi, anser Ansvarsnämnden och varnar läkaren.
»Insåg inte att pojken löpte risk att insjukna med allvarliga följder av sin nydebuterade diabetes« 3892
Doktorn hade inte diagnosen diabetes mellitus i åtanke. Han insåg inte heller allvaret i uppgifterna om stora urinmängder och att den 12-årige pojken löpte risk att insjukna med allvarliga följder av sin nydebuterade diabetes.
Internmedicinare gav två gånger för hög dos Innohep - kvinna avled 3893
»Borde skaffat sig erforderliga kunskaper före ordinationen«
Den förskrivande internmedicinaren följde varken det lokala vårdprogrammet eller rekommendationerna i Fass. Det ledde till att en kvinna fick en dubbelt så hög dos Innohep som hon skulle ha haft.
Diagnosen malignt melanom fördröjdes ett år - patientens prognos försämrades sannolikt 3894
Godartat junction nevus, bedömde patologen
Godartat junction nevus, bedömde patologen. Det var malignt melanom, en diagnos som kom att fördröjas ett år.

MEDICIN OCH SAMHÄLLE

Brännande aktuellt i juletid 3897
Äldre personer är överrepresenterade i bränder med levande ljus
De flesta slutenvårdskrävande brännskador och bränder i byggnader i Sverige som är orsakade av levande ljus sker under december/januari. Räddningstjänsten gör dubbelt så många insatser i december som i juli...

Tre kärlekar – förutsättningen för människosläktets fortbestånd 3901

De tre kärlekarna , den sexuella lusten, den romantiska kärleken, moders-/familjekärleken, aktiverar olika områden i hjärnan. Med bildframställande tekniker har man studerat både aktivering och desaktivering i hjärnan vid de olika typerna av kärlek, som tillsammans utgör villkoret för människosläktets fortlevnad.
Är vi alla lurade? 3906
Om överdrifter, hemligheter och lögner i sjukvården
Några extrema fall av bedrägligt beteende illustrerar det kontroversiella området – att det finns patienter som fuskar och ljuger. Läkarens uppdrag är att bistå lidande människor. Det blir då ett moraliskt dilemma att ifrågasätta patienters trovärdighet. Olusten att upptäcka och avslöja fusk leder i sin tur till att problemet sällan diskuteras inom läkarkåren.
/ Anders Lundin

DEBATT OCH BREV

Är läkare fria att ge vilka kostråd som helst? 3922
Det är mycket märkligt att se hur företrädare för läkarkåren och andra anammat nya idéer i nutritionsbehandling av patienter med kroniska sjukdomar utan vederbörliga belägg. För dietister är det en självklarhet att även nutritionsbehandling skall bygga på vetenskaplig grund. / Ingrid Larsson
Kolhydratfattig kost bör provas när den traditionella inte hjälper 3923
En fettrik, kolhydratfattig diet finner allt fler anhängare då de både subjektivt och objektivt mår bra av den. Professor Bengt Vessby slår vakt om de traditionella kostrekommendationerna, men den vetenskapliga evidensen bakom dessa kan ifrågasättas... / Nils Olof Carlin
Replik:
Råden ändras om ny kunskap visar att så bör ske 3924
I avvaktan på kontrollerade studier som visar att långtidsbehandling med kost av annan typ än den idag rekommenderade skulle vara fördelaktigare, bör våra råd baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet... / Bengt Vessby
Rigida studiestödsregler missgynnar både läkarstudenter och samhället 3925
Hårdare regler för dispensmöjligheterna i studiestödssystemet och utformningen av reglerna för stöd till studerande med barn missgynnar läkarstudenterna. Därtill har systemet skadliga effekter för samhället genom att bidra till social snedrekrytering till utbildningen...
SBU presenterar tveksamt underbyggda slutsatser om ångestbehandling 3926
Det urval av vetenskapliga studier som gjorts i SBUs rapport om behandling av ångestsyndrom leder till en underskattning av värdet av psykodynamisk psykoterapi. Effekten av antidepressiva mediciner överskattas delvis beroende på tät läkarkontakt vid medicinering. / Peter Ankarberg
Replik:
Slutsatserna kvarstår om psykodynamiska metoder vid ångest 3927
Peter Ankarberg refererar till fem studier som av olika skäl inte har granskats av SBU. Men dessa kommer inte att förändra SBUs utvärdering. Slutsatsen kvarstår: Det finns alltför få publicerade studier för att man ska kunna bedöma effekten av psykodynamiska metoder vid de enskilda ångestsyndromen.

KORRESPONDENS

Historien om en »Svartskalle!« 3928
Min kollega Mohamed har jobbat i Sverige i många år. Han föddes i Syrien för 45 år sedan. Han kom som flykting hit till Sverige på åttiotalet. Han hade då turkisk läkarexamen men tvingades av politiska skäl lämna både arbete och familj i Turkiet... / Kristian Svenberg
Effektiv egenvård av lymfödem 3931
Mot bakgrund av de behandlingsrekommendationer som publicerats i år i Läkartidningen och i Medicinsk vetenskap och praxis [1, 2] skulle jag vilja beskriva ett fall där min roll varit den anhörigas. En mig närstående kvinna, född 1923, opererades i november 2003 för cekumcancer... / Torbjörg Hagström

NYA BÖCKER

Ge en bok i julklapp! 3932
Åtta personer presenterar var sitt julklappstips – allt i bokform.
Fängslande om hur hjärnan blev kemisk 3933
Elliot S Valenstein. The war of the soups and the sparks. The discovery of neurotransmittors and the dispute over how nerves communicate.

FÖRBUNDSNYTT

Meddelande från Läkarförbundet 3918
Sveriges läkarförbund rapporterar från förbundets "Öppna hus" och om Läkartidningen som medlemstidning. Läs även informationen från Chefsföreningen och om nya informationsrutiner och kommande aviseringar av medlemsavgiften.

ENDAST PÅ WEBBEN

Behövs en Medborgarkommission för sjukvården?
Det är hög tid för en mer allmän svensk debatt om hur sjukhus styrs. Med en bred enkät som grund skulle en grupp utsedd av och med deltagande av patientrepresentanter kunna ge vägledning om hur sjukvårdens styrning bättre kan utformas för god kvalitet och säkerhet för såväl anställda som patienter. Det skriver Lars Werkö i en debattartikel på Läkartidningens webbplats.
Läs mer
Vad gör en händelse
till ett nationellt trauma?
Palmemordet, Estonias förlisning, mordet på Anna Lindh, tsunamikatastrofen
Förhandspublicering
Sverige har de senaste decennierna genomlidit ett antal händelser som utvecklats till »nationella trauman«. Händelsens omfattning, om den kommer totalt oväntat, dess symbolvärde, massmediernas agerande och om många barn är inblandade bidrar till om en händelse får karaktären nationellt trauma. Dessa aspekter måste vägas in i samhällets samlade kris- och katastrofberedskap.
Läs mer
/ Tom Lundin
Regeringen tog beslut om ny specialitetsindelning
En ny indelning av medicinska specialiteter träder i kraft 1 juli 2006. Det har regeringen nu beslutat, och därmed minskar antalet medicinska specialiteter från dagens 62 till 56. In i det sista svävade flera specialiteter i ovisshet om vilket beslut regeringen skulle ta.
Läs mer
/ Peter Örn
Karolinskas läkare oroliga för patientsäkerheten
Sex av tio läkare på Karolinska Universitetssjukhuset är oroade över patientsäkerheten. Ännu fler anser att arbetsmiljön försämrats och upplever bristande förtroende för sjukhusledningen, enligt Stockholms läkarförening.
Läs mer
/ Elisabet Ohlin
Rapport om hälso- och sjukvården saknar svar
Hur mår den svenska hälso- och sjukvården? Det frågar sig Socialstyrelsen i presentationen av "Hälso- och sjukvårdsrapport 2005". Men Socialstyrelsen blir svaret skyldig. Nu önskar sig myndigheten tydligare mandat att bestämma vad som är kvalitet, samt möjlighet att ålägga vårdgivarna obligatorisk rapportering till nationella register.
Läs mer
/ Sara Gunnarsdotter
Biobank för navelsträngsblod på Sahlgrenska
Regeringen anslår 15 miljoner kronor för att starta en nationell biobank för stamceller från navelsträngsblod vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det meddelade vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson vid en presskonferens den 15 december.
Läs mer
Tre miljarder till vården
Avtal för att sänka sjukfrånvaron i linje med Läkarförbundets förslag
Inför journalisterna på en presskonferens den 15 december undertecknade arbetslivsminister Hans Karlsson och Landstingsförbundets ordförande Lars Isaksson ett avtal som innebär att tre miljarder kronor går till vården under tre år – förutsatt att sjukfrånvaron minskas.
Läs mer
/ Karin Bergqvist
Webbinlämning av manus – en säkrare väg till snabb publicering
Under 2006 blir det enklare och roligare att skicka in bidrag till Läkartidningen. Manuswebben, vårt nya elektroniska manuskriptsystem, gör det enklare att skicka in manus och kommer att förkorta hanteringstiderna.
Läs mer
/ Josef Milerad
Differentialdiagnostik vid astma
Astma är en välkänd sjukdom som kännetecknas av inflammation i och sammandragning av luftrören, med åtföljande andningsbesvär. Med dagens farmakologiska behandlingsmöjligheter kan sjukdomsförloppet lindras avsevärt. Det finns dock en ganska stor grupp ”astmapatienter”, där behandlingen inte har effekt. En anledning kan vara att patienten i själva verket inte har ”klassisk” astma, utan i stället lider av sensorisk hyperreaktivitet eller annan astmaliknande sjukdom. Differentialdiagnostiska kriterier är viktiga för att kunna ge rätt behandling.