INNEHÅLL NUMMER 4, 2006

LEDARE

Dyrt med syndabockar 186
Den allmänna opinionen, såsom den tolkas av massmedier eller politiker, tycks anse att misstag i sjukvården beror på slarv och nonchalans. Om bara de skyldiga bestraffas resolut blir det säkrare att vara patient... / Josef Milerad
Indelningen klar, nu gäller att slå vakt om kvaliteten i ST 189
Det är med stor tillfredsställelse vi konstaterar att regeringen på sitt sista sammanträde före jul tog ett beslut i frågan om läkarnas specialiseringstjänstgöring. Beslutet innebär att vi får 56 specialiteter varav 31 är basspecialiteter och 23 grenspecialiteter... / Hans Hjelmqvist

LT DEBATT

De apatiska barnen – politik och etik 191
Läkarförbundets etik- och ansvarsråd förklarar i ett debattinlägg att det från läkaretisk synpunkt stöder de riktlinjer för utredning och behandling som anges i Socialstyrelsens Meddelandeblad »Uppgivenhetssymtom hos asylsökande barn«. Det är angeläget att socialtjänsten och hälso- och sjukvården etablerar nätverk som tidigt kan upptäcka barn i farozonen, förklarar etik- och ansvarsrådet.

AKTUELLT

Spanien bäst i Europa på organdonationer 192
Spanien leder kampen mot organbristen, Sverige ligger långt efter. Spanien har 2–3 gånger så många donationer från avlidna som Sverige och förklaringen kallas den spanska modellen. En modell som bygger på en centralt styrd organisation med fokus på de så kallade donationskoordinatorerna.
Elektrokemoterapi kan bota hudtumörer 195
Nya studier visar att elektrokemoterapi kan bota ytliga hudtumörer hos personer som inte svarar på vanlig kemoterapi. / Ulrika Kahl
Högre stressnivåer hos anestesiologer 195
Anestesiologer har generellt förhöjda stressnivåer jämfört med barn- samt öron-, näs- och halsläkare. Det kan bero på de psykiska och fysiska kraven i narkosläkares arbete. / Sara Gunnarsdotter
Få läkare utnyttjar stöd av kolleger 196
Läkarnas hälsa
Allt färre läkare kontaktar Läkarförbundets kollegiala rådgivare. Webblistan »Läkare behandlar läkare« används i betydligt mindre omfattning än rådgivarna. Nu ska formerna utvärderas.
/ Elisabet Ohlin
Hög tröskel för att söka hjälp 197
Läkarnas hälsa
Det händer väldigt sällan att Anna Sallin får en kollega som patient. Hon är en av läkarna på listan »Läkare behandlar läkare«.
/ Elisabet Ohlin
Så bör kollegan bemötas som patient 197
Läkarnas hälsa
Läkare bör bemötas och behandlas som andra patienter. För att säkra det behöver man känna till de psykologiska och organisatoriska hinder som finns.
/ Sara Gunnarsdotter
Händelseanalys efter patientskada ger vinst 198
Med ambitionen att undvika patientskador lockar LÖF, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, samtliga vårdenheter med ett stimulansbidrag om 10 000 kronor. / Amelie Cardell
Inga ekonomiska skäl för generisk förskrivning 198
Generisk förskrivning underlättar för förskrivarna. Däremot finns inga ekonomiska vinster att hämta i ett sådant system. Det skriver Läkemedelverket i sin rapport till regeringen. / Sara Gunnarsdotter
Norsk professor avslöjade forskningsfusk 199
Fusket bakom studien om risken att få muncancer var uppenbart och borde ha upptäckts för länge sedan. / Amelie Cardell

NOTISER

Högskoleprov istället för lottning 194
Som första läkarutbildning i Sverige ändrar Läkarprogrammet vid Umeå universitet urvalsprincipen för sökande som konkurrerar i betygskvotgruppen. Istället för lottning ska resultat på högskoleprovet användas som skiljekriterium bland alla de som har 20,0 i betyg...
Karin Malmqvist avgår ur SLFs styrelse 194
Karin Malmqvist har avgått ur Läkarförbundets centralstyrelse. Anledningen är att hon från den första januari har blivit länsverksamhetschef för allmänmedicin i Värmland...
FN kritiserar svensk vård 194
Samer, asylsökande och psykiskt sjuka får inte den vård de har rätt till. Kritiken levereras av FNs särskilda rapportör om rätten till hälsa, Paul Hunt, som nyligen avslutat tio dagars studier i Sverige...
Maj-Len Sundin ny VD på Vidarkliniken 194
Maj-Len Sundin är ny VD för antroposofiska Vidarkliniken i Järna från den 1 januari 2006. Hon har senast varit sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna med tidigare samma befattning på Aker Universitetssjukhus i Oslo...

MEDICINSK KOMMENTAR

Komjölkshydrolysat till riskbarn ger lika bra allergiskydd som bröstmjölk 201
Svenska barnallergologer har tidigare haft en mycket kritisk inställning till partiellt hydrolyserad komjölk som allergiprofylax. Nu visar dock forskningsresultat att såväl extensivt som partiellt hydrolyserad komjölk reducerar kumulativ incidens av atopisk sjukdom under de första levnadsåren hos barn med ärftlighet för allergi. / Tony Foucard

NYA RÖN

Vårdens säkerhet och osäkerhetens kostnad 202
Rubrikens teman har diskuterats ingående i Läkartidningen under 2005. Det är svårt att ur officiell statistik få en uppfattning om skadornas antal, omfattning och konsekvenser, men Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) har kunskap att förmedla... / Erik Nilsson
Styrketräning motverkar muskelförtvining 202
Människan har genom evolutionen utvecklats för regelbundet muskelarbete. Om musklerna inte får arbeta förtvinar de, och deras funktion försämras. Detta kan ske efter en skada eller sjukdom men även efter stillasittande och inaktiv livsföring... / Björn Alkner
Borrelios ser annorlunda ut hos kvinnor 203
Borrelios är den vanligaste vektorburna infektionen på norra halvklotet. Den tidiga och icke-spridda manifestationen erythema migrans är den vanligaste formen av borrelios och representerar över 70 procent av fallen...
Smakförändring – orsak till ätproblem hos barn med cancer 203
Barn som insjuknar i cancer har i regel ett normalt näringstillstånd när de får sin diagnos. Den intensiva behandlingen med kemoterapi medför ofta biverkningar, som leder till ätsvårigheter. Barnet riskerar undernäring, vilket påverkar behandlingen negativt... / Inger Skolin
Hög intelligenskvot ger inte lyckligare liv 204
Vad utgör det goda åldrandet? Livskvalitet hos äldre tycks bero på en vital, aktuell kognitiv förmåga. Denna i sin tur är avhängig av tidigare kognitiv förmåga i livet samt i den utsträckning den försämras från sin topp i ungdomen... / Johan Lökk
Framförhållning bättre än efterkontroll vid rapportering av komplikationer? 205
Författarnas frågeställning var om prospektiv rapportering av komplikationer är effektivare än retrospektiva journalgenomgångar, och resultaten antyder att det kunde vara tvärtom... / Johan Lökk
Det finns ingen nedre gräns för att få nackskada 205
Frågan om det finns en nedre gräns för när ett trauma kan förorsaka skada i nacken är föremål för omfattande studier och diskussioner. Således finns det studier som visar att bakifrånpåkörning med 15 G inte förorsakar skada (Society of Automotive Engineers; 1996. p. 295– 315)... / Bengt H Johansson

KLINIK OCH VETENSKAP

Restless legs – vanligt
sjukdomstillstånd som ofta missas 207
Möjligheter till framgångsrik behandling finns idag
Restless legs är ett vanligt sjukdomstillstånd som kan leda till allvarliga sömnstörningar med åtföljande dagtrötthet, men dessvärre är tillståndet fortfarande underdiagnostiserat i vardagssjukvården. Möjligheter till framgångsrik behandling finns idag med dopaminagonister, levodopa, opioider, antiepileptika och bensodiazepiner. Dessutom finns nu ett ökande vetenskapligt stöd för att järnbrist (med eller utan anemi) är en viktig orsak till sjukdomen, och randomiserade dubbelblindstudier av intravenöst järn eller placebo pågår i såväl Sverige som USA.
/ Karl Ekbom WITH ENGLISH SUMMARY

Examination på nätet – inlärning och kunskapskontroll samtidigt 215
ORIGINALSTUDIE
Villkoren för läkarutbildningen har förändrats avsevärt de senaste åren, och det är dags att nyttja informatikens möjligheter även på läkarutbildningen. Antalet medicinstudenter är större än någonsin samtidigt som antalet patienter som vårdas inneliggande på sjukhus har minskat...
/ Anders Rydh
Alla läkare måste kunna diagnostisera en Borreliainfektion 217
Fallbeskrivning, eller att vara patient
Jag tillhör de människor som varit gynnade av en mycket god hälsa. Mina sporadiska besvär har begränsat sig till olika attacker av lumbago, någon nackspärr, hälseneruptur samt navelbråck och dubbelsidigt ljumskbråck, som opererats...
/ Erling Norrby

PATIENTSÄKERHET

Rutinerna ändras för att hindra en upprepning 219
Pegaspargase nära ges intratekalt av misstag
Att lära sig av avvikelser som inträffar och att sprida information om det inträffade är en av grunderna i arbetet med att öka patientsäkerheten.
Epiduralblödning missades när vårdprogram inte följdes 219
Kirurgens undersökning av den skallskadade mannen var inte tillräckligt omfattande. Han följde inte heller vårdprogrammet för skallskada och commotio. Patienten hade en epiduralblödning och en temporal fraktur, som upptäcktes först fem dagar senare. (HSAN 2919/04)
Rektalcancerdiagnoser fördröjdes kraftigt 220
Underläkare gjorde ingen rektoskopi – AT-läkare skrev ingen remiss
En underläkare och en AT-läkare fälls för att de genom brister i sin handläggning kommit att kraftigt försena diagnosen rektalcancer hos en kvinna var.
Operatören alltid ansvarig för att rätt linsprotes används 221
Kataraktpatient fick lins med fel styrka inopererad
Vid kataraktoperationen brast ögonläkaren i sin kontroll vilket fick till följd att patienten fick en lins med fel styrka inplanterad. (HSAN 1536/05)

DEBATT OCH BREV

Därför bör patentskyddade läkemedels kostnadseffektivitet jämföras med generika 223
Är det orättvist av myndigheter som fattar beslut om subvention av läkemedel, eller ger ut behandlingsrekommendationer, att jämföra kostnadseffektiviteten av patentskyddade läkemedel med den av generika? Bryter det mot Patentlagen? Förstör det incitamenten att forska fram nya innovativa läkemedel? Vi anser att svaret på samtliga...
Nu ska inga nya läkemedel utvecklas! 225
Om endast den första produkten i sin klass skall ersättas kommer ekonomiska incitament saknas för all läkemedelsutveckling. Om den innovativa läkemedelsindustrin inte får kostnadstäckning kommer man att dra ner på utvecklingstakten och färre innovativa produkter se dagens ljus. Det är vad som hänt... / Pierre Lafolie
Låt överskottet av läkemedelsannonserna i Läkartidningen gå till forskningsstiftelse 226
Finns det någon manipulation mellan text och placering av annonser i Läkartidningen? Någon förhandsinformation till industrin om texten? Det frågar Bengt Järhult, som anser att Läkarförbundets beroende av läkemedelsannonserna i Läkartidningen bör brytas och annonsöverskottet i stället gå till en stiftelse med... / Bengt Järhult
Kommentar 1:
Ett orealistiskt förslag 227
Bengt Järhult vill diskutera Läkartidningens relation till läkemedelsindustrin och indirekt kopplingen till Läkarförbundet. Att diskutera relationen är viktigt men vi håller inte med om Järhults mycket långtgående slutsatser att Läkarförbundet skulle ha hamnat i en... / Eva Nilsson Bågenholm
Kommentar 2:
Ett olycksfall i arbetet 227
Nej, det finns ingen uppgörelse mellan läkemedelsbolagens annonsering och den redaktionella texten i Läkartidningen. Självfallet inte. Bengt Järhult har hittat ett exempel som är ett rent olycksfall i arbetet... / Jonas Hultkvist
Forskning – en obetald fritidssysselsättning? 228
Långt efter det att sjuksköterskorna frigjort sig från sitt eget Florence Nightingale-koncept och dess anda av ständig uppoffring och självutplåning har vi läkare i vissa avseenden fortfarande inte kommit särskilt långt...
Läkarnas kunskaper om örtmediciner är vissna 228
Josef Milerad skriver i sin replik på min debattartikel i Läkartidningen 49/2005, sidorna 3816-20) att »Läkarkåren kan nog för lite om örtmediciner«. Jag delar den uppfattningen efter många års flitigt föreläsande för alla kategorier av vårdpersonal om naturläkemedel... / Jan G Bruhn
Replik:
Stridsyxan är nedgrävd 228
Jag har grävt ned stridsyxan. Så i stället för att träta om vem som kan vad bäst – låt oss enas kring rekommendationer för vilka naturmedel, naturläkemedel och vilken mat som gagnar hälsan bäst. Och ge nutrionisterna en röst i dessa frågor... / Josef Milerad
Nobelpris till den som förklarar varför bärare av Helicobacter inte får magsår 228
Medicinske chefredaktören Josef Milerad har i Läkartidningen 50/2005 (sidan 3855) skrivit en kommentar till 2005 års Nobelpris. Med viss entusiasm för aktuellt pris manar han där till självkritisk begrundan av psykosomatiska förklaringsmodeller till många sjukdomar med...
Finnålscytologi som komplement vid tyreoideautredning 229
Vid utredning av förstorad sköldkörtel ingår finnålscytologisk (fine-needle aspiration cytology, FNAC) undersökning som rutin, bland annat för uteslutande av malignitet... / Bo Wikland
Utredningskö inom neuropsykiatrin 229
Jag ser fram emot en livlig debatt kring de angelägna frågeställningar som Filipe Costa tar upp i sin artikel i Läkartidningen 3/2006 (sidorna 111-2). Vår enhet, Neuropsykiatriska diagnosteamet, Psykiatriska kliniken sydväst, Stockholms läns landsting, arbetar sedan fem år... / Sylvia Mellfeldt Milchert

KULTUR

»Sjukdom är självförstörelse« 231
Israel Hwasser är en av den svenska medicinhistoriens mest färgstarka personligheter. Men kan han knytas till en medicinsk upptäckt? Eftermälet torde förmodligen bli negativt i detta avseende... / Lars Sjöstrand
Underhållande läsning om statsmäns bräcklighet 234
Sjuka statsmän och vad de ställer till med / Lars Sjöstrand
Kvalificerat state of the art-dokument om biopsykosocial medicin 234
Biopsychosocial medicine. An integrated approach to understanding illness. / Anders Lundin
Genteknologi och sport för en smal krets av specialintresserade 235
Genetic tecnology and sport. Ethical questions. / Bo Berglund

ENDAST PÅ WEBBEN

Influensa hos barn – rejält hälsoproblem
FÖRHANDSPUBLICERING
Förhandspublicering
Små barn blir sjukare av influensa än man trott, risken att de behöver sjukhusvård är ungefär lika stor som för personer över 65 års ålder. Influensa hos barn innebär också en stor poliklinisk sjukvårdsbörda. Dessutom insjuknar små barn tidigt under influensasäsongen och bidrar till influensans spridning. Mycket talar för att vaccination av barn kan minska detta hälsoproblem. I USA rekommenderas influensavaccination av alla barn i åldrarna 6–23 månader sedan 2003. I Sverige är frågan fortfarande under diskussion.
Läs mer
Varje läkare måste kunna diagnostisera en Borreliainfektion
Borreliainfektioner kan vara svåra att diagnostisera, beroende på mängden av symtom. Varje läkare bör uppdatera sig vad gäller de diagnostiska möjligheterna. I oklara fall bör cellanalys och antikroppstest med serum och cerebrospinalvätska göras. Detta illustreras av en fallbeskrivning där patienten är läkare. I en doktorsavhandling visas att Borreliainfektion ser annorlunda ut hos kvinnor. Den tidiga manifestationen, erythema migrans, är inte klassiskt ringformad hos kvinnor.
Nya läkemedel eller inte?
Företrädare för Läkemedelsförmånsnämnden och Socialstyrelsen anser i ett debattinlägg att incitamenten att forska fram nya innovativa läkemedel inte förstörs av kostnadsjämförelse mellan patentskyddade läkemedel och generika. Farmakologen Pierre Lafolie menar däremot att om den innovativa läkemedelsindustrin inte kan få sina kostnader täckta så kommer man naturligtvis att dra ner på utvecklingstakten och färre innovativa läkemedel se dagens ljus.