INNEHÅLL NUMMER 40, 2006

LEDARE

Dags att återinföra skampålen 2924
På sidan 2929 i veckans nummer redogör Inge Axelsson för fuskanklagelserna mot den kroatiske gynekologen Asim Kurjak. Kurjak, en internationell auktoritet på obstetriskt ultraljud, har i åratal plagierat andras resultat och presenterat andras rön som egna data... / Josef Milerad
Förtroendet tryter! 2927
»Fortfarande finns tid kvar att lösa arbetstidsfrågorna. Men det går endast om dagens rigida inställning hos Sveriges Kommuner och Landsting snarast ersätts av praktisk handling, och problemen löses där de finns och av dem som ser och förstår problemen. Vårt tålamod och förtroende tryter!«, skriver Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm i veckans ledare. / Eva Nilsson Bågenholm
Alarmerande arbetsmiljöresultat! 2927
En ny undersökning från Karolinska institutet som stöds av Läkarförbundet visar att arbetsmiljön på Karolinska Universitetssjukhuset är mycket dålig. Denna studie är ytterligare en indikation på att läkare har en pressad arbetssituation med små möjligheter att påverka sina...
Viktig debatt om läkares utlåtanden 2927
TV-programmet »Uppdrag granskning« visade nyligen ett reportage om den statliga utredningen rörande de apatiska flyktingbarnen. Programmet har följts av en omfattande debatt, även inom läkarkåren...

LT DEBATT

Den världsberömde professorn plagierade och förfalskade 2929
Grunda inte ert kliniska handlande, undervisning eller forskning på litteratur skriven av Asim Kurjak eller Sanja Kupesic. Skäm ut dem! Den maningen riktar Inge Axelsson till svenska obstetriker och barnmorskor när han här redovisar ett internationellt uppmärksammat fall av långvarigt forskningsfusk i form av plagiat och förfalskning av vetenskapliga publikationer. / Inge Axelsson
Åter till den ideologiska skyttegraven 2930
Jag instämmer i Cullbergs analys vad gäller psykiatrins utvecklingspotential (Läkartidningen 39/2006, sidorna 2885-6). Mycket arbete ligger framför oss när det gäller insatser, bemötande, behandling och rehabilitering av våra patienter... / Ulf Brettstam

AKTUELLT

Kvalitetsregister finansieras av läkemedelsindustrin 2932
»Risk för jäv och oegentligheter«
Flera av de stora nationella kvalitetsregistren får sponsorpengar från industrin. Både Hjärtsviktregistret och Diabetesregistret finansieras till hälften av läkemedelsbolag som Astra Zeneca, Pfizer och Novartis. En nödlösning när ekonomin sviker, menar både registerhållare och andra ansvariga. Men Läkarförbundet vill ta bort all inblandning av industrin.
/ Agneta Borgström
Tydligare ramar att vänta för kvalitetsregistren 2934
Kvalitetsregistren har levt i ett ingenmansland med oklara regler. Inom kort tillsätts en ny utredning som ska lösa flera frågor, bland annat om sponsring. Men redan nu kommer signaler om att landstingen vill bidra finansiellt till registren. En certifiering med minimikrav om vilka data som ska rapporteras är också på gång... / Agneta Borgström
Gynregister betalas av vaccinföretag 2935
Kvalitetsregistret för gynekologiskt cellprov får nästan två tredjedelar av driften betald av svenska Merck Sharp & Dohme, ett läkemedelsbolag som nyligen har lanserat det nya cancervaccinet för att förebygga livmoderhalscancer... / Agneta Borgström
Mekanismer bakom genetisk reglering belönas med Nobelpris 2937
Upptäckten av RNA-interferens, då RNA-strängar bryter ner mRNA i cellen och därmed »tystar« gener, belönas med årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Det är bara fem år sedan det visades att mekanismen med RNA-interferens även finns hos däggdjur...
»Anmärkningsvärd« ohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset 2938
Var sjunde läkare, något fler kvinnor än män, hade utsatts för mobbning det senaste halvåret. Och en dryg tiondel hade det senaste året umgåtts med självmordstankar, visar en undersökning vid Karolinska Universitetssjukhuset... / Elisabet Ohlin
Självmord bland läkare i Stockholm oroar 2938
Hög självmordsfrekvens bland läkarna i Stockholm oroar. Stockholms läkarförening vill ha handlingsprogram... / Elisabet Ohlin

NOTISER

LT rättar: 2938
Förlaget Studentlitteratur och författarna Astrid och Per Björgell har varit överens inför de hittills fyra upplagorna av Jourläkarboken, apropå notisen i LT nr 39 sid 2833 om att författarna belönats med ett upphovsrättsligt pris...
HPV-vaccin nu godkänt i Sverige 2938
Det första vaccinet mot humant papillomvirus, som kan förebygga livmoderhalscancer, har nu godkänts i Sverige. Beslutsprocessen blev oväntat kort inom EU-kommissionen, som godkände vaccinet Gardasil redan den 20 september och inte i början av oktober som planerat... / Agneta Borgström
Svensk professor prefekt vid Harvard 2938
Professor Hans-Olov Adami, Karolinska institutet, blir prefekt för epidemiologiska institutionen vid amerikanska Harvard School of Public Health. Han kommer dock att behålla viss forskning vid Karolinska institutet...

MEDICINSK KOMMENTAR

Att ge vätska under kirurgi 2940
Svårare än man kan tro – men nu finns metoder för skräddarsydda vätskeprogram
Intravenös administration av vätska under anestesi och kirurgi styrs av grova tumregler. Brist på effektmått och bra metoder har länge hämmat forskningen inom området. Men spännande kunskap kommer nu genom komplikationsstudier, farmakokinetik, metaanalyser och målstyrd vätsketerapi – nu finns metoder för skräddarsydda vätskeprogram.

NYA RÖN

ADHD inget tillstånd som växer bort 2942
De senaste publicerade studierna om ADHD slår fast att tillståndet kvarstår i vuxen ålder. I USA uppskattas 4,4 procent av vuxna ha ADHD, och tillståndet tros vara underdiagnostiserat i bland annat Skandinavien. Den höga prevalensen uppfattas av en del som otänkbar. Ändå är ADHD ovanligare än närsynthet och astma, tillstånd som sällan ifrågasätts. / Susanne Bejerot
MRT kostnadseffektiv vid viss bröstcancer i viss ålder 2943
Magnetisk resonanstomografi (MRT) påvisar viss bröstcancer som inte syns på mammografi och är ett komplement till mammografi och ultraljud. I Sverige används MRT sparsamt i bröstcancerdiagnostiken...
Nytt preparat mot för tidig utlösning 2943
För tidig utlösning beräknas drabba mellan 20 och 30 procent av alla män. Vissa läkare har använt sig av antidepressiva preparat av typen SSRI för att behandla tillståndet, vars patofysiologi inte är helt känd... / Anders Hansen
Har konsensusmöten någon betydelse? 2943
I en nyligen publicerad artikel har Vernacchio och medarbetare i en enkät studerat öppenvårdsläkares kunskap om och hur otitrekommendationerna i USA följs. De har frågat 480 barn- och allmänläkare, som ingår i ett nätverk för forskning och utvärdering, om deras kunskaper om...
Datortomografi – alternativ till skintigrafi vid njurdonationsutredning 2944
Akademiska sjukhuset i Uppsala är ett av fyra centra i Sverige där njurtransplantationer utförs. Preoperativ kartläggning inför levande njurdonation för transplantation är en speciell klinisk situation, såtillvida att den innebär att en frisk donator frivilligt utsätter sig för...
Neurostimulering av hjärnan bra vid parkinson 2944
Neurostimulering av subtalamiska kärnor minskar de motoriska symtomen vid Parkinsons sjukdom mer effektivt än enbart farmakologisk behandling. Det visar en multicenterstudie från Tyskland, som presenteras i tidskriften New England Journal of Medicine... / Anders Hansen
Klent besked om torr lunga eller inte vid akut lungsvikt 2945
Lungsvikt kan utlösas av och förvärras av vätskeutträde i lungan. Experimentella och kliniska studier talar för att vätskerestriktion vid lungsvikt är av godo avseende gasutbyte, medan effekten på överlevnad är mer oklar...
Kognitiv terapi per telefon fungerar 2945
Kognitiv terapi för patienter med tvångssyndrom är lika effektivt per telefon som vid möte mellan terapeut och patient. Det visar en studie från Storbritannien som presenteras i tidskriften BMJ... / Anders Hansen
Krav på strängare regler vid kliniska studier 2945
Den uppmärksammade brittiska läkemedelsstudien som i mars resulterade i att sex män blev mycket svårt sjuka som en biverkan av antikroppsläkemedlet TGN1412 håller på att få sitt efterspel. Det rapporterar tidskriften BMJ... / Anders Hansen

KLINIK OCH VETENSKAP

Verktyg för molekylär medicin 2947
Ny teknik ger framtida möjligheter
Kännedom om människans totala arvsmassa i kombination med allt effektivare undersökningsmetoder sätter molekylär medicin alltmer i fokus. De nya molekylära verktygen får effekter i första hand för förståelsen av sjukdomsmekanismer, men möjliggör också diagnostik allt tidigare i sjukdomsförloppet. Här beskrivs översiktligt en serie storskaliga molekylära tekniker med vilkas hjälp man kan studera och diagnostisera sjukdomar på DNA-, RNA- och proteinnivå.
WITH ENGLISH SUMMARY

Vad MONICA har lärt oss 3006
om hjärt–kärlsjukdom – liksom om samhälle, folkhälsa och sjukvård
MONICA (Multinational Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease) initierades av WHO för drygt 20 år sedan med syfte att kartlägga tidstrender i riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom. I de flesta av de 37 MONICA-populationerna från 21 länder minskade dödligheten i hjärtinfarkt och stroke under projektets tio år. Men ingenstans sjönk dödligheten i hjärtinfarkt bland män så snabbt som i norra Sverige. Antalet avlidna mer än halverades på tio år, en utveckling som ännu fortsätter.

TEMA OSTEOPOROS

Behandling av osteoporos kräver samarbete 2953
Tema osteoporos
Osteoporosfrakturer är ett av de stora folkhälsoproblemen i Sverige: Varannan kvinna och var fjärde man får under livet fragilitetsfraktur. För att minska antalet frakturer krävs ett lagarbete där flera professioner och specialiteter måste arbeta tillsammans. Kunskaperna finns, problemen är till stor del organisatoriska och politiska.
Benskörhetsfrakturer 2955
En nationell handlingsplan behövs
Tänk tanken att en patient med stroke eller hjärtinfarkt skulle sändas hem från sjukhuset utan någon utredning och behandling av blodtryck, lipider, koagulation, livsstilsfaktorer m m! Det skulle bli en pyramidal skandal! Men det är vad vi ortopeder har gjort och fortfarande på...
Epidemiologin för frakturer 2956
Genom att studera frakturincidensen går det att få en god uppfattning om epidemiologin även för osteoporos. Andelen äldre i befolkningen ökar. Det kommer sannolikt att påverka frakturepidemiologin... WITH ENGLISH SUMMARY

Manlig osteoporos – Ett växande problem 2960
Den kliniska medvetenheten om manlig osteoporos måste öka. Det står klart att osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer hos män kommer att ta allt större vårdresurser i anspråk... / Kristina Åkesson WITH ENGLISH SUMMARY

Osteoporos i Hälsoekonomiskt perspektiv 2963
Kostnadseffektanalys är ett verktyg som ger vägledning om hur man får ut största nytta av tillgängliga resurser. En bredare bedömning av frakturrisken skulle ge fler kvinnor med osteoporos en kostnadseffektiv behandling... WITH ENGLISH SUMMARY

Frakturpanoramat i Umeå 2967
I en populationsbaserad skadedatabas vid Norrlands universitetssjukhus har mer än 120000 olycksfall, av vilka drygt 30000 gäller frakturer, registrerats de senaste 13 åren. Detta ger unika möjligheter att studera epidemiologi, identifiera riskgrupper och sätta in riktad skadeprofylax...
Osteoporos – en ärftlig sjukdom 2970
Fysiologi och sjukdomsmekanismer
Eftersom osteoporos i viss mån kan förebyggas är det viktigt att identifiera personer i riskzonen. Genetiska analyser och bättre metoder för att mäta bentäthet och benstorlek ger förutsättningarna...
Benvävnadens omsättning 2972
Fysiologi och sjukdomsmekanismer
Mekanismerna som förklarar uppkomsten av benskörhet och som möjliggör farmakologisk behandling...
D-vitaminbrist bakom osteoporos 2976
Fysiologi och sjukdomsmekanismer
Brist på D-vitamin är ett kraftigt underdiagnostiserat tillstånd, och medvetenheten i sjukvården är låg. Symtomen är ofta diffusa. Solen och kosten har båda betydelse för en individs D-vitaminstatus...
Daglig gymnastik stärker skelettet 2979
Fysiologi och sjukdomsmekanismer
Mer idrott i skolan kan ge ett starkare skelett. Det framkommer av Skånska Bunkefloprojektet, som nu har blivit vardag efter lyckat försök...
WITH ENGLISH SUMMARY

Riskfaktorer för fraktur och osteoporos 2983
Diagnostik
Ålder är en av de viktigaste oberoende riskfaktorerna. Men även hereditet, lågt BMI och rökning har en betydande verkan på den relativa risken att drabbas...
WITH ENGLISH SUMMARY

Screening för osteoporos kräver samarbete 2986
Diagnostik
Screening kan organiseras på många sätt, men samarbete över specialitetsgränserna behövs...
Mätmetoder i forskning och vardag 2988
Diagnostik
DXA är i dag den vanligaste metoden för att mäta bentätheten, men den har sina brister, särskilt vid mätning på barn. I framtiden kan DXA av hälben och radiogrammetri bli till stor hjälp i klinisk vardag...
WITH ENGLISH SUMMARY

Höftfrakturer – ett enormt folkhälsoproblem 2990
Prevention och behandling
Höftfrakturer är ett folkhälsoproblem som ständigt ökar. På alla plan bör förbättringar ske, så att en högkvalitativ och kostnadseffektiv vård kan erbjudas, och detta arbete måste få högsta prioritet...
WITH ENGLISH SUMMARY

Osteoporosfakturer 2995
Prevention och behandling
Osteoporotiska frakturer ställer höga krav på kirurgen då ett osteoporotiskt ben lämpar sig dåligt för extern fixation...
Fall och höftfraktur hos äldre går att förebygga 2997
Prevention och behandling
Efter snart 30 år av forskning måste även vi i Sverige tillämpa den evidens som finns för att förhindra fallolyckor, frakturer och onödigt lidande. Stora samhällsekonomiska besparingar är möjliga...
Särskilt vårdprogram för Patienter med höftfraktur 3000
Prevention och behandling
Patienterna med höftfraktur är gamla och sköra. De har inte bara en fraktur utan ofta ett halvt dussin andra tunga medicinska och sociala problem. De måste få en annan behandling än unga och medelålders...
WITH ENGLISH SUMMARY

Lyckat samarbete mellan ortopeden och öppenvården 3002
Prevention och behandling
Osteoporospatienten är beroende av en multidisciplinär samordning. En fraktur är ofta första tecknet på sjukdomen. Det är därför viktigt att ortopeden, som tar hand om frakturen, signalerar till allmänläkaren om fortsatt uppföljning och behandling – som efter hjärtinfarkt...

LÄKEMEDELSFRÅGAN

Behandling av sömnproblem under graviditet och amning 3012
Vad finns det för aktuella kunskaper om propiomazin (Propavan), prometazin (Lergigan), zolpidem (Stilnoct), zopiklon (Imovane) och flunitrazepam under graviditet och...

DEBATT OCH BREV

Det är inte vinsten som är problemet! 3014
Läkarförbundet menar att konkurrens–fritt vårdval– prestationsersättning hänger ihop, och tas någon del bort fungerar inte modellen. Ett vårdpengsystem passar alldeles utmärkt väl för den vardagssjukvård som Bertholds beskriver i sin artikel... / Kåre H Jansson
Orimliga jämförelser och sammanblandning finansiering/drift 3014
Att påstå att privat driven vård är kostnadsdrivande eller inte har samma humanistiska vinster som offentligt driven är snudd på förtal... / Staffan Olsson
Det socialistiska kösamhället 3015
Eric Bertholds skriver att vinstdriven vård inte löser sjukvårdens problem. Dessa problem är f n väntetider och svårighet att få läkarkontakt. Men köer är ju det socialistiska samhällets signum... / Nils Brage Nordlander
Replik:
Sjukvård som produkt omöjliggör demokratiska prioriteringar 3015
Driftsformer och prioriteringsbehov hör ihop. Om sjukvård görs till en produkt, som »kunder« förutsätts ha kunskap att kunna välja och konsumera som vilken annan produkt som helst, blir det omöjligt att skapa öppna och i demokratisk ordning beslutade prioriteringar... / Eric Bertholds
Rapport om rekryteringsläget kommer snart 3017
Lars Hetta efterlyser i Läkartidningen 38/2006 (sidan 2764) en landsomfattande analys av rekryteringsläget för alla specialiteter. Socialstyrelsen har ett löpande regeringsuppdrag att analysera tillgången och efterfrågan på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal...
Kolhydratsnål kost minskar behovet av statinbehandling 3017
Det är statiner som gäller vid kardiovaskulär prevention av typ 2-diabetes, skriver Peter Båvenholm och medförfattare i Läkartidningen 35/2006 (sidorna 2462-6). Har de inte observerat de många lovande resultaten av att reducera födans innehåll av kolhydrater hos...
Replik:
Statinbehandling kan rekommenderas till högriskindivider utan kända kontraindikationer 3017
I sin replik till vår artikel [1] ifrågasätter Uffe Ravnskov statinbehandling som kardiovaskulär prevention vid typ 2-diabetes. Den kliniska nyttan saknas i det närmaste helt och hållet och risken för allvarliga biverkningar är hög, enligt Ravnskov...
Berzelius var inte bara kemist, han var läkare också 3018
Med risk för att ytterligare en gång framstå som en gammal gnet framlägger jag här en komplettering till inledningen i docent Sven Nilssons utmärkta artikel om Anders Anderson i Läkartidningen 37/2006 (sidorna 2678-9)...
God läkaretik saknas i debattinlägg 3019
I Läkartidningen 38/2006 (sidan 2764) går Martin Sandelin till hårt personangrepp mot Tomas Seidal, som skrivit debattinlägg angående Läkarförbundets remissvar på utredningen »Abort i Sverige« (LT 26–27/2006, sidan 2067)...
Homocystein dräpt men inte dött! 3019
Mitt inlägg om homocystein (Läkartidningen 36/2006, sidan 2576) fick dessvärre en olycklig rubrik (»Homocystein inte uträknat än!«), som krockar med texten. Homocystein är troligen inte uträknat för gott – rollen som markör för brist på vitamin B12 och folat väntas exempelvis...

KULTUR

Psykosomatiska besvär – Darwins 150 år retrospektiva diagnos 3023
Att söka bevis för och utforma teorin om arternas uppkomst och utveckling skulle ställa Charles Darwin inför intellektuella och emotionella svårigheter som var mer påfrestande och på sitt sätt farligare än dem han mött under sin upptäcktsresa runt jorden med fartyget HMS Beagle...
Citatet: Jan Waldenström 3026
»Och så har vi en inborn error of metabolism, som Fakiren skulle ha gillat: Intolerans mot mjölk.«

ENDAST PÅ WEBBEN

Nye socialministern kan tänka sig sälja ut akutsjukhusen -
Stopplagen ska bort
Värdekonservativ, men inte vårdkonservativ. Nu ska den kristdemokratiske socialministern Göran Hägglund förnya sjukvården. Lagstifta om vårdgarantin, förbättra tillgängligheten och riva upp stopplagen. Och visst kan han tänka sig att »sälja ut« akutsjukhus...
/ Agneta Borgström
Humant papillomvirus viktig faktor i tonsillcancerns ökade incidens 01
Förhandspublicering
Vacciner mot humana papillomvirus (HPV) är på väg in i kliniken, och stort intresse riktas mot virusets koppling till uppkomsten av cervixcancer och cancer i allmänhet. Åren 1970-2002 har incidensen av tonsillcancer i Stockholmsområdet ökat parallellt med att förekomsten av HPV i tonsillcancer har ökat. Viruset kan spela en viktig roll i denna ökning, vilket kan påverka både preventiva åtgärder, som vaccination, och behandling. Läs mer