INNEHÅLL NUMMER 19, 2007

LEDARE

Livets salt kan förkorta livet 1460
I Läkartidningen 13/2007 redovisar Livsmedelsverkets chef professor Åke Bruce skälen till varför det svenska saltintaget bör halveras på sikt. Eftersom rekommendationer från myndigheter ibland tenderar att på oklara grunder bli nonchalerade eller ifrågasatta finns anledning... / Josef Milerad
Etik för läkaren som chef 1463
Läkargärningen har i tusentals år omgärdats av etiska regler som vägledning för utövaren. Reglerna är i det korta perspektivet en motvikt till trender och snabba värdeförskjutningar, men sett i ett längre perspektiv långt ifrån statiska...
Behövs en särskild cancerplan? 1463
I förra veckan presenterade Socialstyrelsen en översyn av den svenska cancervården som visar att den håller hög kvalitet, men att det finns regionala skillnader som inte går att förklara...

LT DEBATT

HSANs agerande undergräver vårdens trovärdighet och etik 1465
De flesta HSAN-anmälningar leder aldrig till någon åtgärd. Anmälarna behandlas heller inte lika, och påföljder utdöms på tvivelaktiga grunder. Detta leder till att patienterna tappar förtroendet för vården och att vårdpersonal avskräcks från att anmäla egna misstag. Det är hög tid för en radikal översyn av det medicinska påföljdssystemet, skriver Alexandra Kent på LT Debatt.

AKTUELLT

Detaljstyrning – nej tack 1468
Cancerplan
Regeringen, Cancerfonden och många onkologer vill ha en cancerplan. Även WHO vill att Sverige upprättar en. Men Socialstyrelsen säger nej. Enligt deras rapport »Cancervården i Sverige – kvalitet, struktur och aktuella utmaningar« bör staten inte sätta upp mätbara mål för enskilda grupper. Läkarförbundet ställer sig tvekande till en cancerplan.
/ Elisabet Ohlin
»Vi är lite tveksamma« 1469
Cancerplan
– Vi ställer oss lite tvekande till en cancerplan. Vi tror inte att man på nationell nivå ska styra genom en cancerplan. Då ska den ge något konkret...
/ Elisabet Ohlin
Plan som vårdgaranti 1469
Cancerplan
En cancerplan ska vara en totalinventering av svensk cancersjukvård och fungera som en vårdgaranti...
/ Elisabet Ohlin
Socialministern står fast vid sin plan 1470
Cancerplan
Socialminister Göran Hägglund kan inte säga vad det betyder att Socialstyrelsen avråder från en cancerplan med tydliga mål för cancervården...
/ Elisabet Ohlin
»Detaljnivån en senare fråga« 1470
Cancerplan
Det blir en cancerplan, men detaljnivån blir en senare fråga. Det säger Kerstin Wigzell, tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen, som nu har regeringens uppdrag att föreslå direktiv för arbetet med en cancerplan...
/ Elisabet Ohlin
För kollegiala nätverk 1470
Jan Rosén är ny ordförande i Företagsläkarföreningen efter föreningens fullmäktigemöte i Lund 26 april... / Elisabet Ohlin
Ny utbildning för utländska läkare nästa år 1471
Läkare från länder utanför EU ska genomgå en ny kompletterande utbildning som snabbare leder till legitimation för att få arbeta i Sverige. Regeringen har skjutit till pengar och beslutat att tillsätta ännu en utredning kring detta... / Agneta Borgström
Budet till Kommunal kan spela ut Läkarförbundet i arbetstidsfrågan 1472
Arbetstidsfrågan
Sveriges Kommuner och Landsting lovar stora löneökningar till Kommunal i utbyte mot att de går med på ändringar i huvudavtalet. Ändringar som skulle innebära att man »skriver bort« kompensation vid avvikelser från Arbetstidslagen. Detta befarar Läkarförbundet...
/ Agneta Borgström
Vårdförbundet vill driva tvist om dygnsvila 1472
Arbetstidsfrågan
Vårdförbundet på Karolinska Universitetssjukhuset Solna överväger om de ska pröva om arbetsgivaren brutit mot Arbetstidslagen. Vårdförbundet i Västerbotten har redan begärt tvisteförhandlingar...

NOTISER

Tillsynen inom psykiatrin stärks 1470
Regeringen har uppdragit åt Socialstyrelsen att skärpa tillsynen inom psykiatrin. – Patient- och rättssäkerheten måste stärkas. Vi vet att tillsynen inte varit tillräcklig...
Generisk förskrivning efterfrågas 1470
Landets läkemedelskommittéer vill ha generisk förskrivning. Vid sitt vårmöte i slutet av april bestämde sig kommittéerna för att verka för en lagändring så att det blir tillåtet att skriva endast substansnamnet på receptet...
Förfalskat Xenical upptäckt i Sverige 1470
Förfalskat Xenical har hittats i Sverige, uppger Läkemedelsverket. Det var läkemedelsföretaget Roche som meddelade myndigheten att det förfalskade läkemedlet hade beslagtagits i Borås. Kapslarna innehöll rätt läkemedelssubstans, men fel text var tryckt på kapselhöljet...

MEDICINSK KOMMENTAR

TASCII skall ge bättre vård 1474
Nytt internationellt konsensusdokument om perifer artärsjukdom
Kärlspecialister från en stor del av världen står bakom ett nytt internationellt konsensusdokument om perifer artärsjukdom, TASC II. Förhoppningen är att rekommendationerna ska spridas i vården i skilda delar av världen och att de ska ge mindre fördröjning i diagnostiken av svår perifer artärsjukdom. Bland annat betonas värdet av att mäta kvoten ankelblodtryck/armblodtryck.

NYA RÖN

EKG-förändring hos postmenopausala kvinnor ska utredas och behandlas 476
Inom ramen för studien Women Health Initiative visade sig framför allt större EKG-förändringar ha samband med kardiovaskulära händelser hos postmenopausala kvinnor under i genomsnitt fem års uppföljning. Slutsatsen är att en enkel och billig undersökning som ett EKG kan ge information om framtida hjärt–kärlsjukdom och att förändringarna bör utredas och behandlas.
Är impaktfaktorn farlig för vetenskapen? 476
De så kallade impaktfaktorerna har fått så stor betydelse att de riskerar att leda till snedfördelning av forskningsmedel. Den varningen kommer från tidskriften BMJ...
Effektiv psykoterapi vid tvångssyndrom hos unga 477
En specialvariant av beteendeterapi/kognitiv beteendeterapi visar sig vara effektiv vid behandling av tvångssyndrom hos unga och oftast bättre än SSRI-preparat. Detta visar en Cochrane-översikt. Det är viktigt att berörda barn identifieras och erbjuds denna nu evidensbaserade behandling.
MR bättre än DT vid stroke 477
Patienter som söker akut med misstänkt stroke behöver få en snabb och säker avbildning av hjärnan. Datortomografi (DT) används idag i de flesta fall. DT har hög känslighet för akuta blödningar men låg för akuta ischemiska skador...
Genetiken bakom laktostolerans och laktosintolerans klarnar 478
Efter mångårigt sökande bland flera forskargrupper runt om i världen lyckades man år 2002 påvisa en genetisk polymorfism med vilken man kan diagnostisera adult hypolaktasi, av gammalt i Sverige kallad (ärftlig) laktosintolerans...
Slutning av septumperforation – 25 års värdefulla erfarenheter 478
För någon som själv inte är drabbad är det svårt att sätta sig in i graden av besvär en septumperforation kan skapa för en patient i det dagliga livet. Ständig upplevelse av nästäppa, intorkade pus- och sekretkrustor i näsan och återkommande näsblödningar vid de mest olämpliga...

KLINIK OCH VETENSKAP

Örontermometer inte fullgott alternativ till rektaltermometer 1479
Jämförande studie visar stora avvikelser i temperatur mellan öronmätningar
En jämförelse av temperaturmätningar i örat och i rektum på 100 patienter på en infektionsklinik visade att repeterbarheten med rektaltermometern var god medan avvikelserna mellan öronmätningarna var stora.
WITH ENGLISH SUMMARY

Svår buksmärta och hyponatremi var akut intermittent porfyri 1483
Hyponatremi är en återkommande diagnos på en intensivvårdsavdelning. Här presenteras ett fall med en ovanlig orsak till hyponatremi.
Fallbeskrivning Patienten är en 23 år gammal svensk man med lindrig psoriasis som tidigare utretts för oklar anemi och som fått...
Systemiska amyloidoser – ny behandling gör tidig och exakt diagnos allt viktigare 1517
Amyloid och amyloidos uppfattades länge som något tämligen sällsynt. För den svenska allmänheten var begreppen okända, om man bortser från området runt Skellefteå och Piteå, där bla det arbete som patientföreningarna mot familjär amyloidos utfört lett till större allmän kunskap... WITH ENGLISH SUMMARY

TEMA ORTOPEDISKA OPERATIONER

Gemensamma riktlinjer krävs för en rättvis vård 1487
Antalet utförda elektiva ortopediska ingrepp varierar stort mellan kliniker och regioner i Sverige. Skälet tycks vara oklarheter i behandlingspraxis, brist på resurser och långa väntetider. För att råda bot på orättvisan har Nationellt kompetenscentrum för rörelseorganens sjukdomar (NKO) utarbetat riktlinjer och indikationer för behandling.
Ortopediska vården varierar över landet 1489

Användningen av många elektiva ingrepp och behandlingar varierar kraftigt mellan olika kliniker och landsting. För att uppnå en rättvis vård krävs att indikationerna för behandling betraktas lika över hela landet...
Rörelseorganens sjukdomar 1490
För att ge en mer rättvis vård i hela landet har arbetsgrupper från ortopedin tillsammans med Nationellt kompetenscentrum för rörelseorganens sjukdomar utarbetat evidensbaserade indikationer för behandling av sjukdomar i rörelseorganen... WITH ENGLISH SUMMARY

Axelns sjukdomar 1492
Bortåt två miljoner människor i arbetsför ålder i Sverige beräknas ha smärta från axel och nacke. Antalet axeloperationer ökar, men det finns stora skillnader i behandlingsfrekvens mellan landstingen... WITH ENGLISH SUMMARY

Ländryggens sjukdomar 1498
Operationsresultaten efter ryggkirurgi är goda men kan bli bättre, tex med bättre patientselektion. Viktigt är också att enskilda kliniker normerar sina resultat mot kvalitetsregistret för ryggkirurgi...
Höft- och knäledens sjukdomar 1504
Den sneda regionala fördelningen av utförda knä- och höftprotesoperationer i Sverige tycks bero på varierande indikationer, brist på resurser och långa väntetider... WITH ENGLISH SUMMARY

Menisk- och korsbandsskador 1509
Meniskkirurgi görs i princip för att lindra symtom. Kirurgin kan innebära risk för artrosutveckling hos äldre. Evidensen för korsbandskirurgi är svag. I viss idrott och i vissa yrken ställs stora krav knästabilitet, vilket motiverar kirurgisk stabilisering... WITH ENGLISH SUMMARY

Fotsjukdomar 1514
Även om det framtida behovet av fotkirurgi är svårt att förutse är en minskning jämfört med dagens siffror inte trolig. Fotkirurgisk kompetens behövs på alla akutsjukhus. Ett bekymmer är att specialisterna är få... WITH ENGLISH SUMMARY

LÄKEMEDELSFRÅGAN

Neuroleptikainducerad hyperprolaktinemi 1522
Är höga prolaktinnivåer och gynekomasti övergående biverkningar till risperidon (Risperdal) även om behandlingen fortsätter? Är risken lika stor för alla neuroleptika eller kan byte till quetiapin (Seroquel) vara...

PATIENTSÄKERHET

Inte adekvat överlämna ansvaret för utredningen på patienten 1523
Distriktsläkaren borde ha remitterat patienten för vidare uppföljning. I stället överlät han ansvaret för utredningen på patienten själv...
Läkare skyldig att bevaka sina remisser 1523
Remissmiss ledde till att cancerbeskedet till patienten fördröjdes fem månader
En miss i bevakningen av remissvaret ledde till att en kvinna fick besked om sin bröstcancer först fem månader efter diagnosdagen...
Personligt ansvar också viktigt för patientsäkerheten 1524
Karin ställde sig frågan »Vad gör jag här, varför ska jag fortsätta jobba med detta?« när hon fälldes i Ansvarsnämnden (Läkartidningen 16/2007). Precis samma sak tänkte jag när en kollega inte klandrades, trots att han inte handlat enligt vetenskap och beprövad erfarenhet...

DEBATT OCH BREV

Psykiatrin måste bli bättre på att samverka med sina vårdgrannar 1526
Psykiatrin lever inte isolerad. Våra patienter finns också hos våra vårdgrannar. Dessa ger stöd till och behandlar psykiatriska patienter, alltför ofta utan stöd från psykiatrin. Runt om i landet pågår nu olika Miltonprojekt...
Svag evidens för morfin vid långvarig smärta 1527
ISBUs rekommendationer för behandling av långvariga smärttillstånd får opioider en framskjuten plats, medan mer evidensstarka metoder, såsom smärtrehabilitering, hamnar i skymundan, något som Håkan Samuelsson ställer sig kritisk till...
Replik:
Det vetenskapliga underlaget är en del av behandlingsstrategin 1528
En systematisk översikt av den vetenskapliga litteraturen är naturligtvis inte den enda grund som en behandlingsstrategi bör baseras på. Patientperspektivet och den enskilda vårdgivarens erfarenheter ingår också, replikerar företrädare för SBU...
Bra tanke, men stanna inte där! 1529

Med stor lättnad kan jag äntligen konstatera att fler än jag själv tycker att det är hög tid att Svenska Läkaresällskapet uppdaterar vår gemensamma historia till att bättre överensstämma med våra värderingar.
Olämpligt rekommendera specialsilke som alternativ till kortison vid atopiskt eksem 1530
Med förvåning läste vi under vinjetten Nya rön i Läkartidningen ett referat författat av produktchefen för det bolag som marknadsför en specialsilkesprodukt för behandling av atopiskt eksem [1]...
Replik:
Medicinskt silke är ett komplement 1530
DermaSilk är inte ett alternativ utan ett komplement till nuvarande eksembehandling. Jag refererade [1] till resultatet av den schweiziska studien: DermaSilk lindrade barnens eksem signifikant, och effekten var jämförbar med modern topikal klass III-kortikosteroidbehandling...
Slutreplik:
Fortfarande olämpligt vädja till föräldrars rädsla för glukokortikoider 1531
Inget nytt framkommer i Ferrandiz svar, och han bemöter inte heller vår kritik. Atopiskt eksem är för de flesta en hudsjukdom som med framgång behandlas såsom rekommenderas av Läkemedelsverket och The European Task Force on Atopic Dermatitis, nämligen med lokala...
Replik till Christer Sjödin (LT 16/2007):
Patientens val visar vägen 1532
Decentralisering, personalinflytande och en mångfald av utövare är några av de mål som alliansen i Stockholms läns landsting ställt upp för den framtida primärvården. Alla i landstinget ska ha reell möjlighet att aktivt välja sin fasta läkarkontakt, med syftet att stärka patientmakten...
Aluminiumallergi till följd av vaccination bör ses som ersättningsbar läkemedelsskada 1533
Under 1990-talet utfördes flera kliniska prövningar av ett nytt kikhostevaccin (P) i Göteborgsområdet. Vaccinet tillverkades i samarbete mellan North American Vaccine Inc, USA, och Statens Serum Institut, Danmark...
Fel om workshop 1533
April 2006 deltog undertecknade i en workshop anordnad av Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik om livsuppehållande behandling. Motivet till mötet var delegationens uppfattning att det var dags att se över de riktlinjer som formulerades i Läkaresällskapet 1991...
Vad kommer sen? 1533
Jag trodde att debatten skulle ebba ut efter några inlägg, men »tavlor på rökande läkare« torde vara den mest segslitna schism som tidningen har haft. Vad kommer våra kolleger om femtio år att fnysa åt, när de ser porträtt av dagens professorer? Kommer de att yrka för en...
Replik:
Ersättningsbesluten har tagits efter bedömning av medicinsk expertis 1534
Professor Birger Trollfors och medicine doktor Elisabet Bergfors har beskrivit sin syn på Läkemedelsförsäkringens hantering av ärendena. Här följer en kort beskrivning av vilken grund försäkringen haft för sina bedömningar...

KULTUR

Dr Salman har lämnat Bagdad 1535
Efter att ha undkommit en bilbomb med livet i behåll; efter att ha upplevt att kolleger dödats eller tvingats fly; efter att ha levt i ständig skräck och oro för sin familj såg sig dr Sami Salman till sist tvungen att lämna Irak. Han var då en av 10 kvarvarande av den tidigare personalen på 50 personer vid Bagdads medicinska fakultet. Nu befinner han sig i Damaskus, där han försöker bygga upp en ny tillvaro. Sami Salman har tidigare rappporterat till Läkartidningens läsare om förhållandena i Bagdad. Här beskriver han uppbrottet och bakgrunden till sitt svåra beslut.
Var det bättre förr? 1537
År 1854 utkom den andra upplagan av doktor August Wistrands »Minnesbok för läkare i tjenst«. För oss som klagar över den mångfald byråkrati som vältrats över oss kan det vara trösterikt att konstatera att det för 150 år sedan kanske ändå inte var så mycket annorlunda...

MEDDELANDEN

Nytt om namn, Disputationer, Kalendarium m m
Ladda ner pdf

ENDAST PÅ WEBBEN


Boklotteriet
Vinnarna i boklotteriet har dragits!