INNEHÅLL NUMMER 23, 2008

LEDARE

Nu finns fakta om vårdskador 1728
I detta nummer av Läkartidningen presenteras resultaten av Socialstyrelsens vårdskadeutredning. Man har valt att använda sig av en metod som innebär en strukturerad, retrospektiv journalgenomgång och som man tidigare använt i Danmark...
Säker vård en självklarhet 1731
»Ett patientsäkerhetssystem måste inriktas på varför en händelse inträffat och hur händelsen kan förebyggas, inte på vem som gjort fel och ska ställas till ansvar.« Det skriver Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm i en ledare apropå Socialstyrelsens vårdskadestudie. / Eva Nilsson Bågenholm

LT DEBATT

Utan AT-läkare stannar vården – men vart tar de vägen? 1733
AT-läkare borde vara Sveriges »hungrigaste« läkargrupp, och med en stark längtan efter kunskap att omsätta i praktiken. Men någonting verkar hända under AT-resans gång. Vad är det som avskräcker många AT-läkare från att vilja fortsätta inom den allmänna sjukvården? frågar organisationskommittén för AT-stämman 2008 på LT Debatt.
Klinisk prövning av läkemedel – exemplet med antidepressiva 1734
Apropå! Läkemedelsprövningar
I Läkartidningen 16/2008 redogör Göran Isacsson för faktorer som bidrar till att kliniska prövningar av anti-depressiva medel ibland redovisar effekter som obetydligt skiljer sig från placebo...

AKTUELLT

Större läkarbrist än väntat hotar i Norden 1736
SNAPS-rapporten
Drygt 4 000 läkare riskerar att saknas i Sverige år 2015. Så ser en av analyserna ut i den senaste SNAPS-rapporten från nordiska läkarförbund. Behovet av specialister lär öka i alla nordiska länder.
»Hur vill ni lösa den framtida läkarbristen?« 1737
Ja till fler platser, men utöka i lagom takt och bara på orter med fullständiga fakulteter. Läkarförbundet tvingas svänga i frågan om grundutbildningen. De vill också se reformer i sjukvården som minskar trycket på läkarna...
Förbundet behåller husen 1739
Läkarförbundets fritidshus ska inte säljas, åtminstone inte i år. I stället renoveras de. Det beslutade förbundets Centralstyrelse, CS, den 29 maj.
Upp – och ned för antibiotika i Halland 1739
Antibiotikaförskrivningen i Halland ökade kraftigt under 2007 och minskade rejält igen i början av 2008. Men det är fortfarande en onödig överförskrivning, enligt Mats Erntell, smittskyddsläkare i Halland.
»Kd-förslag om kemisk kastrering illa genomtänkt« 1740
Efter mordet på tioåriga Engla kräver kristdemokraten Yvonne Andersson obligatorisk kemisk kastrering av dömda pedofiler. Men förslaget får inte stöd av experter på området.
SLF-enkät om patientsäkerhet
visar kompakt missnöje
med arbetssituationen 1741
Kompetens och tid är de viktigaste faktorerna bakom patientsäkerhet, anser de läkare som svarat på en färsk enkätundersökning bland medlemmar och förtroendevalda. Studien speglar läkarnas kompakta missnöje med sin arbetssituation.
Utbildningstjänst i primärvården för läkare utan svensk AT 1741
I höst öppnar landstinget i Östergötland en utbildningsmottagning för att förbättra introduktionen av blivande allmänläkare som inte har tillräcklig erfarenhet av svensk primärvård. Det blir den första mottagningen i sitt slag...

NOTISER

Ökat val i öppen specialistvård 1739
Patienter ska kunna vända sig till valfri privat vårdgivare, även till sådan som inte har avtal med något landsting, och få vård inom ramen för vårdgarantin på det offentligas bekostnad. Så vill regeringen ha det.
Vetenskapsrådet vill fördela ALF-medel 1739
ALF-medel bör fördelas nationellt i en öppen process för att höja kvaliteten, anser Vetenskapsrådet och säger sig kunna åta sig uppdraget att granska sådana ansökningar...
Snabbare SBU-svar för strategiska beslut 1739
Är grön laserkirurgi vid godartad prostataförstoring en bättre metod än TURP? Bör en viss operationsmetod eller en viss teknisk apparatur införas? Sådana frågor ska chefer och beslutsfattare i vården kunna ställa till SBUs Upplysningstjänst, och få svar inom förhoppningsvis 2–4...
Ny generaldirektör för Läkemedelsverket 1826
Christina Rångemark Åkerman, klinisk farmakolog och medicine doktor, blir ny generaldirektör för Läkemedelsverket från 1 september, efter beslut av regeringen den 5 juni. Hon efterträder Gunnar Alvan, vars förordnande löper ut.

MEDICINSK KOMMENTAR

Vinn en Oscar – lev längre 1742
Psykosociala förhållanden påverkar dödlighet, sjuklighet och hälsa
Att en Oscarvinnare lever i snitt 4 år längre än sina medspelare i samma film är bara ett av alla tecken på hur psykosociala faktorer inverkar på vår hälsa.

NYA RÖN

Datortomografi – mer nytta än risk 1744
Med fokus på dosfrågan har en nyligen publicerad studie beräknat hur en ökning av antalet DT-undersökningar kan öka cancerrisken och antalet cancerfall. På korrekt indikation och med låg stråldos torde dock nyttan vara större än risken.
Metabola syndromet påverkar sömnens längd 1744
Individer som sover mindre än sex timmar eller mer än åtta timmar per natt har i större utsträckning metabola syndromet än andra. Det visar en studie som presenteras i tidskriften Sleep. Studien bygger på data från drygt 1200 slumpvis utvalda män och kvinnor mellan 30 och 54 år...
Svenska gynekologer och obstetriker är positiva till ägg- och spermiedonation 1745
I Sverige har lagstiftningen gällande assisterad befruktning successivt förändrats till att bli mer tillåtande. Äggdonation blev tillåtet 2003 och spermiedonationsbehandling till lesbiska par 2005...
Osteoporosgener identifierade 1745
Att hereditet spelar en avgörande roll för osteoporos är välkänt. Men kunskapen om vilka gener som står för riskökningen har varit begränsad. Nu visar forskare från bla Storbritannien, Holland och Kanada i en studie i Lancet på flera intressanta delar av genomet som kopplats...
Sömnproblem kan öka risken för psykisk ohälsa 1745
Att depression kan leda till sömnbesvär är välkänt. Nu ökar evidensen för att även det omvända gäller, dvs att sömnbesvär ökar risken för psykisk ohälsa, som exempelvis depression...
Minskad barnadödlighet i Tanzania 1746
Tanzania är på god väg att nå målet att minska dödligheten med två tredjedelar bland barn under 5 års ålder. Det rapporteras i en artikel i Lancet. Målet, som sattes i vad som kallas »Millennium development goal for reducing child mortality«, innebär att dödligheten bland barn...
Fler utvärderingar av »payment for performance« efterlyses 1746
Det finns en tendens inom sjukvården att förstärka en reforms positiva sidor och undvika diskussion om oönskade effekter. Så är också fallet med ersättningssystemet »payment for performance«. I en studie i BMJ konstaterar man att det behövs fler utvärderingar av systemet, även av negativa effekter.
Betametasonsalva bra vid trakeal intubation 1747
En enkel men väl utförd studie visar att en salva med en stark glukokortikoid, som breds på trakealtuben inför operation, förebygger halsirritation hos patienterna. Det vanliga är att använda lidokain i lokalanestetiskt syfte.
Datortomografi av värde vid akut buksmärta 1747
Hos 96 procent av patienterna med akut buksmärta kunde korrekt diagnos omedelbart ställas med hjälp av datortomografi. Det framgår av en studie där datortomografi använts som förstahandsmetod för diagnostik av »akut buk«.

KLINIK OCH VETENSKAP

Vårdskador på sjukhus är vanliga 1748
Majoriteten går att undvika, visar journalstudie
Ett mycket stort antal patienter drabbas av skador i vården, särskilt personer över 65 år. Det visar den första svenska studien som använt en ny metod för retrospektiv journalgranskning. Man konstaterar också att de flesta skador hade gått att undvika.
Engelska riktlinjer – inget för barn med urinvägsinfektion i Sverige 1753
Medicinsk kontrovers Kjell Tullus beskriver i Läkartidningen (45/2007, sidorna 3359-60) nya riktlinjer för utredning och behandling av barn med urinvägsinfektioner (UVI) avsedda...
Nya vetenskapliga rön måste ändra på inkörda rutiner 1757
Barn med urinvägsinfektion
Medicinsk kontrovers Ulf Jodal och medarbetare har skrivit ett kritiskt inlägg om de nya engelska riktlinjerna för utredning och behandling av urinvägsinfektioner hos barn. Det är bra eftersom det ger oss möjlighet att diskutera denna viktiga fråga...
Replik:
Gärna ändrade rutiner - men först vetenskaplig validering 1758
Medicinsk kontrovers Det är glädjande att Kjell Tullus strävat efter att göra de engelska riktlinjerna lika de svenska. Han är dock kritisk till att tolv av våra tretton referenser har svenska författare...
Slutreplik:
Hur stor skada får vi göra för att uppnå möjlig nytta? 1759
Medicinsk kontrovers Ulf Jodal och medarbetare argumenterar för att barn i Sverige som haft en urinvägsinfektion ska utredas enligt Göteborgsmodellen. De har allvarliga invändingar mot NICE och mitt förslag att dessa utredningar ska bantas...
Bikostnader – en bisak för vården? 1760
Färdtjänstkostnader vid hemodialysvård
Kronisk dialys blev möjlig efter 1960 och har därefter utvecklats på ett såväl kvalitativt som kvantitativt sätt. I Sverige får i dag cirka 3000 patienter regelbunden dialysbehandling. Kostnaderna har hela tiden varit höga...
Gener och individuella skillnader i beteende 1763
Arvsmassan som ett minne för individens och släktets erfarenheter
Tidiga livserfarenheter kan leda till stabila förändringar i arvsmassans struktur och funktion som i sin tur leder till variationer i beteendet. Det kan förklara varför människor beter sig mycket olika trots att de befinner sig i samma situation.
WITH ENGLISH SUMMARY

Hur kan man leva utan albumin? 1768
Några fall av analbuminemi väcker patofysiologiska frågor
Som läkare ställer man sig ibland frågan hur en person över huvud taget kan leva. Sällan är väl detta så motiverat som när personen helt saknar albumin.
Fallbeskrivning Sverige En man född 1975 uppsöker 1998 primärvården för hälsokontroll/friskintyg...
WITH ENGLISH SUMMARY

PATIENTSÄKERHET

Patient med smärta i vänster axel hade hjärtinfarkt - EKG borde ha tagits 1772
Felen ursäktliga, sa Socialstyrelsen - men det anser inte Ansvarsnämnden
Då inga patologiska fynd framkom vid undersökningen av axeln och armen samt att patienten är i den ålder då hjärtinfarkt är vanlig, borde undersökning av hjärtat med EKG ha utförts...
Läkarens arbetssituation gör felet ursäktligt 1772
Socialstyrelsen ville fälla – men inte Ansvarsnämnden
Läkaren dröjde med att reagera på ett remissutlåtande som visade en misstänkt levertumör. Felet är ansvarsgrundande. Men läkaren frias mot bakgrund av en svår arbetssituation vid vårdcentralen.
»Ursäktligt« - ett svårbedömt kriterium som friar läkaren 1773
Felen ursäktliga, sa Socialstyrelsen – men det anser inte Ansvarsnämnden
Relativt ofta frias läkare trots att de anses ha gjort ett ansvarsgrundande fel. Orsaken är att felet bedöms som ursäktligt. Disciplinpåföljd i form av varning eller erinran tilldelas exempelvis läkare som av oaktsamhet inte fullgör sina skyldigheter, dvs inte handlar enligt...

DEBATT OCH BREV

Har läkarna förlorat förmågan att tänka? 1776
I modern vårdorganisation är utrymmet litet för en av läkarens viktigaste uppgifter –att i ett gytter av patientbesvär urskilja de verkligt sjuka som är mest i behov av läkarens insatser, skriver Lars Werkö.
Blödningstid för preoperativ screening av ortognatkirurgipatienter 1778
I Läkartidningen 17–18/ 2008 publicerades en klinisk översikt avseende blödningstidsbestämning (BT) och dess roll av Radulovic och medarbetare [1]. De granskade flera studier som rapporterade resultat vid utredning av blödningsbenägenhet inför njurbiopsi och leverbiopsi...
Snälla HSAN, använd retrospektoskopet med förstånd! 1779
Ansvarsnämndens beslut är ofta föremål för kommentarer i Läkartidningen – och då menar jag inte redaktionens referat i sektionen »Patientsäkerhet« utan kollegornas reflexioner, vilka kommer ur en klinisk verklighet fjärran från HSANs myndighetsutövande, och där beslutens...
Angående skattning av njur- funktionen (GFR) med formler 1780
Vi tror att e-GFR baserat på kreatinin rätt använt kan bli en tidig signal om behandlingskrävande njurfunktionsnedsättning. I Halland har antalet remisser ökat, och erfarenheterna är övervägande positiva...
Antibiotikaprofylax mot bakteriell endokardit:
Läkare som fick erinran för att inte ha varnat sin patient borde inte ha fällts! 1782
Det fanns ingen anledning att ge en erinran till den läkare som inte informerat sin patient om antibiotikaprofylax mot bakteriell endokardit innan han behandlades av en tandhygienist, anser författarna...

KULTUR

San-folket ger oss kunskap om det liv vår art är skapad för 1783
Finns det något som skulle kunna kallas vår arts eller vårt släktes naturliga livsföring? Vilken sorts evolutionärt tryck har format vår kropp med dess anatomi, metabolism, hjärnfunktioner, hormonsystem? Och kan i så fall kunskapen om den tillvaron ge oss någon ledtråd till hur...
Aborternas historia fängslande läsning 1786
Recension
Historier om ett brott. Illegala aborter i Sverige på 1900-talet. Författare: Lena Lennerhed. Recensent: Jan Halldin
Realistiskt skildrade sagor för vuxna lyssnare 1786
Recension
Medmänniskor. Författare: Stefan Einhorn. Recensent: Gregor Katz

MEDDELANDEN

Nytt om namn, Disputationer, Kalendarium m m 1805
Ladda ner pdf

ENDAST PÅ WEBBEN

Hypoglykemi kan öka risken
för hjärt–kärlsjukdom
Intensiv blodsockerreglering reducerar inte risken för kardiovaskulär sjukdom. Hypoglykemi ökar däremot risken. Detta var några av budskapen när pinfärska resultat från en amerikansk studie av dysreglerade diabetiker presenterades på söndagen i USA.
Parodontit – underskattat problem hos diabetiker
Tandköttsinflammation kan påverka utvecklingen av komplikationer vid typ 2-diabetes. Det rapporterade tandläkare under en diabeteskonferens i San Francisco. Svenska läkare underskattar problemet, menar diabetologen Stig Attvall.

Intensiv glykemisk kontroll
skyddar diabetiker mot njursjukdom
Läkartidningen i USA
Intensiv blodsockerkontroll minskar risken för nefropati, men inte för hjärt–kärlsjukdom. Det framgår av världens kanske största diabetesstudie, ADVANCE, som just presenterats i USA. Enligt en annan studie, ACCORD, ökar däremot en liknande strategi den totala dödligheten bland diabetiker.

Riktlinjer för barn med urinvägsinfektion
Medicinsk kontrovers
»De nya engelska riktlinjerna för utredning av barn med urinvägsinfektion saknar vetenskapligt underlag enligt evidensbaserad medicin.« Det skriver Ulf Jodal m fl som kommentar till en artikel av Kjell Tullus. »Det är svårt att ändra inkörda rutiner, men vi bör ändå ta vårt ansvar och förnya oss när nya vetenskapliga data inte längre stöder våra åtgärder«, svarar Kjell Tullus.