INNEHÅLL NUMMER 39, 2008

LEDARE

Paracetamol och barnastma – befogad oro 2643
En återkommande rubrik när massmedier larmar om biverkningar är: »Vanlig medicin gör dig sjuk«. Publiciteten kring sambandet mellan paracetamol och barnastma (Lancet 2008;372:1039-48) tillhör dock inte kategorin upphaussade larm... / Josef Milerad
Vårdfusioner i blindo 2647
»Nu har denna envisa tro om sammanslagningar som bästa sättet att få sjukvårdskostnader i balans kommit till Skåne. Samma tongångar hörs, samma konsulter är involverade ännu en gång, och nu framhålls fusionerna i Göteborg och Stockholm som lyckade!«, skriver Christina Berntsson och Mikael Rolfs, ledamöter i Läkarförbundets centralstyrelse, i veckans ledare.
Fler medlemmar i Läkarförbundet 2647
Första halvåret 2008 ökade Läkarförbundets medlemsantal med 365 nya medlemmar. I dag är det totala antalet medlemmar 39 332 mot 38 967 vid årsskiftet. Av de 365 nya medlemmarna är 232 yrkesverksamma läkare... / Eva Nilsson Bågenholm

LT DEBATT

Alkoholpreventivt arbete
behöver riktade pengar 2649
Utan vare sig ekonomiska styrmedel eller tydliga uppföljningskriterier förblir många människor med alltför hög alkoholkonsumtion oidentifierade inom vården, och det nationella riskbruksprojektet blir ett slöseri med skattemedel. Det anser Håkan Leifman med flera vid Beroendecentrum Stockholm.
Bruk och missbruk av Personuppgiftslagen (PUL) 2650
Apropå! Försäkringsbolagen och patientjournalerna
Under våren har undertecknad haft en diskussion med ett försäkringsbolag (Länsförsäkringar Skåne) som initialt rörde ersättning för journalkopior på begäran från försäkringsbolaget angående patient som önskade teckna försäkring...

AKTUELLT

»Ja« – det gick att lära läkare leda 2652
Intervju
Gift dig med någon som inte är läkare och tala aldrig illa om någon på din arbetsplats. Det är några råd från chefs- och ledarskapskonsulten Barbro Dahlbom-Hall till blivande läkare som vill bli bra ledare.
Privatanställd sjukhusläkare har färre fortbildningsdagar 2654
Privatanställda sjukhusläkare har färre fortbildningsdagar än sjukhusläkarna på landstingsdrivna sjukhus. Dessutom betalar de mer ur egen ficka. Kvinnor ägnar mindre tid åt egen fortbildning än män...
Patientsäkerhetsutredningen sätter press på vårdgivarna 2656
Tillsynen i vården kommer mer att inriktas på att kontrollera vårdgivarna. Och den vårdgivare som inte lever upp till kraven på ett effektivt patientsäkerhetsarbete kan vänta en kraftig markering från staten...
Ändrad design på läkemedel kan minska antalet misstag 2656
Förväxlingar av läkemedel ligger bakom ett stort antal misstag i vården. Nu har ett samarbetsprojekt med bland annat läkare på Södersjukhuset i Stockholm lett till en rad nya läkemedelsförpackningar som ska bidra till att misstagen inom anestesi och intensivvård blir färre...
Åke Björn International Doctor of the Year 2657
Åke Björn, överläkare på Katastrofmedicinskt centrum i Linköping, har fått utmärkelsen International Doctor of the Year. Han får priset för sina insatser som samordnare för ett svenskt medicinskt program i krigsdrabbade delar av världen, främst på Balkan...

MEDICINSK KOMMENTAR

Hudläkare bör ta hand om misstänkta maligna melanom 2659
I detta nummer av Läkartidningen visar Bernt Lindelöf och medarbetare att specialiserade enheter kan sänka sjukvårdskostnaderna vid omhändertagande av hudtumörer. Detta är ett mycket intressant inlägg i dagens sjukvårdsdebatt...
Artificiell polysackarid gav kontaminerat heparin 2660
Akuta överkänslighetsreaktioner får sin förklaring – men hur kunde det hända?
Läkemedel framställs i dag huvudsakligen genom kemisk syntes eller rekombinant teknik. En fördel gentemot tidigare processer baserade på isolering från animala eller mänskliga vävnader är den ökade graden av kontroll...

NYA RÖN

Suveränt om läkemedelsinteraktioner 2662
SFINX databas om läkemedelsinteraktioner är efterlängtad och en fullträff. Det menar Rune Dahlqvist, professor i klinisk farmakologi i Umeå. Söksystemet bygger på både substansnamn och preparatnamn, vilket ökar användbarheten. För ett enskilt läkemedel kan man t ex söka efter alla interaktioner eller para ihop det med ett annat medel.
Diskriminering av äldre traumapatienter 2662
Äldre traumapatienter förs inte till traumacenter i lika stor utsträckning som yngre. Det uppseendeväckande rönet presenteras i en studie i Archives of Surgery...
Rökstopp smittar 2663
Rökstopp »smittar« i bekantskapskretsen. Om en person slutar röka ökar sannolikheten för att individer i dennes omgivning också lyckas bryta nikotinberoendet. Det upplyftande rönet presenteras i New England Journal of Medicine. Andelen rökare faller stadigt i västvärlden...
Kontroversiellt cancerlarm om ezetimib 2663
I den nyligen publicerade SEAS-studien sågs högre dödlighet i cancer och fler nyinsjuknanden i cancer hos patienter som behandlats med de lipidsänkande medlen ezetimib och simvastatin. Fyndet är omdebatterat. Det kan vara ett slumpfynd, enligt en metaanalys utförd av en oberoende forskargrupp i Oxford, medan två ledartexter i tidskriften menar att man ännu inte kan bortse från möjligheten att ezetimib ökar risken för cancer. I Sverige finns ezetimib i läkemedlen Ezetrol och Inegy.
Goda nyheter för kaffedrickare 2664
Nu kommer en god nyhet för alla kaffedrickare. En studie från USA och Spanien, presenterad i Annals of Internal Medicine, visar nämligen att kaffedrickare lever minst lika länge som alla andra...
Låga D-vitaminhalter kopplat till ökad dödlighet 2664
Individer med låga halter av D-vitamin löper ökad risk att avlida. Det visar en studie från Tyskland och Österrike som presenteras i Archives of Internal Medicine. Författarna har tittat på drygt 3200 män och kvinnor med en genomsnittsålder på 62 år när studien inleddes...
Färdighet i bråckkirurgi tycks inte bero på operationsvolym 2665
Vanligtvis används mortalitet som effektmått när sambandet mellan volym och resultat studeras inom kirurgi. Därför har dessa studier hittills varit begränsade till större operationer med mätbar mortalitet...
Amyloid beta-peptid och neurologisk funktion efter hjärnskada 2665
Forskare från USA och Italien har visat att de extracellulära halterna av amyloid beta-peptid stiger i hjärnan efter en hjärnskada. Rönen, som skulle kunna förklara varför hjärnskadade löper ökad risk att drabbas av alzheimer, presenteras i tidskriften Science...

KLINIK OCH VETENSKAP

Rätt kompetens vid diagnostik ger lägre kostnader 2666
Nevus eller malignt melanom?
Malignt melanom är en av de cancerformer som ökar snabbast av alla i västvärlden, och den viktigaste riskfaktorn är solexponering [1]. Malignt melanom förekommer i alla åldrar men är sällsynt hos barn...
Listeriaendokardit på klaffprotes gav septisk emboli till hjärnan 2670
Bakterien Listeria monocytogenes är en ovanlig orsak till infektion i normalbefolkningen men kan orsaka allvarlig infektion i form av meningit och sepsis hos äldre, småbarn och immunnedsatta eller missfall hos gravida...

TEMA NEUROPATISK SMÄRTA

Neuropatisk smärta på ny vetenskaplig bas 2675
Så mycket som 7 procent av Sveriges vuxna befolkning beräknas vara i stort behov av vård på grund av långvarig smärta, som inte är tumörrelaterad. Läkartidningen ägnar två teman åt långvarig smärta; det förs­ta som presenteras här har fokus på nya rön om neuropatisk smärta.
Ett gissel som kan lindras! 2676
»Föreställ dig att du lägger handen på en het platta och tvingas hålla den kvar – så upplever jag min smärta.« Med de orden beskrev en patient nyligen sin smärta. Hon hade en postoperativ neuralgi som utvecklats efter ett nedre medellinjesnitt på buken...
Neuropatismärtans genetik 2678
Allt fler fakta talar för att genetiken spelar en viktig roll för utvecklingen av neuropatisk smärta. Frågan är hur detta ska utredas och klarläggas... WITH ENGLISH SUMMARY

Smärtlindring direkt in i CNS 2683
Intraduralanestesi är en kraftfull och resurskrävande behandling som ges vid svåra smärttillstånd när ingen annan behandling lyckats. Med hjälp av en pump administreras läkemedel direkt in i likvor via en kvarliggande kateter...
Antidepressiva, antiepileptika och opioider kan lindra 2690
Visserligen kan antidepressiva, antiepileptika eller opioider ge lindring vid neuropatisk smärta, men bara knappt hälften av patienterna får kliniskt signifikant smärtlindring. Behovet av nya och effektivare strategier är stort...
Invasiv neurostimulering vid neuropatisk smärta 2694
Elektrisk ryggmärgsstimulering är den vanligaste invasiva neurostimuleringsmetoden. Den har god effekt på vissa typer av svår neuropatisk smärta som inte är tumörrelaterad, när medikamentell behandling är otillräcklig eller gett biverkningar... WITH ENGLISH SUMMARY

Perifer neuropatisk smärta mer utforskad än central 2700
En rad perifera och centrala patofysiologiska mekanismer har påvisats i djurmodeller av perifer neuropati. Nu återstår att identifiera vilka av dessa som kan relateras till kliniska symtom och statusfynd. Centrala tillstånd är relativt outforskade...

LÄKEMEDELSFRÅGAN

Påverkar glukosamin blod­sockret? 2706
Kan glukosamin påverka blodsockret? Finns det någ­ra...
Blåfärgad urin – läkemedelsbiverkan? 2707
Blåfärgad urin har noterats hos en kateterbärande man...

DEBATT OCH BREV

Intellektuell reda inom psykiatrin krävs för att vi ska kunna påverka 2708
För att kunna »sluta leden« måste vi formulera det goda som förenar oss. Jag tror att psykiatrin är mogen att enas kring att basera sin verksamhet på vetenskap, att arbeta enligt den medicinska modellen diagnos och behandling av sjuka, att prioritera de svårast sjuka och att arbeta kostnadseffektivt...
Finns det plats för privatpraktiker i sjukvården? 2709
Många förändringar av sjukvården kan förväntas, att döma av en rad regeringsförslag och utredningar. Men många läkare upplever att man inte når fram till politikerna med sina synpunkter om hur goda system bör utformas i framtiden...
Reklam eller vetenskap? 2710
Det är lyckligtvis sällan vi ser en så onyanserad beskrivning och ohöljd produktlansering som i artikeln om fibromyalgi av Nisell och Kosek i Läkartidningen 35/2008, skriver Jan Håkansson, Anders Hernborg och Peter Olsson.
Redaktionell kommentar:
Alla köper nog inte argumenten 2710
»Disease mongering« är en företeelse när ett antal ospecifika symtom buntas ihop till en sjukdomsdiagnos. Syftet är ofta att skapa efterfrågan på läkemedel trots att deras nytta är obevisad...
Replik:
Övertygade distriktsläkare har fel 2711
Distriktsläkarna Jan Håkansson, Anders Hernborg och Peter Olsson menar i sin kommenter att 1. jäv föreligger eftersom båda författarna har otillbörliga anknytningar till berörda läkemedelsbolag, 2. vi har tolkat resultaten från kliniska studier felaktigt, 3...
Smärtsamt enkelspårigt om fibromyalgi 2712
Det är med tillfredsställelse vi kan läsa i Läkartidningen 35/2008 (sidorna 2328-34) att den reumatologiska och neurovetenskapliga professionen i Sverige – efter många år, ofta präglade av diskussioner om var detta tillstånd (eller är det en sjukdom?) ska placeras –...
Replik:
Utvecklingen inriktad på andra förklaringsmodeller 2712
Vi håller i princip med om Brittons och Lindqvists kommentar till vår artikel om fib-romyalgi i Läkartidningen 35/2008 (sidorna 2328-32). Givetvis hade vi kunnat referera även till Robert Olin som har arbetat mycket med dessa patienter och på ett insiktsfullt sätt skrivit om...
Replik till Ulf Nyman och Christer Hellekant:
Triage måste användas strukturerat 2713
Ulf Nyman och Christer Hellekant ställer i Läkartidningen 28–29/2008 (sidorna 2037–8) en berättigad fråga kring triage på akutmottagningen. Har triage införts på grund av bristande resurser? Har sjuksköterskorna adekvat utbildning?
Angående kritiken mot WHIs koststudier:
Tröttsamt skjutande mot pianisten
när budskapet inte passar 2714
Att skjuta på budbäraren (i detta fall medierna) när budskapet upplevs som stötande är bara alltför välkänt, banalt och tröttsamt. Det skriver Inger Atterstam, medicinreporter på Svenska Dagbladet, i ett svar på kritiken från Folkhälsoinstitutets professor Gunnar Johansson angående de uppmärksammade koststudierna inom Women's Health Initiative (WHI).
Replik:
Vem har förstått kritiken av WHI-studierna? 2714
Anledningen till att jag skrev min artikel är att det tydligen inte gjorts en ordentlig källkritik av WHI-studierna. Högfett–lågkolhydratanhängarna har inte gjort det heller. Kostmålen uppnåddes inte. Fettintaget sjönk inte tillräckligt...
Fälld av HSAN för att inte ha undersökt patienten – vilken är lärdomen? 2714
HSANs beslut innebär att en restriktiv inställning till antibiotikaförskrivning är omöjlig att vidmakthålla, skriver läkaren Pouya Movahed, som anser sig ha blivit anmäld och fälld för att ha underlåtit att behandla en övre luftvägsinfektion med antibiotika.

KULTUR

Makthavares dolda krämpor
ohälsosamma för demokratin? 2717
Makthavares dolda krämpor kan påverka politiska beslut och därmed ha stor betydelse för utvecklingen i världen. Nu höjs röster för att högt uppsatta personer, folkvalda eller inte, ska berätta vilka sjukdomar de lider av innan de börjar verka i sina ledarroller.
Inspirerande medicinhistorisk essäsamling 2719
Recension
Essays in medical biography. 204 sidor. Författare:J T Hughes. Förlag:Rimes House; 2008. ISBN 978-1-874317-01-2. Recensent: Lars Sjöstrand, överläkare, Beroendecentrum Stockholm...
Vetenskapsmän på grönbete 2720
Recension
Fakta eller fantasier – föreställningar i vetenskapens gränstrakter. 215 sidor. Författare: Jesper Jerkert, redaktör. Förlag: Leopard Förlag, Stockholm; 2007. ISBN 9789173431620. Recensent: Robert Hahn, professor och leg läkare, FoUU-chef för sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje (SNS)...

MEDDELANDEN

Nytt om namn, Disputationer, Kalendarium m m 2737
Ladda ner pdf

ENDAST PÅ WEBBEN

Tillgänglighet till skjutvapen
ökar antalet självmord
Självmord är dubbelt så vanligt i delstater med hög vapentäthet som i delstater med låg vapentäthet. Det visar en studie från USA som undersökt vapnens betydelse vid självmord.
Massakern i Kauhajoki följer samma mönster
En god elevhälsa och ett förtroendefullt samarbete mellan ungdomar och vuxna är några av de faktorer som kan förebygga skolmassakrer, enligt barn- och skolläkaren Lars H Gustafsson.
Bättre hjälp till patienter med långvarig smärta
Tema Neuropatisk smärta
Neuropatisk smärta är vanligare än man tidigare trott. Eftersom smärtan orsakar stort lidande hos många är det viktigt är att de drabbade ges möjlighet att pröva de behandlingar som visats kunna ge lindring. Men det finns ett stort behov av nya behandlingsformer.
Rätt diagnostik vid misstänkta maligna melanom spar oro och pengar
Stora mängder nevus tas årligen bort i Sverige – till en beräknad kostnad av runt 300 miljoner kronor per år. Kostnaden per diagnostiserat dysplastiskt nevus/malignt melanom är väsentligt lägre vid specialistkliniker, där rätt utrustning och kompetens finns för denna diagnostik.