INNEHÅLL NUMMER 4, 2009

LEDARE

Blir finanskris sjukvårdskris? 164
Mitt första jobb i sjukvården var som så kallat extravak på medicinska intensivvårdsavdelningen på Södersjukhuset 1972. Mycket var då annorlunda jämfört med nu. Jag minns att en svårt njursjuk man som passerat 50 år inte ansågs vara aktuell för dialys då han samtidigt hade... / Jan Östergren
Värna kvaliteten i läkarutbildningen 167
Hösten 2008 presenterade Lars Leijonborg en ökning med 600 nya helårsplatser på läkarprogrammet, fördelade på de sex utbildningsorterna. Dessa är utöver de 300 platser som aviserades året innan...
Statsbidraget måste höjas med 5 miljarder kronor 167
Hårda sparbeting riskerar att ödelägga delar av hälso- och sjukvården. Det visar inte minst beskedet i veckan om en kraftig personalminskning på Karolinska universitetssjukhuset...

LT DEBATT

Replik:
Medicinsk-etiska rådets förslag ingen kapitulation 169
Läkarassisterat självmord ska enbart kunna erbjudas i vissa speciella situationer när den palliativa vården inte klarar av att tillgodose patientens önskemål. Det skriver företrädare för Statens medicinsk-etiska råd i en replik till Jan-Otto Ottossons debattartikel i Läkartidningen nummer 1–2/2009.

AKTUELLT

Stor risk för repris av 90-talets åtstramningar 172
Kristider
Landstingens ekonomi prövas hårt i den ekonomiska krisen. Framtidsprognoserna skrivs ner vecka för vecka. Senaste gången landstingen pressades av vikande skatteunderlag och snabbt stigande arbetslöshet var i början av 1990-talet. Resultatet av den krisen blev en i grunden förändrad sjukvård.
Framförallt sjukhusen måste spara
och beta av budgetunderskotten 172
Kristider
Sjukhus över hela landet tvingas spara och beta av budgetunderskott. I Stockholm varslas 600 på Karolinska Universitetssjukhuset. I Göteborg har läkarföreningen sagt upp samverkansavtalet med Sahlgrenska Universitetssjukhuset då förutsättningarna för en konstruktiv dialog enligt läkarfacket saknats. I Västernorrland ges alla sjukhus sparbeting.
Folkhälsan i kläm vid långvarig ekonomisk kris 176
Många fler utanför A-kassan jämfört med under 90-talskrisen
Om den nuvarande krisen blir djup och utdragen kan man räkna med långvariga negativa effekter för folkhälsan. Under 90-talskrisen fungerade välfärdssystemet som en dämpande buffert, men sedan dess har kraven i socialförsäkringssystemen skärpts...
Svårt sia om hur krisen påverkar förbundet 177
Läkarförbundets ekonomi påverkas inte omedelbart av krisen, säger förbundets ekonomidirektör Björn Druse.
– Rörelsen är solid i nuläget. Vi räknar med att intäkter möter kostnader under 2009. Men det finns stora osäkerhetsmoln...
Trauma- och akutkirurgen Louis Riddez ny medicinsk redaktör i Läkartidningen 177
Landets kanske mest rutinerade trauma- och akutkirurg, Louis Riddez, blir medicinsk redaktör på Läkartidningen. Han kommer att bevaka området kirurgi...

MEDICINSK KOMMENTAR

Kognitiv svikt efter kirurgi – en multidisciplinär utmaning 178
Postoperativ kognitiv dysfunktion (POCD) är ett viktigt och ibland underskattat kliniskt problem. Utgångspunkten i min forskning är det närliggande och ibland associerade tillståndet postoperativt delirium [1]...

NYA RÖN

B-vitamin förbättrar inte minnet vid alzheimer 180
Sambandet mellan Alzheimers sjukdom, kognitiv svikt och B-vitamin och folsyra är svårförstått. I SBU: s utredning om demens fastslås att låga halter av B12 och folsyra är associerade med Alzheimers sjukdom och kognitiv svikt...
IGF-1 har ingen effekt på AlS 180
Hormonet IGF-1 (insulin like growth factor-1) har ingen effekt på amyotrofisk lateralskleros (ALS). Det nedslående rönet presenteras i tidskriften Neurology. Amerikanska forskare har utgått från 330 ALS-patienter från 20 olika centra...
Vitamin C och E skyddar inte mot cancer 180
Det har föreslagits att C- och E-vitamin skulle skydda mot cancer, särskilt i prostata. Så är dock inte fallet visar en grupp amerikanska forskare, som presenterar sina rön i JAMA...
Nya rön om att skräp-DNA inte är skräp 181
»Skräp-DNA« eller »junk-DNA« är ett populärt namn på stora delar av vår arvsmassa som forskarna hittills trott är verkningslös. Men nu kommer allt fler signaler om att namnet är missvisande...
Universell HIV-testning föreslås 181
Alla människor över 13 års ålder bör uppmuntras av läkare att göra ett HIV-test. Smittade bör omedelbart ges tillgång till antiviral terapi. Det föreslås av forskare från Världshälsoorganisationen WHO, som presenterar sina argument i tidskriften Lancet...
Flimmerablation bör övervägas vid förmaksflimmer och hjärtsvikt 182
Inga läkemedelsbaserade studier har hittills kunnat visa på skillnader i utfall (morbiditet eller mortalitet) vid jämförelse mellan rytm- och frekvensreglering av förmaksflimmer med eller utan nedsatt vänsterkammarfunktion...
Symtom relaterade till elektromagnetiska fält skiljer sig mellan olika grupper 182
Personer med besvär relaterade till mobiltelefonanvändning och personer med mer generell elkänslighet uppvisar skillnader i såväl fysiologiska som psykologiska karakteristika. De påvisade olikheterna bör beaktas vid handläggning och medicinsk utredning...

KLINIK OCH VETENSKAP

Nedsatt mental funktion efter operation kan kopplas till 1-årsmortalitet 184
Anestesimedlens roll ännu oklar
Nedsatta mentala funktioner postoperativt är vanligare än de flesta tror. Risken ökar med stigande ålder, men fenomenet förekommer även hos medelålders och yngre. Anestesimedlens roll är oklar, men misstankar om orsakssamband finns.
WITH ENGLISH SUMMARY

Anemi vanlig diagnos hos äldre 189
Men hur lågt kan ett Hb-värde bli?
Nästan var femte individ över 65 år har anemi. Med patientnära provtagning med kapillärt Hb kan anemin upptäckas tidigt och behandlingsbara orsaker identifieras. Vid uppföljningar på vårdcentral bör man överväga att regelmässigt kontrollera Hb-värde hos äldre.

TEMA SMÄRTA OCH LIVSKVALITET

Multiprofessio­nellt förhållnings­sätt avgörande 193
Komplexiteten vid långvarig, svårbehandlad icke-tumörrelaterad smärta kräver ett multidisciplinärt och multiprofessionellt förhållningssätt – något som är ovanligt i dagens slimmade sjukvård...
Smärtanalys – basen för handläggning av långvarig smärta 194
Grunden i en smärtanalys är att få en somatisk diagnos, ta ställning till om patienten är färdigutredd och avgöra vilken typ av smärta det är fråga om. Att återställa patientens basala hälsa är det primära.
Smärtanalys skapar förtroende patient–läkare 198
En grundlig smärtanalys i primärvården, grundad på en strukturerad anamnes, kan ge patienten känslan av att för första gången »bli tagen på allvar« i vården...
Viktigt mäta livskvaliteten vid långvarig smärta 202
Smärtdiagnosen spelar stor roll för patientens livskvalitet. En väldefinierad diagnos – tex neurogen smärta – är förknippad med bättre livskvalitet än en diffus, där objektiva undersökningsfynd ofta saknas och där smärtan är av oklar genes...
Sexuell dysfunktion vanligt vid långvarig smärta 207
Våga tala om sex med patienter med långvarig icke-malign smärta! Det kan öppna för bättre möjligheter att hjälpa dessa patienter till bättre livskvalitet...
Neuropatisk smärta kan handläggas på tio minuter 212
Vården av patienter med långvarig smärta är komplex och upplevs ofta som svår och frustrerande i primärvården. Enkla och praktiska riktlinjer har utarbetats för handläggning under en 10-minuterskonsultation.
Neurostimulering har god effekt vid svår angina pectoris 214
Ett betydande antal patienter med kranskärlssjukdom fortsätter att ha smärta trots medicinsk eller kirurgisk behandling. Vetenskapligt stöd finns för att neurostimulering i form av SCS har goda effekter på symtom och livskvalitet...

LÄKEMEDELSFRÅGAN

Ska ammande mammor slänga mjölken efter narkos? 220
Rättad! Rekommenderas ammande mödrar att pumpa och slänga mjölk efter att narkosmedel har getts? Är det nödvändigt? Vilka läkemedel gäller det i sådana fall för?

PATIENTSÄKERHET

Nya siffror om vårdrelaterade infektioner:
Många vårdinfektioner inom urologi – få inom gynekologi 218
Nästan var femte patient inom urologi på svenska sjukhus har en vårdrelaterad infektion. Det visar nya siffror från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Som första tidning kan Läkartidningen här redovisa hur vårdinfektionerna slår mot olika medicinska specialiteter.

DEBATT OCH BREV

Bristande baskunskaper hos studenter från Karolinska institutet? 223
Den nya utformningen av läkarutbildningen vid Karolinska institutet har lett till oroande brister i den kliniska grundutbildningen. Baskurserna har starkt beskurits till förmån för studentvald kurs och utvecklingskurser, och detta har lett till kunskapsbrister i viktiga kliniska ämnesområden, enligt tre studenter.
Replik:
KI har valt en balanserad väg 225
De tre författarna ställer sig frågan om de får tillräcklig kunskap i tre viktiga kliniska områden (neurologi, ögon, och öron–näsa–hals) under läkarprogrammets termin 9...
Återuppväckande av minnen saknar vetenskapligt stöd som behandling 226
Debatten om hur svensk sjukvård och svensk psykiatri hanterar icke evidensbaserade behandlingar har fått förnyad aktualitet av ett par program från Sveriges Television om patienten Thomas Quick.

KULTUR

Etiska domstolen bedömer
Irmas rätt att vara synlig 229
Irma Gustafsson, 84, ligger i en fyrbäddssal. Sjuksköterskorna skvallrar över huvudet på henne, ronden svischar förbi, och i dödsögonblicket tvingas hon åhöra ett högljutt födelsedagskalas i personalrummet. Men allt är teater, en »etisk domstol« med sjukhuspersonalen som jury.
Kretslopp 230
Förmaka lite på dig Träd in i kammaren Kammargrottan med ornament av bindväv
Efterlängtad lärobok i radiologi 231
Recension
Radiologi. Författare: Peter Aspelin, Holger Pettersson, redaktörer. Recensent: Sven-Ola Hietala
Nytt fokus detsamma som det gamla 231
Recension
Ett nytt fokus på narkotikamissbruket. Författare: Jonas Hartelius. Recensent: Jan Halldin

MEDDELANDEN

Nytt om namn, Disputationer, Kalendarium m m 248
Ladda ner pdf

FÖRBUNDSNYTT

Information från Sveriges läkarförbund 250
Ladda ner pdf

ENDAST PÅ WEBBEN

Långvarig smärta stort problem i befolkningen
Tema smärta och livskvalitet
Det är ofta svårt att överblicka komplexiteten vid långvarig smärta. En enda behandlingsmetod är sällan tillräcklig, vilket kräver ett multidisciplinärt och multiprofessionellt förhållningssätt till patienten.