INNEHÅLL NUMMER 23, 2009

REFLEXION

Kris för svensk medicinsk forskning? 1532
Det har talats och skrivits mycket om den minskande styrkan i svensk medicinsk forskning. Helt klart är att den i hård internationell konkurrens är mindre framträdande nu än tidigare...

LEDARE

Resistenta bakterier hotar folkhälsan 1535
Upptäckten av penicillin och andra antibiotika är en av de viktigaste milstolparna inom läkekonsten. I början användes de för att rädda liv, men re­spekten för dessa potenta läkemedel har successivt minskat...

LT DEBATT

HSAN:s dom – ett bakslag
för säkrare vård 1537
»Vi välkomnar en förändring av utredningen av negativa händelser så att brister i systemen och kraftfulla åtgärder för säkrare vård kommer i fokus.« Det skriver artikelförfattarna om HSAN:s beslut att varna en sjuksköterska som förväxlat natriumkloridampuller vid beredning av infusionslösning till ett för tidigt fött barn.
På Buddenbrooks tid – och nu? 1538
Apropå! Vård i livets slutskede
I Thomas Manns »Buddenbrooks« (Albert Bonniers Förlag, 2008; övers Ulrika Wallenström) skildras gripande den åldriga konsulinnans sista tid. Handlingen tilldrar sig på 1860-talet...
»Jungfru Maria« och betydelsen av individuell medicinering 1538
Apropå! Medicinförskrivningar inom äldrevården
För många år sedan sökte jag som ganska nybliven medicine kandidat vikariat på Ulleråkers mentalsjukhus i Uppsala för brödfödans skull. Jag fick anställning som underläkare på den geriatriska kliniken. Några psykiat-riska kunskaper erfordrades inte. Det hade jag inte heller...

AKTUELLT

Annika Linde varnar
för fortsatt virushot 1540
»Jag måste lämna de budskap vi själva tror på, och jag uppfattar den nya influensan som det allvarligaste influensahotet vi haft på 40 år«, säger statsepidemiolog Annika Linde.
Lagförslag att rehab ska ingå i vårdgarantin 1544
Samverkan mellan sjukvård och socialförsäkring ska bli bättre. Medicinsk rehabilitering föreslås inkluderas i vårdgarantin och jämställas med övrig hälso- och sjukvård. Försäkringskassan får delegera delar av sitt samordningsansvar.
Nytt försök få med företagshälsan 1545
Ett avtal om företagshälsovårdens roll är på gång. Men företagshälsovården vill ha betalt för insatser, medan regeringens utredare föredrar kapitering. Primärvård har strukits från agendan.
Uppsala universitet förnekar att student stängts av 1546
Uppsala universitet förnekar att man bröt mot några regler när man meddelade den morddömde student, som i våras antogs till läkar­linjen, att han inte kunde göra praktik och därmed inte flyttas upp till termin två.
MSF och Sylf besöker utlandsstuderande 1546
Läkarfacken för studerande och yngre läkare besöker svenska läkarstudenter i Danmark, Rumänien och Ungern.
– De utlandsstuderande är en stor men bortglömd grupp, säger Yosef Tyson, ordförande i Medicine studerandes förbund, MSF.

NOTISER

Johan Carlson ny chef för Smittskyddsinstitutet 1546
Regeringen, genom folkhälsominister Maria Larsson, utsåg på torsdagen Johan Carlson till ny generaldirektör för Smittskyddsinstitutet efter Ragnar Norrby.
Läkarförbundet blir medlem i nätverket HIFA 1546
Läkarförbundet ansluter sig till kampanjen och kunskapsnätverket Health care information for all 2015, HIFA2015. Det beslutade förbundets centralstyrelse den 28 maj...

MEDICINSK KOMMENTAR

Biosimilarprodukter jämförbara med originalpreparaten 1547
Men Läkemedelsverket vill ännu inte klassificera medlen som utbytbara
En biosimilarprodukt är en »kopia« av ett biologiskt läkemedel. Men Läkemedelsverket har valt en försiktig linje och vill ännu inte klassificera medlen som utbytbara.

NYA RÖN

Fetma ökar risken för medfödda missbildningar 1550
Fetma är ett globalt folkhälsoproblem med betydande ekonomiska implikationer. En medfödd missbildning kan orsaka intrauterin fosterdöd och innebära ökad morbiditet och mortalitet hos det nyfödda barnet.
Psoriasis tycks öka risken för hypertoni och diabetes 1550
En amerikansk studie har kopplat förekomst av psoriasis till ökad risk för hypertoni och diabetes hos kvinnor. Rönen presenteras i tidskriften Archives of Dermatol­ogy...
Gen kopplad till atopisk dermatit identifierad 1550
Forskare från Tyskland har identifierat en gen som ökar risken för att bäraren ska drabbas av hudsjukdomen atopisk dermatit. Det visar en studie som presenteras i tidskriften Nature Genetics. Författarna har utgått från data från drygt 6 000 individer...
Hög överlevnad hos extremt för tidigt födda i Sverige 1551
AUTOREFERAT
Överlevnaden bland barn födda före 27 graviditetsveckor är högre i Sverige än i andra länder, men överlevnaden är associerad med relativt hög neonatal morbiditet. Det visar den svenska EXPRESS-studien, som nyligen publicerats i JAMA.
Viktnedgång bra för miljön 1551
Att viktnedgång vid övervikt är eftersträvansvärt av medicinska orsaker råder det knappast något tvivel kring. Nu finns det emellertid ännu ett skäl till att gå ned i vikt...

KLINIK OCH VETENSKAP

Darwins principer styr utvecklingen av A/H1N1 1552
Evolutionen av influensavirus enormt komplex – nya influensan inget undantag

Evolutionen av influensavirus är enormt komplex, den nya influensan är inget undantag. Historien visar att ingen pandemi är den andra lik. För att ge en bakgrund till varför prognoserna från experter och myndigheter är så svävande i detta tidiga skede summerar Annika Linde och medarbetare, Smittskyddsinstitutet, kunskapen om influensavirusets strategi för att nå och spridas bland människor.
Fullt möjligt minska kostnaderna för behandling av hypertoni 1558
Hypertoni är mycket vanligt i befolkningen och en av de viktigaste riskfaktorerna för kardiovaskulär sjukdom. SBU uppskattade 2004 att det fanns 1,8 miljoner personer i Sverige med högt blodtryck och att 1,4 miljoner av dessa hade en sådan kardiovaskulär risk att de borde ha... WITH ENGLISH SUMMARY

Biosimilarprodukter – billigare version av biologiska läkemedel 1563
Ger nya möjligheter inom flera terapiområden
Till skillnad från generika, där den aktiva substansen är identisk med referenspreparatens, betraktas biosimilarprodukter som unika läkemedel. På marknaden finns åtskilliga biologiska preparat, som under den närmaste tiden har eller kommer att få biosimilara produkter, vilket kan ge nya möjligheter inom flera olika terapiområden.
WITH ENGLISH SUMMARY

Initial handläggning av öppna underbensfrakturer 1567
ABC om
Öppna underbensfrakturer orsakas ofta av trafikolyckor, och risken för infektioner och komplikationer är stor. Evidensbaserade riktlinjer ger vägledning för den initiala handläggningen.

LÄKEMEDELSFRÅGAN

Utredning av misstänkt betalaktamöverkänslighet 1574
Vilka testmetoder finns beskrivna för att utreda misstänkt överkänslighet mot betalaktamantibiotika?

PATIENTSÄKERHET

För långsam handläggning vid förlossning ger en erinran 1572
»En exspektans på sex timmar hos en omföderska från det att cervix är retraherad är inte förenlig med god obstetrisk vård.« Det skriver Ansvarsnämnden i beslutet som rör en lång­dragen förlossning där barnet till slut dog, endast ett och ett halvt dygn gammalt.
Kvarstående placentadel orsakade störtblödning 1572
Vid misstanke om kvarstående placentadel var det tidigare vedertaget med omgående undersökning under narkos. Detta anses inte längre nödvändigt, men uppföljningen av sådan misstanke ska ändå vara noggrann.
Försök med tångförlossning ger en varning 1573
Vid en långdragen förlossning gör läkaren ett försök med tång trots att cervix inte är fullvidgad och huvudet inte har slutroterat helt. HSAN varnar läkaren.
Tolv dragningar och tre klocksläpp ger en varning 1573
Om försök att förlösa med sugklocka inte kan avslutas inom rimlig tid och CTG-registreringen är gravt patologisk bör barnet förlösas med kejsarsnitt.

DEBATT OCH BREV

Omskärelsens krokiga väg 1575
Senast den 1 oktober 2009 åläggs alla landsting att »erbjuda omskärelse till de pojkar som är bosatta inom landstinget«. Barnets rätt väger uppenbarligen lätt när man hänvisar till »tusenårig religiös sed«. Finns det ingen i ansvarig ställning som kan stå upp och ifrågasätta detta? undrar Yngve Hofvander.
Lyckad introduktion för ungerska läkare 1576
På Läkarförbundets fullmäktigemöte 2008 diskuterades att läkare med utländsk grundutbildning borde få en bra introduktion till svensk sjukvård. I Läkartidningen beskrivs att ILIS, Internationella läkare i Sverige, tagit fram en kurs för utländska läkare som är nya i den svenska sjukvården.
JUPITER-studien lyfter fram primärprevention 1577
Anders G Olsson fortsätter här diskussionen om JUPITER-studiens betydelse för hjärt–kärlprevention.
Replik till Danuta Wasserman m fl, och Jan-Otto Ottosson:
Nollvision skapar nya tabun 1578
Vi är glada över att vår ursprungliga artikel lett till en spännande debatt. Debatten handlar inte – som man kanske kan förledas att tro – om att ge upp preventivt tänkande och acceptera den nuvarande allvarliga situationen med ett stort antal onödiga, undvikbara dödsfall i...
Psykiatrins chefer och nya styrningsideal 1578
Daniel Frydman skriver i Läkartidningen att han som medicinskt ansvarig överläkare för en psykiatrisk jour- och öppenvårdsmottagning de senaste två och ett halvt åren har fått bedriva arbetet i enlighet med föränderliga riktlinjer.
Även äldre med polyneuropatismärtor bör få chans till smärtlindring 1580
Det är rimligt att man inom primärvården uppmärksammar patienter med smärtsam neuropati och låter dem pröva den kostnadseffektiva evidensbaserade smärtbehandling som finns att tillgå...
Förlegat om bipolär sjukdom 1582
Ann Heberleins bok om sitt liv med psykisk sjukdom, »Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva«, har med all rätt fått stor uppmärksamhet i massmedierna och är sannolikt väl känd bland allmänheten.
Replik:
Det finns något som heter »både och« 1582
Åter detta skyttegravskrig. inom psykiatrin. Det finns något som heter »både och« Låt mig påpeka att jag aldrig ställt mig negativ till piller. Det har jag själv skrivit ut kilovis...
Slutreplik till Stig Nyman:
Nya attityder efterlyses 1582
När Stig Nyman i LT 17/2009 (sidan 1198) svarar mig och försvarar sitt pamflettartade uttalande om framtidens sjukvård är tonen delvis en annan, då han nu svänger om och markerar behovet av samarbete med professionen, vilket är bra.

DEBATT ENDAST PÅ WEBBEN

Slutreplik om läkarassisterat självvalt livsslut 1581
I Läkartidningen 4/2009 (sidorna 169-70) bemötte Daniel Brattgård, Niels Lynöe och Barbro Westerholm, sakkunniga eller ledamot i Statens medicinsk-etiska råd, ett tidigare debattinlägg av Jan-Otto Ottosson om SMER:s brev till regeringen angående patientens ställning vid livets slut.
Ekonomiska myndighetsbeslut går före läkarens bedömning 1581
TLV:s beslut gällande behandling av lipidrubbningar är bara ett exempel, översyn av andra terapiområden är på väg. Vi anser givetvis att översyn, samordning och besparingar är viktiga. Men dessa myndighetsbeslut får inte åsidosätta läkarnas professionella bedömning av varje enskild patient.
Pfizer:
Fel utesluta det mest kostnadseffektiva alternativet 1581
Vi instämmer till fullo med Axel Edling att det är orimligt att betala 16 gånger mer för Lipitor 10 mg än för generiskt simvastatin. Men det var ju inte det vårt inlägg handlade om (LT 17/2009, sidorna 1193-4).
Replik:
Lipitor 10 mg kan ingå om Pfizer sänker priset 1581
Pfizers påstående att frågan inte skulle handla om hur mycket Lipitor 10 mg kostar i förhållande till billigare likvärdiga alternativ är förvånande. För att undvika eventuella missförstånd vill vi klargöra följande: Om Pfizer är beredda att sänka sitt pris till en rimlig nivå finns det inga hinder för att Lipitor 10 mg kan ingå i läkemedelsförmånerna.
Välj rätt metod för kontroll av litiumpatienter 1581
Cystatin C-eGFR bör inte ersätta P-kreatinin i litiumbehandlingens säkerhetsrutiner, och varken förhöjt P-kreatinin eller sänkt cystatin C-eGFR, eller kombinationer av dessa två, kan användas för att med säkerhet predicera sänkt johexol-GFR hos litiumpatienter, menar Hans Bendz, Bengt Rippe och Christina L Olsson.
Replik:
Viktiga data för validering av cystatin C 1581
Bendz, Rippe och Olsson visar att kreatinin fortfarande bör vara förstahandsvalet vid uppföljning av njursjuka patienter, skriver Olof Heimbürger och Peter Bárány.
Synpunkter och frågor kring elektiv ventilation 1581
I en artikel i Läkartidningen 8/2009 diskuterar författarna elektiv ventilation som en väg till fler donerade organ i Sverige. Göran Settergren, som är pensionerad anestesiolog, håller i princip med men har synpunkter och frågor som han anser bör vägas in i det arbete med riktlinjer som författarna vill initiera.
Replik:
Viktigt klargöra när elektiv ventlilation får bedrivas 1581
Vår artikel i LT 8/2009 (sidorna 510-4) är avsedd att ge en bakgrundsbeskrivning av begreppet elektiv ventilation och den debatt som förts.
Undersök vibrationssinnet inom vid flera frekvenser 1581
Sedan 2005 råder i Sverige nya arbetsmiljöregler om vibrationer baserade på ett EU-direktiv. Arbetstagare som exponeras för vibrationer över en viss nivå ska erbjudas periodiska läkarkontroller vart tredje år. Vibrametri vid flera frekvenser bör ingå i sådana undersökningar för att möjliggöra en förfinad diagnostik, menar Göran Lundborg.
Replik:
Vibrationsskador kräver kvantitativ testning 1581
Göran Lundborg beskriver en av flera metoder för att upptäcka en tidig sensorisk neuropati orsakad av vibrationer. Det är dock inte visat att vibrationssinnet skadas lättast/först, utan samtliga sinnesmodaliteter bör undersökas, skriver Pia Rehfisch och Robert Wålinder.
Replik till Curt Furberg:
Högdos av tiazid gynnar bara industrin 1581
Med Curt Furbergs behandlingsförslag med högdos tiazid kan jag bara se läkemedelsindustrin som tydlig vinnare, skriver Tommy Berglund apropå debatten om hypertonibehandling.
Slutreplik:
Berglund missvisande eller inkorrekt 1581
De flesta av Tommy Berglunds kommentarer är antingen missvisande eller inkorrekta, skriver Curt Furberg i denna slutreplik i debatten om hypertonibehandling.
Centralisera resurserna kring sällsynta sjukdomar 1581
Det finns starka skäl att inrätta åtminstone fyra svenska centra för sällsynta sjukdomar. Av dessa föreslås ett för immundefekter i Uppsala, ett för koagulationsrubbningar i Lund och ett i vardera Göteborg och Stockholm för enzymdefekter och liknande rubbningar. Det menar professor emeritus Rolf Zetterström.
Hitler – självupptagen snarare än självförsjunken 1581
Många har försökt förstå Hitler, då han vållat så mycket olycka och bokstavligt talat satt en värld i brand. Eftersom ondska inte finns som diagnos i DSM-IV får vi psykiatrer ta till andra förklaringsmodeller. Andreas Fries argumenterar i
Tiger missförstår Aspergers syndrom 1581
Mikael Tiger är skeptisk till att man skulle kunna ge Hitler diagnosen Aspergers syndrom. Min uppfattning är att Tigers invändningar delvis bygger på missförstånd kring hur AS kan ta sig uttryck, menar Andreas Fries.
Rück bör utvärdera tidigare resultat av djup hjärnstimulering 1581
Att under mer än tio år förtiga resultaten av en ny psykokirurgisk behandling, samtidigt som man åberopar att man har varit pionjär med att introducera den, hör inte till de bästa sätten att skriva historien om psykokirurgi, skriver Marwan Hariz.
Replik:
Rikta frågan om djup hjärnstimulering åt rätt håll 1581
Jag kommenterade nyligen i Läkartidningen en studie från Frankrike av Mallet med flera [1] om djup hjärnstimulering (deep brain stimulation, DBS). Min uppfattning är att alla patienter som genomgår DBS för tvångssyndrom och andra experimentella indikationer bör rapporteras i...

KULTUR

Här tävlar artisterna om jobb i sjukvården 1583
Artister från när och fjärran tävlade vid en audition om att kvala in i Stockholms läns landstings katalog »Kultur i vården«. Katalogen är en förteckning över musikensembler, teatergrupper och andra underhållare som kan bokas för framträdanden på vårdavdelningar, servicehus och särskilda boenden i Stockholmsområdet. Landstinget, och ibland kommunerna, står för fiolerna.
Standardverk inom medicinsk terminologi 1585
Recension
Medicinsk terminologi. 697 sidor. Författare: Bengt I Lindskog. Recensent: Hans Nyman

RÄTTELSE

Fel om mate 1532
Drycken mate innehåller inte alkohol.

MEDDELANDEN

Nytt om namn, Disputationer, Kalendarium m m 1615
Ladda ner pdf

FÖRBUNDSNYTT

Information från Sveriges läkarförbund 1618
Ladda ner pdf

ENDAST PÅ WEBBEN

Mer debatt på webben
Läkartidningen tar emot ett stort antal manus för publicering under vinjetten Debatt och Brev. De senaste debattinläggen, både från Läkartidningen och lakartidningen.se presenteras här.