INNEHÅLL NUMMER 24, 2009

REFLEXION

Depression under graviditet – större risk att inte behandla 1624
Vad är mest skadligt för barnet ­– moderns depression eller en läkemedelsbehandling under graviditeten? Vi vet att obehandlad depression hos modern kan störa den neurokognitiva utvecklingen hos barnet och har förknippats med för tidig börd... / Margaretha Bågedahl-Strindlund

LEDARE

Säkerhetsbrister i vårdens IT 1627
Sverige ligger långt före många europeiska länder när det gäller användning av it i vården. En stor del av vårdcentraler och sjukhus har exempelvis digitaliserade journaler sedan flera år. Patientdatalagen gör det, i alla fall i teorin, möjligt att läsa journaler mellan sjukvårdshuvudmän. Visionerna är många och intentionerna goda. Exempelvis ska utvecklingen av den Nationella patient­översikten bli intressant att följa.

LT DEBATT

Ska kvinnan vara nykter när hon försöker bli gravid? 1628
»Planerar du graviditet, gör du bäst i att avstå helt från alkohol, även innan graviditeten konstaterats.« Den informationen bör all hälsovårdspersonal som möter kvinnor i fertil ålder kunna erbjuda. Det anser Sven Wåhlin, projektledare i Riskbruksprojektet, och Ihsan Sarman, överläkare vid Sachsska barnsjukhuset.
Äras den som äras bör 1629
Apropå! Namngivning
Sedan flera år har Läkartidningen tämligen regelbundet publicerat uppskattade resuméer av vetenskapliga artiklar av påtagligt nyhetsvärde och intresse för medicinskt handlande...

AKTUELLT

Forskare – är du lönsam? 1632
Forskningsnytta
Det har länge varit en självklarhet att medicinsk forskning är något gott som man aldrig kan få för mycket av. Men nu växer kraven på att forskningen ska bevisa sin nytta som vilken investering som helst. Flera försök har gjorts för att sätta siffror på utfallet av medicinsk forskning. Men svårigheterna visar sig vara betydande.
Rapporter visar stora vinster – men resultaten ifrågasätts 1634
Forskningsnytta
Det har gjorts flera försök att ange konkreta belopp på de samhällsekonomiska vinsterna till följd av medicinsk forskning.
Utfallet av klinisk forskning ska mätas 1635
Forskningsnytta
Nu tänker landstingen lägga korten på borden när det gäller den kliniska forskningen. I ett unikt projekt ska både det vetenskapliga utfallet och den vidare nyttan av den forskning som bedrivs i landstingens regi kartläggas.
Varannan patient får aldrig träffa en läkare 1636
Socialstyrelsen kritisk mot barn- och ungdomspsykiatrin:

Nära hälften av patienterna på BUP får aldrig under hela behandlingstiden träffa en läkare. Detta är orimligt, konstaterar Socialstyrelsen i sin första nationella granskning av den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin.
Fortfarande stor löneskillnad mellan könen 1637
Lönestatistik 2008:

Läkares löner ökade det senaste året med i snitt 4,4 procent. Bäst utveckling hade distriktsläkarna (5,1 procent), följda av verksamhetscheferna (4,8 procent). Löneutvecklingen har i procent varit något högre för kvinnor än för män. Men fortfarande skiljer det 5 800 kronor i 2008 års snittlön till männens fördel.
Sverige kan få vaccin mot både gammal och ny influensa 1638
Sverige kommer inte att behöva välja mellan att bunkra vaccin mot den vanliga säsongsinfluensan eller mot den nya influensan A/H1N1, den så kallade svininfluensan.
Var fjärde ST-läkare utsatt för hot 1638
Var fjärde ST-läkare har blivit utsatt för hot i yrkeslivet under de senaste två åren, enligt en tredje delrapport om resultatet av Sveriges yngre läkares förenings ST-enkät 2009.

MEDICINSK KOMMENTAR

Dagens målvärden vid diabetes inte självklara för äldre-äldre 1639
Säkerhetsrisk med alltför strikt blodsockerkontroll
Alla äldre patienter måste ha ett individuellt mål för blodsockervärden, där man i första hand bör väga in patientens livskvalitet, säkerhetsaspekter (främst riskerna för hypoglykemi) och nutritionsstatus. Alltför ambitiösa blodsockermål innebär stora risker men inga säkra vinster för patienten.

NYA RÖN

Bilpendling men inte snusning ökar risken för hjärtinfarkt 1641
Avhandling
En svensk doktorsavhandling ger ytterligare stöd för att fysisk aktivitet förebygger hjärtinfarkt genom positiva effekter på etablerade riskfaktorer. Bilpendlare har jämförts med dem som promenerade, cyklade eller tog bussen till arbetet.
Ökad demensrisk av hypoglykemiepisoder 1641
Episoder av hypoglykemi ökar risken för demens hos personer med typ 2-diabetes. Så kan man sammanfatta en amerikansk studie som presenteras i tidskriften JAMA. Författarna har utgått från en kohort som omfattade 16 667 personer med typ 2-diabetes och en snittålder på 66...
Frontal hjärnaktivitet kan påverka arbetsminnet 1642
Autoreferat
Svenska och spanska forskare har tillsammans utarbetat en modell som förklarar varför arbetsminnets kapacitet i hjässloben är begränsad och hur frontala områden kan kontrollera och förstärka denna kapacitet.
Alzheimergen kopplad till ändrad aktivitet i hjärnan i unga år 1642
Genen APOE (epsilon)4 (apolipoprotein E e4) har kopplats till ökad risk för Alzheimers sjukdom. Nu visar en brittisk studie att individer som bär på genen har annorlunda aktivitet i de regioner i hjärnan som är centrala för minne och inlärning...
Lancet varnar för medicinska effekter av klimatförändringen 1643
Tidskriften Lancet anser att klimatförändringen är det största hotet mot den globala hälsan under detta århundrade och presenterar en 41-sidig rapport kring vilka hälsoeffekter klimatförändringen riskerar att leda till.
Fler barn i USA får farmaka för diabetes och hypertoni 1643
Allt fler amerikanska barn och ungdomar får farmakologisk behandling för diabetes och hypertoni. Det visar en studie som presenteras i tidskriften Archives of Pediatric and Adolescent Medicine...
Antibiotika förstahandsval vid appendicit i Göteborg 1644
Antibiotika mot blindtarmsinflammation är en säker och effektiv behandling som innebär mindre smärta jämfört med operation. Det menar fem svenska kirurger som presenterar den första prospektiva randomiserade studien på oselekterade vuxna patienter. Studien kan kullkasta över 100 år av kirurgisk praxis.
Nya kandidatgener för autism 1644
Den genetiska bakgrunden till autism är ett forskningsfält som tilldrar sig allt mer intresse. I två studier presenterade i Nature har ett nytt intressant område i genomet identifierats som kopplats till autism...
Oklart om NSAID skyddar mot demens eller inte 1644
Studier talar för att NSAID skulle kunna förhindra demens. Nu visar en studie i Neurology att detta dessvärre inte verkar stämma. Författarna har tittat på ett material omfattande 2 736 individer över 65 år med en genomsnittlig ålder på 75 år...

KLINIK OCH VETENSKAP

Unga patienter – gamla knän 1645
Knäbesvär i medelåldern är ofta artros

Knäartros är vanligt redan i medelåldern, och en meniskskada kan vara första tecknet. Information, träning och viktnedgång är grunden i artrosbehandling. Artroskopisk kirurgi är inte effektivt som behandling vid meniskskada och artros hos medelålders personer.
WITH ENGLISH SUMMARY

Fördel minska diabetes­behandling hos svårt multisjuka med lågt HbA1c 1649
Positiva resultat från utsättningsstudie bland äldre i särskilt boende
Inom svensk äldrevård finns en tendens till överbehandling av diabetespatienter, med frekventa hypoglykemier som följd och risk för försämring av intellektuella funktioner och symtom som oro och agitation. En utsättningsstudie bland äldre typ 2-diabetiker i särskilt boende ger stöd för minskad diabetesbehandling hos svårt multisjuka.
WITH ENGLISH SUMMARY

Iliopsoasabscess – svår att misstänka, lätt att diagnostisera 1652
Psoasabscess, eller iliopsoasabscess (IPA), är ett tillstånd som lätt förbises. Det är ovanligt och ofta misstänks initialt andra kirurgiska eller ortopediska tillstånd, såsom ischias, pyelonefrit eller uretärsten [1]... WITH ENGLISH SUMMARY

ABC om Ovarialcystor 1655
Kvinnor med ovarialcystor kan uppvisa vitt skilda symtom och blir därför patienter inte bara hos gynekolog utan också hos allmänläkare, internmedicinare och kirurg. Utmaningen är att undvika onödiga utredningar och ingrepp vid benigna förändringar och ändå hitta patienterna med ovarialcancer i tid.
Nedre luftvägsinfektioner i primärvården 1660
Rekommendationer för handläggning – Läkemedelsverkets expertgrupp
Nedre luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården. Rekommendationer från Läkemedelsverkets expertgrupp finns för pneumoni, akut bronkit och exacerbation av KOL. Här ges förslag till handläggning vid hosta och nedre luftvägsinfektioner. En förhoppning är att förskrivningen av antibiotika ska minska vid akuta bronkiter, vilket krävs för att antibiotika ska fortsätta att vara effektiva.

PATIENTSÄKERHET

Hyrläkarsystemet orsak till biverkningsrelaterad demens 1664
Nu har det hänt igen. En äldre kvinna bedömdes redo för palliativ vård. Hon var då okontaktbar och kunde inte äta själv. När läkemedlet mot epilepsi sattes ut piggade hon dock på sig, blev kontaktbar och kunde själv börja äta och dricka igen.
»Rimligt med årskontroller av fenytoin även om patienten mår bra« 1664
Om en epilepsimedicin ger önskad effekt och patienten mår bra då be­höver man i allmänhet inte mäta nivåer i blodet särskilt ofta. Men det finns ett undantag: fenytoin. Även små förändringar av dosen kan ge stora förändringar i koncentrationen.
Homeopatdoktorn prövas i kammarrätten 1665
Regeringsrätten har beslutat att det var fel av kammarrätten att inte ta upp ett fall som gällde en läkare som föreskrivits prövotid av HSAN då han använt sig av homeopati (se LT nr 20/2009).

DEBATT OCH BREV

Antibiotika vid akut bronkit är både onödigt och riskabelt 1666
Doxycyklin är ingen ­hostmedicin
Ingen kan längre blunda för den alarmerande resistensutvecklingen i världen. En liten men enkel åtgärd för att om möjligt bromsa utvecklingen är att sluta med verkningslös antibiotikabehandling vid akut bronkit i Sverige...
Elevvården i Stockholm ständigt i stöpsleven 1667
Ewa Måre tar upp elevvår den och speciellt hur sexualfrågor hanteras i svenska skolor. Jag vill komplettera hennes kloka inlägg med två belysande historiska tillbakablickar.
Kvalitetsregister behövs 1668
Replik till Åke Thörn:

Kvalitetsregister möjliggör lärande och ständigt förbättringsarbete samt bidrar till att öka kvaliteten i vården. Men det behöver utvecklas andra instrument som kan fungera som underlag för ekonomisk redovisning och finansiering av sjukvården, anser Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm.
Hennatatuering kan bli livslångt problem 1669
Många barn och vuxna får problem med eksem, kroniska inflammationer och allergier, till och med akuta sjukhuskrävande reaktioner av hennatatueringar. Det är vanligt att man skaffar sig hennatatueringar utomlands på sommarsemestern...
Daglig praxis en olaglig handling? 1669
Radiolog förevisade röntgenbilder – fick dagsböter. Kandidat läste patientjournaler – stängdes av från läkarprogrammet. Hela kliniken fick samhällstjänst – hade gått på morgonmöte. Rubrikerna är påhittade men beskriver handlingar som faktiskt kan vara olagliga.
Replik:
Salzer har misstolkat svaren 1670
Patientdatalagen (PDL) är en tillgänglighetsreform. Lagen ska öka möjligheterna till att patientuppgifter finns tillgängliga där patienten behöver vård. Syftet är att detta ska öka patientsäkerheten samtidigt som respekten för patientens integritet upprätthålls...

DEBATT ENDAST PÅ WEBBEN

Överdiagnostik av hypertoni? 1668
Till Bengt Fagrells tänkvärda synpunkter i Läkartidningen nr 18-19/2009 (sidan 1246) bör kanske läggas att för rätt diagnostik av hypertoni så bör man tänka på lagen om kommunicerande kärl. Trycket fortplantar sig i kärlsystemet, och mätstället måste ha rätt höjdläge i förhållande till referenspunkten höger förmak, skriver professor emeritus Bertil Jacobson.
Kognitiva inslag blir KBT i icke trovärdiga artiklar 1668
Replik till Lisbeth Stahre:

Författaren påstår i LT 13/2009 (sidorna 951-2) att min kritik av KBT i berörda studier var dåligt underbyggd. Det är väl snarare så att min kritik var för välment, menar professor emeritus Sven-Erik Johansson.
I konsekvensens namn – inför cancervarning på alla vinflaskor 1668
Om man är av åsikten att man ska återinföra cancervarning på alla snusdosor bör man i konsekvensens namn kräva att även varje vinbutelj förses med cancervarning, skriver professor Robert Nilsson.
Fetmaepidemin – vem har strategiskt ansvar? 1668
Att hotet om fetmabomben skulle vara överdrivet stämmer inte, enligt experter. Vissa signaler antyder att tillväxten bromsats åtminstone bland barn, samtidigt har det aldrig funnits så många feta i Sverige som i dag. Fetma diskuteras dagligen i medierna, och man skulle kunna tro att intresset är relaterat till faktiska sjukvårdsinsatser. Så är inte fallet, hävdar Stephan Rössner och Karin Vågstrand.

KULTUR

Stridspiloten som var fena på barnböcker och rehab 1671
Författaren Roald Dahl, känd och älskad för sin flitiga produktion av barnböcker och skräcknoveller, gjorde sig en förmögenhet på sitt skapande. Mindre känt är att mannen bakom författaridentiteten var en före detta stridspilot som sårades flera gånger i andra världskriget. Månaderna som konvalescent fick honom att intressera sig för rehabilitering.

MEDDELANDEN

Nytt om namn, Disputationer, Kalendarium m m 1692
Ladda ner pdf

RÄTTELSE

De är familjeläkare 1624
Lyckad introduktion men fel placering.

FÖRBUNDSNYTT

Information från Sveriges läkarförbund 1694
Ladda ner pdf

ENDAST PÅ WEBBEN

Beslut om åtal dröjer
Fallet på Astrid Lindgrens barnsjukhus

– Ärligt talat tror jag inte på något beslut förrän till hösten! Det säger Peter Claesson, åklagaren i Astrid Lindgren-fallet, som nu går på semester.
»Det sabbar hennes liv«, säger läkarens advokat.
Den nya influensan A/H1N1
klassad som pandemi
Världshälsoorganisationen, WHO, höjde på torsdagen den 11 juni pandemivarningsnivån till fas 6 på den sexgradiga skalan.
Den nya influensan A/H1N1 är en pandemi
Världshälsoorganisationen, WHO, höjde på torsdagen den 11 juni pandemivarningsnivån till fas 6 på den sexgradiga skalan.
Avtal om asylsjukvård hävs
Stockholms hälso- och sjukvårdsnämnds förvaltning har i dag, onsdag, hävt avtalet med Avesina AB gällande Flyktingmedicinskt centrum i Stockholm. Ansvaret för den flyktingmedicinska verksamheten övergår från och med måndag till annan vårdgivare.
Karolinska skär ned utan att säga upp
Ingen läkare sägs upp vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Besparingar om 450 miljoner kronor 2009 görs genom pensionsavgångar, schemaomläggningar, vikariat som inte besätts samt i nedskärningar på externa tjänster.