INNEHÅLL NUMMER 30, 2009

REFLEXION

EU och vårdköernas framtida utveckling 1868
Kulingen viner i sommarstugans knutar, och marken har inte torkat upp efter gårdagens skyfall, men sommar är det likväl. Vi ska nog ändå vara tacksamma för det växlande klimat vi har i Sverige...

LEDARE

Vård i livets slutskede 1871
Läkarförbundet har nyligen deltagit i ett dialogmöte med Socialstyrelsen om »Livsuppehållande åtgärder i livets slutskede« (Allmänna råd 1992:2). En mycket angelägen fråga, inte minst efter vinterns upprivande händelser på Karolinska universitetssjukhuset i Solna där en läkare...
Få anmäler vårdskador 1871
En rapport förra veckan visade att endast drygt 1 procent av alla vårdskador anmäls till Socialstyrelsen enligt lex Maria. Siffrorna visar klart och tydligt att det inte går att uppnå hög patientsäkerhet i en repressiv miljö, där tillbud och nega­tiva händelser anses...

LT DEBATT

Fördelningen av medicinska forskningsanslag:
Män utan kontakter missgynnas 1872
En genomgång av 2004 års ansökningar om forskningsanslag visar att män utan rätta kontakter i viss utsträckning blir diskriminerade. »Det är dags att lyfta fram jävsproblematiken i den forskningspolitiska debatten«, skriver Martin Hällsten och Ulf Sandström.
Tur att Förnya-knappen finns ... 1873
Apropå! Ett HSAN-ärende
Redovisningen av fallet med fenytoinöverdosering, vilket beskrevs i Läkartidningen 24–25/2009 (sidan 1664) gav mig en tankeställare.
Vart är vi på väg? 1873
Apropå! Läkarens möte med patienten
Då jag läser senaste numret av Läkartidningen väcks återigen tanken. I min vardag ser jag fler och fler exempel på hur patienter och läkare flyttas som pusselbitar mellan sjukhus och avdelningar...

AKTUELLT

»Ojämlikheten den viktigaste vårdfrågan« 1876
Staten bör ta ett större ansvar för kvaliteten i vården men lämna tillgänglighetsfrågorna åt landstingen. Det säger Ylva Johansson (S), het kandidat till socialministerposten om vänstern vinner valet 2010, i en intervju med Läkartidningen.
»Viktigast för patienten är att få veta vad man lider av« 1880
Mitt i konsultationen reste sig den äldre damen och sa: »Jaha, nu har jag sagt det jag ville ha sagt.« Och gick iväg. – Jag blev stum. Jag trodde att hon kom för att höra vad jag hade att säga, berättar Annika Andén, allmänläkare i Luleå.
Särskilt utsatta grupper prioriteras i höstens stora vaccinationskampanj 1880
Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet ger nu upp försöken att hindra smittspridningen av den nya influensan A/H1N1. Nu ska resurserna inriktas på att minska effekterna i stället. Bland annat förbereds den mest omfattande vaccinationskampanjen hittills i Sverige.
Anders Ekbom granskar misstänkt fusk 1881
Professor Anders Ekbom, som utredde fallet med den fuskande norske cancerforskaren Jon Sudbø, har fått Vetenskapsrådets uppdrag att utreda misstankarna om oredlighet i den så kallade STAN-studien.

NOTISER

Ny webbplats jämför kvalitet hos vårdgivare 1880
Svenskt Näringsliv öppnar i augusti en ny webbplats där vårdkonsumenter ska kunna jämföra kvaliteten hos olika vårdgivare. Uppgifterna på webbplatsen Omvård.se kommer från offentliga källor som lands­ting och vårdgivare och handlar om sådant som väntetider, behandlingsresultat,...
Engelsk allmän­läkare avled i svininfluensa 1880
En allmänläkare från Bedfordshire, England, avled den 11 juli efter att ha blivit smittad av den nya influensan A/H1N1. Dödsfallet är det sjuttonde i Storbritannien som sätts i samband med den nya influensan. Landet är ett av de mest drabbade i Europa...

MEDICINSK KOMMENTAR

Tuberkulos – ett allt större hot 1882
Dags för mobilisering över nationsgränserna
Resistent tbc blir nu allt vanligare i Sverige och i världen; siffror från 2007 och 2008 visar en flerfaldig ökning av antalet fall i Sverige. Det är nu dags för mobilisering och samarbete över nationsgränser.

NYA RÖN

Maskerad nattlig hypertoni – ny riskmarkör vid typ 2-diabetes 1884
Autoreferat
Blodtrycksbehandling är tillsammans med lipider och glykemisk kontroll hörnstenarna i den multifaktoriella behandling som framgångsrikt visat sig kunna minska den förhöjda risken för kardiovaskulära komplikationer hos patienter med typ 2-diabetes...
Koppling mellan D-vitaminbrist och bakteriell vaginos 1884
Gravida kvinnor med brist på D-vitamin drabbas i större utsträckning av bakteriell vaginos än gravida med normala halter av D-vitamin. Det visar en studie som presenteras i tidskriften Journal of Nutrition...
Läkemedelsavgivande stentar betryggande säkra 1885
Autoreferat
En aktuell studie visar att det inte finns anledning till oro för risker med läkemedelsavgivande stentar, vilket en tidigare studie indikerat. Utfallet hos samtliga patienter i Sverige som fått stentar implanterade har följts upp under fem år.
Överkonsumtion av coladrycker orsakade hypokalemi 1885
En grupp forskare från Grekland har undersökt konsekvenserna av överdriven konsumtion av coladrycker. Studien, som är en fallgenomgång, där författarna har tittat på ett antal patientfall med extrem konsumtion av coladrycker där patienten dagligen druckit mellan 2 och 9 (!)...
Psykiska problem hos pojkar ökar risken för självmord 1886
Pojkar med psykiska problem i 8-årsåldern löper ökad risk att senare i livet sui­cidera eller göra ett så allvarligt suicidförsök att de läggs in för vård på sjukhus. Det visar en studie från Finland som presenteras i tidskriften Archives of General Psychiatry...
Dubbelinfektion med malaria och återfallsfeberborrelia 1886
Avhandling
Malaria är en vanlig sjukdom i tropiska Afrika som orsakar 1,5–2,7 miljoner dödsfall årligen. Som regel används endast kliniska symtom för att fastställa diagnosen och för att snabbt sätta in behandling...
Gener associerade med ökad risk för testikelcancer 1886
Forskare har identifierat gener som är kopplade till ökad risk för testikelcancer. Rönen, som presenteras i tidskriften Nature Genetics, hör till de första vad gäller att identifiera gener som ökar risken för testikelcancer, den vanligaste cancerformen bland yngre män...

KLINIK OCH VETENSKAP

Lungtrans­plantation i Sverige
– över 500 patienter har opererats 1887
Lungtransplantationsverksamheten vid universitetssjukhusen i Lund och Göteborg, som pågått sedan 1990, visar klart högre överlevnadssiffror än verksamheten vid motsvarande internationella centra vid ett-, fem- och tioårsintervallen. Lungtransplantation är numera etablerad behandling som sista åtgärd vid avancerad lungsjukdom i slutstadiet. WITH ENGLISH SUMMARY

Tallprocessionsspinnare – stort hälsoproblem på södra Gotland 1891
Resultat av en enkätstudie
Symtom till följd av exponering för tallprocessionsspinnare under sommaren 2006 har kartlagts i de sydligaste socknarna på Gotland. Nära var femte person hade symtom från hud och slemhinnor, och en tredjedel av dem hade svåra besvär. Detta hälsoproblem är nytt i Sverige. Det finns tidigare beskrivet i Medelhavsområdet och Mellaneuropa.
WITH ENGLISH SUMMARY

Multiresistent tuberkulos i Sverige kräver ökad vaksamhet 1895
Retrospektiv studie visade låg incidens – färska siffror talar för stark ökning
Tuberkulos (tbc) är fortfarande ett mycket stort hälsoproblem globalt, med en tilltagande andel behandlingsresistenta tbc-stammar. Den uppskattade globala prevalensen av samtidigt isoniazid- och rifampicinresistenta tbc-stammar (MDR-TB, multi-drug-resistant tuberculosis) var...
WITH ENGLISH SUMMARY

Social orättvisa stark orsak
till ohälsa och för tidig död 1898
Hälsoinsatser i dag ökar snarare än minskar de sociala klyftorna
Social orättvisa har på allvar kommit i fokus som orsak till ohälsa. Många av de hälsoinsatser som görs i dag visar sig snarare öka än minska de sociala klyftorna. Nya angreppssätt och ett aktivt beaktande av rättviseaspekterna för hälsoinsatserna behövs.
WITH ENGLISH SUMMARY

MR ger unik möjlighet se hur blod­flödet inverkar på hjärt–kärlsystemet 1901
Leonardo da Vinci hade redan på 1500-talet intuitiva idéer om blodflödets organisation i hjärtat och de stora kärlen [1]. Den engelske läkaren William Harveys beskrivning av blodcirkulationen år 1628 revolutionerade sedan människans förståelse av blodflödet... WITH ENGLISH SUMMARY

Astma är en systemisk inflammation – inte en lokal sjukdom 1905
Bred antiinflammatorisk behandlingsstrategi krävs
De senaste decenniernas forskning har tillfört helt ny kunskap om etiologin bakom astma (Figur 1). Astma är inte en avgränsad sjukdom på en specifik plats i luftvägarna utan en inflammation i hela respirationssystemet...
WITH ENGLISH SUMMARY

LÄKEMEDELSFRÅGAN

Dokumentation för akutbehandling med klemastin (Tavegyl) saknas 1909
Vad finns det för dokumentation för klemastin (Tavegyl) vid akuta allergiska reaktioner samt urtikaria?

PATIENTSÄKERHET

Om händer om sommaren 1910
Semestertider är inte bara lata dagar i hängmattan. Semester är också att snickra på sommarstugans veranda, spänta ved, bygga kojor med ungarna, filea egenhändigt fångad fisk, hoppa på saltstänkta klippor och förtöja en lånad segelbåt. I värsta fall också ett besök på sjuk­husets akutmottagning med ett par skadade fingrar.
Missade senskada i tumme – varnas 1910
Om kirurgisk expertis saknas kan det enligt HSAN vara försvarbart att sy huden även vid misstanke om senskada ifall patienten remitterats direkt till inrättning med handkirurgisk kompetens. Det menar dock HSAN inte kan vara fallet vid ett universitetssjukhus...
Skadade händer ska palperas 1911
Det räcker inte att enbart titta på en handskada för att bedöma funktion eller påverkan på sena och skelett. Man måste känna på handen och verkligen pröva funktionerna...
AT-läkare bad inte om hjälp – varnas 1911
En AT-läkare gjorde sitt första jourpass på ortopeden. En patient med ett 2 cm långt blödande snitt på höger pekfinger kom in. AT-läkaren hade aldrig förut tagit hand om en blödande sårskada men konsulterade trots detta inte sin handledare...
Klöv inte senskidan korrekt 1911
Trots att operatören var väl medveten om att extensor pollicis brevis kan löpa i ett separat, mindre fack hittades ett intakt sådant vid re­operation av de Quervains sjukdom...

DEBATT OCH BREV

Evidensbasera kvalitetsregistren! 1912
»Nationella och lokala kvalitetsregister kan bidra till en god hälso- och sjukvård, men också förorsaka skada. Registrens expansion utanför strikt vetenskaplig kontroll borde föranleda en djupgående diskussion i professionen. När kan kvalitetsregistren sägas vara evidensbaserade och dess resultat tillförlitliga?«, frågar Bengt Järhult och Susanne Bejerot.
Humanism och att fritt få välja:
Vad är det man vill köpa – och vad är det vi säljer? 1914
En konkurrensbaserad hälso- och sjukvård med behov av »nöjda kunder« kommer att leda till oprioriterad överkonsumtion av läkemedel, medicinsk teknik, sjukskrivningar och utveckling av ökat läkarberoende. Läkarkåren behöver återta ansvaret för sin kunskap och avstå från medikaliseringsprocessen...
Socialstyrelsen:
Skriftligt individuellt arbete i ST – vad krävs? 1915
Socialstyrelsen anser att det är viktigt att åstadkomma en allmän höjning av den vetenskapliga kompetensen hos specialistläkarna med hänsyn till den ökade betoningen av evidensbaserad hälso- och sjukvård...
Slutreplik om prevention av suicid:
Nollvisionen ger viktiga signaler 1916
Holm och Sahlin skriver i en replik i LT 23/2009 (sidan 1578) till Danuta Wasserman m fl och Jan-Otto Ottosson, under rubriken »Nollvision skapar nya tabun«, bl a: »När Wasserman och hennes kollegor ... menar att vi med vårt synsätt skulle bidra till uppgivenhet och att inget finns att göra känner vi att det hela måste röra sig om ett missförstånd.«
Djupare kunskap om suicidalitet nödvändig 1917
Kognitiva perspektiv på debatten om nollvision
Nollvisionen om suicid är viktig som ledstjärna. Principen om självbestämmande kan inte användas som argument mot den. Den skapar inte fler tabun utan väcker engagemang och debatt som bidrar till avtabuering. Ny kunskap om suicidalitet inom kognitiv beteendeterapi är viktig för såväl debatt som kliniskt arbete...
Replik till Kjellin m fl om kvalitetsregister inom psykiatrin:
Ska toppstyrd registerforskarindustri ersätta patientnära forskning? 1918
Om kvalitetsregister kan man tycka olika. Medan företrädarna för de somatiska registren förespråkar mycket få variabler [1] menar de psykia-triska kvalitetsregisterhållarna att många och detaljerade frågor om t ex läkemedelsbiverkningar ska ställas till tusentals patienter...
Att vårda de extremt underburna
– vem ska bestämma? 1919
Torbjörn Tännsjö skriver i en debattartikel i Läkartidningen [1] att vård eller ej av de mest extremt underburna barnen ska beslutas av föräldrarna. Jag finner i resonemanget flera svårigheter, och verkligheten är nästan alltid mer komplicerad än vad man i förstone vill tro...
Slureplik om vaginaltampong:
Olämplig klassificering 1920
I Monika Wallters (vd för Ellen AB) genmäle (LT 28–29/2009, sidan 1840) till mitt debattinlägg (LT 17/2009, sidorna 1197-8) om laktobacill-indränkta vaginaltamponger framhåller hon att produkten uppfyller klassificeringen för konsumentprodukter. Det är just denna klassificering som är problemet.
Säkerhet kräver hårt arbete och tuffa myndighetskrav 1920
I LT 21–22/2009 (sidorna 1452-3) ställer Olle Hollertz ett antal frågor med anledning av Patientsäkerhetsutredningen. En av dessa frågor är: »Vilken grad av oskicklighet, okunskap och slarv från individens sida ska ett system kompensera för?«

KULTUR

George Orwell
– författaren som levde i ständig ohälsa 1921
Den brittiske författaren George Orwell, skapare av klassiker som »Djurens gård« och »1984«, dog ensam på sjukrummet på University College Hospital i London. Året var 1950 och dödsorsaken en brusten artär i lungväggarna till följd av långt gången tuberkulos. Orwells liv var, parallellt med författarskapet, en utdragen kamp mot sjukdomen, som han omsorgsfullt misskötte och förträngde.

RÄTTELSE

Även vitamin E 1868
Det ska vara: »… fick 1 000 mg vitamin C och 400 IU vitamin E …«.

MEDDELANDEN

Nytt om namn, Disputationer, Kalendarium m m 1937
Ladda ner pdf

FÖRBUNDSNYTT

Information från Sveriges läkarförbund 1938
Ladda ner pdf