INNEHÅLL NUMMER 34, 2010

REFLEXION

Amerikansk morotsmodell – något för Sverige? 1900
Att förändra rutiner och beteenden är för de allra flesta notoriskt svårt. Ekonomiska styrmedel kan utgöra en drivkraft. I USA har kongressen och Obama­administrationen beslutat om att möjliggöra för de statliga myndigheterna Medicare (för dem över 65 år) och Medicaid (för...

LEDARE

Vad läkarna gör på jobbet 1903
Självklart ska vården hålla hög kvalitet och vara säker för patienterna. Från politiskt håll ställs särskilda krav på hög produktivitet och kostnadseffektivitet. Universiteten ställer sina krav på handledning av studenter och att det ska finnas tid för forskning...

LT DEBATT

Ett fall av neurologirehabilitering – i Sverige och utomlands 1904
På en vecka ställde rehabiliteringskliniken i Taiwan en korrekt symtomdiagnos, något som kliniken i Sverige inte klarat av att göra på två år. »Hur kunde det bli så här i ett kunskapsrikt land som Sverige?« undrar Magnus Edner.

AKTUELLT

Han vill riva barriärerna
mellan preklinisk och klinisk forskning 1908
Från årsskiftet har Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin ett breddat uppdrag, där även delar av den kliniska forskningen ingår. Den nye huvudsekreteraren Mats Ulfendahl har dock varken fått en ordentlig definition av det nya uppdraget eller mer pengar.
Författarskapsbråk på Centrala etikprövningsnämndens bord 1912
Karolinska institutet, KI, vill att Centrala etikprövningsnämnden prövar om en forskare otillbörligen uteslutits från författarlistan i en vetenskaplig artikel. Den ansvarige forskningsledaren vägrar följa rekommendationen från KI:s etikråd om att ta med forskaren som medförfattare.
Multimodal behandling vid psykisk ohälsa föreslås ingå i rehabgarantin 1912
Rehabiliteringsgarantin bör utvidgas till att omfatta multimodal behandling vid psykisk ohälsa. Det föreslår »Rehabiliteringsrådet« i ett delbetänkande om rehabiliteringsgarantin som överlämnats till regeringen. Uppdaterad 2010-08-18
Ny resistensvariant oroar 1913
Brittiska smittskyddsmyndigheten Health Protection Agency, HPA, oroar sig för spridningen en ny typ av karbapenemresistens hos framförallt Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.
Antibiotikaprofylax kan minska antibiotikaanvändningen 1913
SBU-rapport:

Om antibiotikaprofylax används på rätt sätt vid kirurgiska ingrepp kan den minska den totala antibiotikaanvändningen. Det visar SBU-rapporten »Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp – en systematisk litteraturöversikt«, som publiceras i dag.
Influensapandemin är över 1913
Den nya influensan A/H1N1 är inte längre en pandemi. Det deklarerade Världshälsoorganisationen, WHO, den 10 augusti.
Hårprov ska kunna styrka drogfrihet 1913
Hårprov ska kunna styrka drogfrihet. Det är en av nyheterna i Transportstyrelsens nya föreskrifter för medicinska krav för att inneha körkort, som träder i kraft den 1 september.
WMA fördömer mord på läkare 1913
Världsläkarorganisationen (WMA) fördömer morden på medicinsk personal i ett ambulerande vårdlag för International Assistance Mission (IAM) i nordöstra Afghanistan i början av augusti. Åtta av de tio mördade var läkare.

MEDICINSK KOMMENTAR

Väg patienterna! 1914
Viktstabilitet ger bättre överlevnad
Vågen är ett fint gammalt diagnostiskt instrument, som bör komma till heders vid läkarbesök. Viktstabilitet innebär bättre överlevnad än såväl viktuppgång som viktnedgång. Detta gäller även vid fetma och övervikt.

NYA RÖN

Skev publicering av statinstudier 1916
Autoreferat

Det finns en överdriven optimism rörande statiners effekter vid bakteriella infektioner med ensidig publicering av positiva resultat. Det visar en litteratursökning och metaanalys gjord av svenska forskare och publicerad i PLoS One.
Ny studie kring depressionsbehandling vid Parkinsons sjukdom 1916
Förutom att påverka grundsjukdomen tycks dopaminagonisten pramipexol ha en antidepressiv effekt hos patienter med parkinson. Det visar en studie publicerad i Lancet Neurology som bygger på data från 287 parkinsonpatienter från 76 centra i Europa och Sydafrika.
Riskfaktorer bakom stroke kartlagda 1917
Tio riskfaktorer kan förklara nästan 90 procent av strokerisken. Det framgår av en studie kallad Interstroke publicerad i Lancet, där forskare kartlagt vilka riskfaktorer som är kopplade till stroke och hur pass tungt vägande respektive faktor är. Inte överraskande är hypertoni den tyngsta faktorn.
Kroppstackling ökar skaderisken 1917
Ett ökande antal skallskador bland ishockeyspelande barn och ungdomar är bakgrunden till en omfattande kanadensisk studie om kroppstacklingar som skadeorsak. Mycket riktigt visade sig kroppstacklingar öka skaderisken. Risken för svår hjärnskakning ökade särskilt mycket.

KLINIK OCH VETENSKAP

Recidiverande orala herpes simplex-virus-infektioner 1918
Ny behandlingsprincip kan möjliggöra prevention

Recidiverande herpes simplex-virusinfektioner är utomordentligt vanliga tillstånd som orsakas av två herpesvirus som infekterar människan (herpes simplex-virus typ 1 och typ 2 [HSV 1 och HSV 2])...
WITH ENGLISH SUMMARY

von Willebrands sjukdom – från biokemi till klinisk praxis 1923
von Willebrands sjukdom är den vanligaste av de ärftliga blödningssjukdomarna; prevalensen är cirka 1 procent. De flesta patienter har lindriga symtom. Genetiska analyser kommer att spela allt större roll i framtiden.
Genus och medicin – en dubbelbottnad och politiskt känslig fråga 1928
Erfarenheter av genusundervisning i Linköping

I takt med att intresset för jämställdhet i vården har ökat har kunskapen vuxit, och könsrelaterade brister har påvisats inom många områden [1]. Listan har blivit allt längre: genus har betydelse för hälsa, sjukdom, vård, behandling, vårdtillgänglighet, patientsäkerhet … Att...
WITH ENGLISH SUMMARY

Europeisk ackreditering för säker och likvärdig specialistvård 1932
Endokrinkirurgi ett av många områden
Organisationen UEMS (Union Européenne des Médécins Spécialistes) bildades 1958, ett år efter det s k Romfördraget. Organisationen är den största och kanske också den viktigaste av samtliga medicinska sammanslutningar med ambition att påverka beslutsfattare inom EU...
WITH ENGLISH SUMMARY

PATIENTSÄKERHET

Ingen åtgärd trots signering – epilepsibehandling försenades 1935
Ett patologiskt EEG signerades i journalen utan att leda till någon åtgärd. Den drygt 2-åriga patienten led av obehandlad epilepsi i ytterligare åtta månader innan felet upptäcktes.
Brist i datorprogram ledde till fel dosering 1935
En femårig flicka med partiell epilepsi inkom till akuten med status epilepticus. Hon överfördes till IVA för kramplösande behandling med fosfenytoin. Behandlingen fick dock avbrytas efter att flickan visat tydliga symtom på överdosering, vilket var fallet...
Utred neuroborrelios vid facialispares hos barn 1935
Borrelios är den vanligaste orsaken till akut, perifer facialispares hos barn och ska misstänkas oavsett om det finns kännedom om fästingbett eller inte...

DEBATT OCH BREV

ST-handledare – ett viktigt ­uppdrag för framtiden 1936
Frågan om handledningens kvalitet inom ST är både avgörande och aktuell eftersom kravet om att alla handledare för ST-läkare ska ha genomgått handledarutbildning träder i kraft den 1 september, skriver tre företrädare för Socialstyrelsen.
… om att göra det omöjliga möjligt 1937
ST-handledarens uppdrag
Det är inte bara möjligt att vara handledare och arbeta med ST, det är till och med riktigt roligt, skriver Ola ­Björgell.
Hur riskabelt är det att vara konsultläkare? 1939
Läkare som arbetar som konsulter, inklusive hyrläkare, är ofta omedvetna om sitt behov av försäkringsskydd om patienten skulle drabbas av skada efter felbehandling. Att se över detta är en uppgift för berörda kolleger, Läkarförbundet, försäkringsbolag och bemanningsföretag, skriver Johan Fischer.
Organdonation efter hjärtdöd:
Behandlingsintressena tangerar varandra 1940
I LT skriver Kjell Barlöv om donation efter hjärtdöd. Det är inte bara dödsbegreppen som gör detta ämne komplicerat, utan också att två behandlingsintressen tangerar varandra.
Etik och transportintyg 1:
Utfärdande av intyg ställer höga krav på läkarens integritet och objektivitet 1941
Någon enkel regel som löser problemet med transportintyg i alla situationer kan inte formuleras, skriver Thomas Flodin, Läkarförbundets etik- och ansvarsråd...
Svar till Jan Halldin om vinster i vården:
Resultat, inte vinst, viktigast i vården 1942
Vården i Sverige ska ges till alla utifrån behov. För att uppnå det målet måste vi ta alla goda krafter till hjälp – och fristående vårdgivare, med eller utan vinstintresse, kan i allra högsta grad vara sådana goda krafter, skriver Birgitta Rydberg (FP).

KULTUR

Schumanns liv var en kamp
mot sjukdomens demoner 1943
Kompositören Robert Schumann dog 45 år gammal på det privata sinnessjukhuset Endenich strax utanför Bonn den 29 juli 1856. Hans korta liv var en ständig kamp mot sjukdomsdemoner och alkoholism, men musiken han skapade förblir en odödlig röst från den europeiska romantikens epok.

RÄTTELSE

Fel namn i bildtexten 1900
I artikeln »HUGO fyller 10 år«, som publicerades i Läkartidningen 2010:107(32-33):1832, fick Craig Venter i bildtexten sin kollega Francis Collins’ namn.

MEDDELANDEN

Nytt om namn, Disputationer, Kalendarium m m 1968
Ladda ner pdf

FÖRBUNDSNYTT

Information från Sveriges läkarförbund 1970
Ladda ner pdf