INNEHÅLL NUMMER 24, 2005

LEDARE

Läkemedel under uppsikt 1857
Narkotikaklassade läkemedel, huvuddelen lugnande och sömnmedel samt narkotiska smärtstillande medel, an-vänds statistiskt sett varje dag av mer än en halv miljon individer i Sverige... / Eva Nilsson Bågenholm
Reträtt från remisstvång 1857
Hur skulle man kunna tjäna något på att patienterna tvingas till två läkarbesök i stället för ett? Kan det bli billigare vård om både husläkare och specialist måste avsätta mer pappersvändartid för att hantera remisserna? Den frågan ställdes i denna spalt i höstas när... / Uno Käärik
Varning för Wahlgren 1863
En paradox i vårt kunskapsorienterade samhälle är att kunskapsförnekarnas inflytande har ökat. Genom att framställa sig som ett kritiskt alternativ till etablerad kunskap har man fått en plats i samhällsdebatten... / Josef Milerad

NYKLIPPT

Reformera vården! 1857
Att det krävs reformer i vårdsektorn har länge stått klart. Frågan är bara vilka, skriver Östgöta Correspondenten (ob borg): »Medan regeringen försöker bromsa ut-vecklingen genom att hindra vinstdrivande vårdföretag från att etablera sig föreslår de borgerliga partierna en...

AKTUELLT

Vaccinering mot cervixcancer utesluter inte fortsatt screening 1867
Screening ekonomiskt lönsamt visar studie
Screening för cervixcancer lönar sig – inte bara mätt i förbättrad hälsa utan även räknat i pengar. Det visar nu en svensk studie.
Hit – men inte längre! 1868
Renare rutiner motar infektioner i grind
En avdelning bara för protesopererade. Det är en av åtgärderna för att minska vårdrelaterade infektioner på Centralsjukhuset i Karlstad. Och kurvorna pekar redan åt rätt håll.
/ Elisabet Ohlin
Socialstyrelsen i fokus för tsunamikritik 1870
Socialstyrelsen och dess enhet för krisberedskap (EKB) står i fokus för kritiken i rapporten från den katastrofmedicinska expertgrupp som utrett den svenska sjukvårdens ledning och funktion vid flodvågskatastrofen i Thailand julen 2004... / Uno Käärik
Remisstvång i Stockholm upphävs 1870
Det remisstvång som gäller för läkarbesök inom öron-, näs-och hals- samt hudsjukvård inom Stockholms läns landsting försvinner från 1 november. – Ett klokt beslut, men man kunde avskaffa det direkt och också för sjukgymnaster, säger Thomas Flodin, ordförande i... / Elisabet Ohlin

NOTISER

Gynekologer använder mest östrogen 1870
Trots att gynekologers förskrivning av östrogen minskat de senaste åren så verkar nya rön publicerade vid millennieskiftet inte nämnvärt ha påverkat gynekologers förskrivning till sig själva eller sina partner...

MEDICINSK KOMMENTAR

Kollektivprenumeration eller ej? 1865
Reflektioner utifrån internationell medicinsk press
Vad innebär prenumerationsformen för en tidskrifts anseende och för redaktionens möjligheter att publicera för tidningsägaren känsligt men för läsarna viktigt material? Frågan är aktuell för vår läsekrets med tanke på det nyligen fattade beslutet att låta prenumerationsavgiften...
/ Mats Eliasson

NYA RÖN

Patientägd hälsobok – ett resurssnålt sätt att aktualisera frågor om prevention 1872
Patientägd hälsodokumentation som komplettering till sjukvårdens journal är ett arrangemang med förhållandevis liten spridning i Sverige. Exempel där patientägd dokumentation ändå förekommer är föräldraägda barnhälsovårdsjournaler och häften som diabetiker använder för... / Lars Jerdén
Dansk registerstudie: Ingen ökad frekvens av neurologiska följdtillstånd hos IVF-barn 1872
I en nyligen publicerad stor dansk registerstudie har man jämfört neurologiska sequelae hos barn födda efter assisterad befruktning med barn födda efter spontan konception [1]... / Christina Bergh
Bättre venfunktion vid bensår med ytlig venös kirurgi 1872
I en studie som publicerades år 2004 randomiserades 500 patienter med venösa bensår till behandling med kompression med eller utan ytlig venkirurgi. Resultaten visade att sårläkningen var lika i grupperna men att recidivfrekvensen efter ett år var lägre efter kirurgi: 12 procent... / Lena Blomgren
Rön från 1800-talets Edinburgh ger tänkvärda perspektiv på dagens debatt om samband mellan volym och resultat vid kirurgiska ingrepp 1873
Man skulle kunna tro att den hetlevrade diskussionen om volymens betydelse för resultatet vid kirurgiska ingrepp är en ganska modern historia. Men så är inte fallet... / Johannes Järhult
Ambulanspersonal kan bli bättre på hjärtlungräddning. Viktigt med basala insatser och korta uppehåll för analys och defibrillering 1873
Värdet av basal hjärt–lungräddning och tidig defibrillering är väl känt vid hjärtstopp. Väl utarbetade riktlinjer med ramar för såväl kompression, ventilation som fria intervall för analys och defibrillering finns tillgängliga... / Leif Svensson

KLINIK OCH VETENSKAP

Screening för cervixcancer kan vara kostnadseffektiv 1874
Kombinationen cellprov och HPV-test skulle ge ytterligare vinster
Hälsoekonomisk utvärdering av screening för cervixcancer har saknats för svenska förhållanden. I en modellstudie har man nu jämfört effekter av och kostnader för cellprovskontroll med och utan tillägg av test för humant papillomvirus, HPV. Den screeningstrategi som är mest kostnadseffektiv är kombinationen cellprov och HPV-test vid totalt tre tillfällen i livet.
/ Peter Bistoletti
Det medicinskt möjliga
gör oss fartblinda 1882
Interventionskaskaden vid barnafödande måste ifrågasättas
Inom mödra- och förlossningsvården används många metoder i en omfattning som överskrider gränsen för när de gör bevisad nytta. Tekniker som är avsedda att användas vid en viss indikation sprids även till andra indikationsområden, och nya metoder införs utan utvärdering eller i förtid för att man är alltför otålig för att invänta forskning på väg.
Detta måste nu ifrågasättas.
/ Ulla Waldenström
Metylprednisolon alltmer ifrågasatt vid behandling av akut ryggmärgsskada 1887
Under de senaste decennierna har metylprednisolon (MP) blivit etablerad standardbehandling vid akuta ryggmärgsskador. Bakgrunden till detta är resultaten från två randomiserade kliniska multicenterstudier, National Acute Spinal Cord Injury Study (NASCIS) II och III... / Erik Kronvall WITH ENGLISH SUMMARY

HeartScore, pc-baserad kardiovaskulär riskbedömning 1893
Ett samarbete mellan allmänläkare och kardiologer
Sedan hösten 2005 finns en svensk version av den digitala modell för beräkning av risken för kardiovaskulär sjukdom som European Society of Cardiology har lanserat . Den svenska versionen benämns HeartScore och innehåller riskbedömning, vägning av riskfaktorer, möjlighet till uppföljning av terapin, patientanpassad utskrift och stöd till läkaren genom aktuella riktlinjer. Den är avsedd att användas inom närsjukvården och företagsvården på alla vuxna i åldern 40–60 år.
/ Joep Perk
Kan fetma vara en infektionssjukdom? 1896
Det är inte omöjligt, allt fler data talar för att fetma skulle kunna vara kopplat till immunologiska processer. Man har t ex upptäckt sex virus som påverkar kroppssammansättningen och fettmängden. En annan alternativ förklaring av fetma är att tarmfloran hos överviktiga är effektivare och tar upp mer energi ur kosten. / Stephan Rössner WITH ENGLISH SUMMARY

Tjugo års teamarbete inom HIV- och aidsvård visar goda resultat 1899
För tio år sedan skrev vi i Läkartidningen om våra erfarenheter under de första tio åren efter det att HIV-testning blivit möjlig och vårt HIV-team bildats [1]. Det har nu gått ytterligare tio år, och en hel del har förändrats, framför allt arbetets innehåll... / Ing-Marie Bergbrant WITH ENGLISH SUMMARY

Transitorisk global amnesi – godartat tillstånd som även kan drabba unga 1905
Transitorisk global amnesi är ett godartat tillstånd med akut insättande oförmåga till minnesinprägling, som går i regress inom 24 timmar. Det förekommer huvudsakligen hos äldre personer. Tre fall presenteras där unga män drabbats under fotbollsspel. / Christer Nilsson WITH ENGLISH SUMMARY

PATIENTSÄKERHET

»Psykosomatiska besvär« var akut appendicit med varbildning 1908
Kirurgen borde ha gjort en kroppsundersökning
Kirurgen bedömde att patientens magbesvär hade psykosomatisk grund. Men det handlade om en akut appendicit med varbildning...
»Ischias« var djup ventrombos hos nyförlöst 1908
Läkaren ställde diagnosen ischias, men den nyförlösta kvinnan hade en djup ventrombos...
Familjeläkare missade lungcancer – borde ha lyssnat på kvinnans lungor 1909
Den 50-åriga kvinnan hade värk i nacken, axlarna och bröstryggen. Det visade sig att hon hade lungcancer, en diagnos som hennes familjeläkare aldrig ställde eftersom han inte utförde motiverade undersökningar, som att lyssna på hennes lungor...
Borde undersökt brösten, gjort kontroll och frågat om förekomst av bröstcancer i familjen 1910
En helt benign lymfkörtel, bedömde distriktsläkaren. Men kvinnan hade bröstcancer...
Läkare bröt mot tystnadsplikten 1910
Fick inget grepp om patientens situation – tog kontakt med hans mor
När läkaren inte fick något grepp om patientens situation kontaktade han dennes mor. Han åsidosatte då tystnadsplikten och fälls av Ansvarsnämnden...

MEDICIN OCH SAMHÄLLE

Positiv inställning till generisk förskrivning 1911
Rapport från Genvägen-projektet i Västra Götaland
Ett försök med generisk förskrivning visar att majoriteten av deltagande läkare och apotekspersonal är positiv till en generell övergång. Elektroniskt förskrivarstöd behövs dock, och för apotekspersonalen är det viktigt med elektroniska stöd för expedieringen. För att patienterna ska ha fördelar måste det generiska namnet vara minst lika tydligt på förpackningen som varumärkesnamnet.
/ Sten Iwarson
Evidensbaserad guide till att söka anslag ökar chanserna till bifall 1914
En bra anslagsansökan ökar chanserna att få bifall på sin ansökan, ökar kvaliteten på forskningen och underlättar för externa granskare att göra en rättvis bedömning. I Annals of Internal Medicine har ett värdefullt tillskott till litteraturen om anslagssökande publicerats... / Jonas F Ludvigsson
Medicinens språk:
Språkets vägar är vida: receptets R kommer från jupiter 1915
Många av oss läkare börjar fortfarande våra recept med en krumelur eller ett snedstreck uppe till vänster på blanketten i den ruta där vi skall skriva läkemedlets ordination. Det är en urgammal sed, vars anor är något dunkla... / Bengt I Lindskog
Medicinens språk:
Svengelska och förkortningar skämmer texten 1915
I nr 17/2005 av Läkartidningen har Jarl Holmén, i egenskap av denna tidskrifts redaktör för medicinens språk, publicerat en kort men innehållsrik och tankeväckande artikel, i vilken han påpekar att språket i Läkartidningen skall vara klart, korrekt och på svenska... / Rolf Zetterström

DEBATT OCH BREV

Politisk passivitet får unga läkare att lämna Göteborgspsykiatrin 1916
De anslag Miltongruppen förfogar över innebär en förstärkning av den psykiatriska verksamheten med i runda tal 4 procent för åren 2005 och 2006. Detta är helt otillräckliga summor. Vad vi behöver är en budgetmässig reglering som garanterar en acceptabel ekonomisk bas för psykiatrin... / Jan Wålinder
Utökad information på bipacksedeln och rådgivning ersätter varningstriangeln 1918
Varningstriangeln har fyllt en viktig funktion för att markera läkemedel som anses trafikfarliga. Märkningens brister har dock med tiden blivit alltmer uppenbara... / Björn Beermann

KORRESPONDENS

Primum non nocere! 1921
Den gyllene regeln »Primum non nocere« (viktigast av allt: att inte skada) måtte väl gälla även försäkringsläkare, även om dessa inte omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)... / Ingegerd Wahl
Läkaren – företrädare för evidensbaserad medicin eller lojal statstjänsteman? 1922
»Vi finner att det arbete och den energi som krävs för detta inte är förenligt med hel avsaknad av arbetsförmåga i enlighet med socialförsäkringens regelverk.« (Elva försäkringsläkare i Västernorrland i DN 6 april 2005)... / Sven Larsson
Replik: Läkaren ska också ta sitt samhällsansvar 1922-1923
Sven Larsson blandar bort korten, och Ingegerd Wahl ger intryck av att ha missförstått försäkringsläkarnas publicerade tvivel i DN (6 april 2005) med anledning av att en ledamot i interimsstyrelsen för Feministiskt initiativ presenterat sig i medierna som »långtidssjukskriven«... / Bo Mikaelsson
Slutreplik 1:
Slutreplik 1. En utmaning för försäkringsläkarna 1924
Diskussionen om försäkringsläkarnas roll och om sjukskrivningar har handlat om två olika frågor. Den ena rör försäkringsläkarnas agerande om en enskild sjukskriven. »Individuell analys av varje persons livssituation är nödvändig«, skriver Bo Mikaelsson. I detta är vi helt ense... / Sven Larsson
Slutreplik 2:
Slutreplik 2. Lite ödmjukhet, tack 1924
Jag vidhåller fortfarande att försäkringskasseläkarna inte gav uttryck för ett »tvivel« utan gjorde ett påstående rätt av. Som sagt, lite mer ödmjukhet skulle inte skada ..... / Ingegerd Wahl
Komplettering angående spironolakton och eplerenon (Inspra) vid hjärtsvikt 1924
I Läkartidningen 22/2005 diskuterar Rickard Malmström och Paul Hjemdahl indikationer och användande av spironolakton respektive eplerenon (Inspra) vid hjärtsvikt (NYHA III–IV) [1]... / Karl Swedberg
Öppen bråckkirurgi står sig väl kvalitativt och är gynnsammare ekonomiskt 1924
Titeln på ett kort referat av en artikel [1] kan alltid diskuteras och beslutas ofta av tidningen. Så skedde beträffande det inlägg som Bengt Novik refererar till i LT 22/2005 (sidan 1758)... / Erik Nilsson
Några följder av whiplashskada 1925
I mitt arbete som ögonläkare har jag genom åren konsulterats av patienter med diffus värk runt öga och över tinningregionen. Många har inte haft några tecken på engagemang i ögonen, ej heller haft tecken på någon specifik sjukdom, men i deras anamnes har det funnits nackbesvär... / Bo Sonnsjö
Dags utvärdera Abortlagen 1925
För en kvinna kan beskedet om att vara gravid vara oönskat. Kanske uppstår frågeställningen om abort, men i så fall måste hon bestämma sig kvickt. Troligen har hon mindre än 18 veckor på sig att fatta ett för fostret livsavgörande beslut... / Arne Simonsson
Dikter om »de apatiska flyktingbarnen« 30
Med anledning av debatten om »de apatiska flyktingbarnen« har överläkare Mildred Oudin skrivit några dikter som baseras på verklighetsskildringar från asylsökande barn och ungdomar. / Mildred Oudin

NYA BÖCKER

Två inspirationskällor för skolhälsovården 1928
Inger Enkvist, redaktör. Skolan – ett svenskt högriskprojekt.126 sidor. Stockholm Gidlunds förlag; 2003. ISBN 91-7844-643-0.
Inger Enkvist, Ingemar Axelsson, Gudmund Larsson. Utbildning, utbildning och åter utbildning 101 sidor. Stockholm: Gidlunds förlag; 2004. ISBN 91-7844-658-9...
Kunnigt, informativt och välbalanserat om tonårsdepressioner 1928
Gunilla Olsson. Depressioner i tonåren – ung, trött och ledsen. 159 sidor. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB 2004. ISBN 91-7205-458-1.
Recensent: Jan Wålinder, professor emeritus, psykiatriska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal...
Grundläggande samtalsprinciper för optimal behandling 1929
Giacomo d´Elia. Det kognitiva samtalet i vården. 217 sidor. Stockholm: Natur och Kultur; 2004. ISBN91-27-09823-0.
Recensent: Hjördis Perris, docent i medicinsk psykologi, leg psykoterapeut, Stockholm...
Tankeväckande om kvinnliga läkares situation i Europa 1930
Birgitta Evengård, redaktör. 265 sidor. Women in white, the European outlock. Stockholm: Stockholms läns landsting; 2004. ISBN 91-631-5716-0. Recensent: Ingela Heiman, verksamhetschef, psykiatriska kliniken, Kungälv, ordförande i Kvinnliga läkares förening...

INLÄGG UTIFRÅN

Brännvin till tröst? 1952
"Vi ökar tydligen i rask takt intaget av alkohol, vi får uppenbarligen allt fler alkoholister, allt fler super helt enkelt ihjäl... / Jan Lindström