INNEHÅLL NUMMER 26, 2005

LEDARE

Nu måste vi lugna ner oss! 1953
Läkare är sjukare nuförtiden, och framför allt är de sjukare av stress. Enligt BMJ plågas läkare i högre grad av psykologiska besvär än andra motsvarande professioner... / Marie Wedin
Släpp forskningen loss! 1953
Från och med den 1 juli öppnar vi Läkartidningens elektroniska fulltextarkiv: alla artiklar äldre än två år blir fritt tillgängliga. Det innebär att läkare, annan sjukvårdspersonal, studerande inom vårdutbildningar, politiker och intresserade lekmän kan läsa artiklarna i... / Kristina Räf
Samvetsklausul som surrogat för samvete 1959
Läkare och sjuksköterska kan åberopa en samvetsklausul för att slippa delta i behandlingar som strider mot deras religiösa eller moraliska övertygelse, exempelvis aborter eller undanhållande av livsförlängande behandling... / Josef Milerad

AKTUELLT

Läkare på Östra sjukhuset avråder allmänheten från akutbesök 1962
Sjuttio läkare vid Östra sjukhuset i Göteborg har signerat ett brev till Sahlgrenska Universitetssjukhusets styrelse. I brevet beskriver läkarna hur sjukhuset under de senaste åren nedmonterats och hur kompetensen minskar. Läkarna anser att de inte längre kan ta ansvar för de konsekvenser det medför. / Sara Gunnarsdotter
God säkerhet på sjukhuset anser sjukhusledningen 1962
–Jag är väldigt stolt över den vård vi bedriver på Östra sjukhuset. Det säger Lennart Jivegård, områdeschef för Sahlgrenska Universitetssjukhuset/område Östra... / Sara Gunnarsdotter
Regeringen tar fram plan för att bekämpa sjukdomar i tredje världen 1963
»En handlingsplan på tre år, som regeringen föreslår, för global bekämpning av smittsamma sjukdomar är på gränsen till ett skämt...
Skärp kontrollen och inför sanktioner 1964
OECD ger sjukskrivningsråd till Sverige
Allmänläkarna har för stort inflytande över de långa sjukskrivningarna. Det är en av slutsatserna i OECDs senaste granskning av den svenska ekonomin. Sverige bör följa andra länders goda exempel på sjukskrivningsområdet...
/ Elisabet Ohlin
Så kan Sverige ändra systemet enligt OECD 1964
Läkare måste göra noggrannare bedömning av arbetsförmågan och få bättre stöd av försäkringskassan.
Kristina Alexanderson, professor:
»Försäkringskassan måste ta sitt ansvar« 1965
Läkarnas bedömningar behöver bli noggrannare och försäkringskassan behöver ta sitt ansvar som grindvakt. Det anser professor Kristina Alexanderson, som ställer sig bakom OECD-rapporten på en rad punkter... / Elisabet Ohlin
Siwert Gårdestig, försäkringskassan:
»Mycket har vi redan åtgärdat« 1965
Inte mycket nytt. Så tycker Siwert Gårdestig, chef för avdelningen Sjukförmåner på försäkringskassan, om OECDs idéer om ökad kontroll...
Benny Ståhlberg:
»Allmänläkaren är väl så skickad« 1965
Problemet är bristen på allmänläkare och för lite samverkan mellan andra aktörer, inte att allmänläkare har för stort inflytande över de långa sjukskrivningarna. Det menar Distriktsläkarföreningens ordförande Benny Ståhlberg...
Stora regionala skillnader i behandling av prostatacancer 1966
Få behandlas med antiandrogener
Varje år kastreras omkring 1500 patienter med lokalt avancerad prostatacancer, en siffra som en del menar kan minska om fler patienter får tillräcklig information om antiandrogenbehandling. De regionala skillnaderna i behandlingsval har dessutom visat sig vara mycket stora.
Beslut om specialiteter dröjer 1967
Regeringen fattar inte beslut om den nya indelningen av de medicinska specialiteterna förrän någon gång under hösten, enligt departementssekreterare Ulrika Axelsson-Jonsson, Socialdepartementet... / Elisabet Ohlin

NOTISER

Kommunal plattform för bättre arbetsmiljö 1963
Kommuner och landsting ska bli mönsterarbetsplatser. Det säger Kommunal och socialdemokraterna i en nyligen antagen gemensam plattform för utveckling av den kommunala arbetsmarknaden...
Vårdcentral för hemlösa inrättas i Göteborg 1963
En vårdcentral för hemlösa ska inrättas i Göteborg. Primär- och tandvårdsstyrelsen har ställt sig positiv till att utveckla en sådan verksamhet. Under våren har en tillfällig vårdcentral för hemlösa funnits på Hisingen men nu ska verksamheten permanentas på andra sidan älven...
Nedkylning kan minska risken för håravfall 1966
Det finns ett begränsat, respektive ett måttligt starkt vetenskapligt underlag för att användning av kylmössa i samband med cytostatikabehandling minskar risken för håravfall. Det skriver SBU i en ny Alert-rapport...
Tillgång till Läkemedelsförteckningen dröjer 1967
Trots att apoteken börjar registrera uttag av förskrivna läkemedel den första juli dröjer det innan förskrivarna får tillgång till informationen i registren. Apoteket har nämligen inte löst frågan om hur det ska gå till...
Stopplagen antagen av riksdagen 1967
Den 15 juni antog riksdagen efter en lång debatt den omdiskuterade stopplagen (se LT nr 11/2205). Debattörerna från det borgerliga lägret poängterade gång på gång att de har för avsikt att riva upp den omedelbart om de skulle vinna nästa val, eftersom de anser att det är en...
Pågående epidemi av ovanlig könssjukdom 1967
Epidemin med den ovanliga könssjukdomen lymfogranuloma venerum (LGV), som drabbar män som har sex med män, pågår fortfarande i Europa. Totalt har 352 fall av sjukdomen bekräftats i Västeuropa, varav 144 fall rapporterats från Nederländerna och 142 från Frankrike...
Arbetsgrupp tar fram råd om hantering av forskningsmaterial 1967
Styrelsen för Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har nu beslutat att tillsätta en arbetsgrupp som ska ta fram ett informationsmaterial för hur forskare ska hantera integritetskänsligt forskningsmaterial, inom ramen för gällande lagar och regler...

MEDICINSK KOMMENTAR

Läkaretiken och de apatiska flyktingbarnen 1960
Läkare bör fortsätta protestera mot avvisning av apatiska flyktingbarn. Främst för barnens skull, men också för läkarnas egen skull så att det etiska uppdrag som läkaretiken påbjuder – och som omvärlden troligen förväntar sig – kan fullgöras. / Poul Kongstad

NYA RÖN

Primärvårdsstudie bekräftar: Hög dödlighet hos hypertonipatienter
med typ 2-diabetes 1968
Hypertonipatienter har trots farmakologisk behandling en högre morbiditet och mortalitet än normotensiva individer. Det är mycket vanligt att hypertoni är kombinerad också med andra riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom... / Erik Bøg-Hansen
Fakta och råd om sputumprov från patienter i primärvård med samhällsförvärvad pneumoni 1968
I samband med en prospektiv studie [1] angående etiologin bakom samhällsförvärvad pneumoni – omhändertagen i primärvård – gjordes ökade insatser för erhålla sputumprov från berörda patienter [2]... / Folke Lagerström
När skall intensivvårdspatienter trakeotomeras? 1968
I en metaanalys [1] har frågan om tidig eller sen trakeotomi hos intensivvårdspatienter utvärderats. Tidig trakeotomi definierades som start inom sju dygn efter ankomst till intensivvårdsavdelning och påbörjad respiratorbehandling... / Hans Blomqvist
Angiogeneshämmare vid neovaskulär åldersrelaterad makula degeneration – lovande terapi eller risk för oönskade effekter? 1969
Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är ett betydande problem för de äldre i samhället med risk för svår synnedsättning, särskilt vid den neovaskulära formen av sjukdomen. Vid denna form växer korioidala kärlnybildningar (CNV) in under näthinnan eller dess pigmentepitel... / Christina Frennesson

KLINIK OCH VETENSKAP

Antalet hudcancerfall ökar – även bland yngre 1972
Allt fler behandlingsalternativ ger möjlighet till mindre destruktiva ingrepp
Incidensen av hudcancer fortsätter att öka sedan flera år och uppträder numera också i yngre åldrar. Ökningen gäller samtliga av de vanligaste förekommande hudcancerformerna malignt melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer – sannolikt även aktiniska keratoser (som anses vara förstadier till skivepitelcancer). Idag finns ett ökande antal behandlingsmetoder, som rätt utförda ger lika hög utläkning och ofta bättre kosmetiskt resultat än traditionell excisionskirurgi.
KUNSKAPSPROV / Mikael Tarstedt WITH ENGLISH SUMMARY


Paleolitisk kost
och evolutionsmedicin:
nyckel till västvärldens sjukdomar 1976
Medicinsk kontrovers: Paleolitisk kost
I artikelformen ”medicinsk kontrovers” belyser Läkartidningen nu stenålderskost. Kostens förespråkare menar att det kosthållet är det mest hälsosamma, och grunden för resonemanget är evolutionsmedicinskt. Kritiker ifrågasätter om paleolitisk kost över huvud taget finns.
/ Staffan Lindeberg
Replik: Den paleolitiska kosten bör tas med en stor nypa salt 1980
Replik
Under en resa till Lappland 1732 blir den unge Linné fängslad av samernas enkla livsföring. Den förmenta ursprungligheten och naturenligheten han observerade inspirerade hans tankar kring kosthåll och hälsa, satta på pränt redan 1733 i Diaeta naturalis [1]...
/ Jarl S Torgerson
Slutreplik: Paleolitisk kost handlar om hälsa inte om viktnedgång 1982
Slutreplik
Det är sant att man inte kan veta precis vad förfäderna har ätit i varje enskild nisch under människans utveckling. Det säger sig självt att kosthållet har varierat över tid och rum ända sedan primatstadiet [1]...
/ Staffan Lindeberg
Central venkateter och malign sjukdom 1984
Värdet av trombosprofylax ifrågasätts nu
Nu diskuteras värdet av trombosprofylax vid behandling med central venkateter hos patienter med malign sjukdom. Nyare studier ifrågasätter nämligen nyttan med lågdos warfarin och lågmolekylärt heparin som profylax mot kateterrelaterade tromboser hos dessa patienter.
/ Jan-Håkan Jansson
Se upp för tularemi även i södra Sverige! 1986
Fallbeskrivning
Ett nyligen diagnostiserat fall av tularemi, harpest, i Stockholmstrakten visar att det finns anledning att varna för sjukdomen även i andra trakter än Norrland. Risk finns för at smittbärande fästingar kan orsaka ett utbrott av tularemi. Obehandlad har sjukdomen allvarliga komplikationer. Snabb diagnostik och adekvat antbiotikabehandling är därför viktiga.
/ Torbjörn Lundman
Addisons sjukdom under graviditet – ett diagnostiskt dilemma 1988
Symtomen liknar normala graviditetsbesvär
Addisons sjukdom (Mb Addison) är en ovanlig endokrinologisk sjukdom med en prevalens av 5–10 per 100000 invånare och en incidens av cirka 8 per miljon invånare och år. Den kan förekomma isolerad eller som del av autoimmunt polyglandulärt syndrom (APS)...
/ Olov Wålinder WITH ENGLISH SUMMARY

LÄKEMEDELSFRÅGAN

Skillnaden mellan modafinil och amfetamin 1998
Vad är skillnaden mellan modafinil (Modiodal) och amfetamin? Frågan gäller en patient som har prövat modafinil mot trötthet förorsakad av MS. Effekten av modafinil har varit positiv men har samtidigt givit henne ångestliknande känslor...

PATIENTSÄKERHET

»I sådana fall bör man vara frikostig med EKG-undersökningar vid bröstsmärta« 1992
Patienten hade tidigare kända riskfaktorer för kärlsjukdom
Man bör som regel vara frikostig med EKG-undersökningar för patienter som har tidigare kända riskfaktorer för kärlsjukdom och drabbas av bröstsmärta, anser Ansvarsnämnden...
»Muskelsträckning« var hälseneruptur med diastas 1993
Distriktsläkaren bedömde att patienten hade en muskelsträckning, men det rörde sig om en hälseneruptur med diastas...
»Urinvägsinfektion« var tarmvred 1993
Vid sidan av vita blodkroppar i urinen fanns ingenting som talade för att kvinnan med buksmärtor hade urinvägsinfektion, menar Ansvarsnämnden och fäller en distriktsläkare för att han inte akut remitterade patienten till sjukhus. Kvinnan hade tarmvred...

DEBATT OCH BREV

Replik:
Men kejsaren är naken... 2000
När Djurskyddsmyndighetens generaldirektör Matz Hammarström på egen hand och utan information ändrade vetenskapliga rådets enhälliga förslag till anslagsfördelning avgick flera ledamöter i protest... / Lars Terenius
Replik:
Inget ifrågasättande av vetenskapliga rådet 2001
Att Djurskyddsmyndigheten valde att i två av 34 fall frångå vetenskapliga rådets förslag och höja anslagsnivån så att den bättre överensstämde med mottagarnas behov är knappast att ifrågasätta rådet och utgör heller inget grundskott mot peer-review-förfarandet, svarar Matz Hammarström... / Matz Hammarström
Icke-terapeutisk ventilation:
Långsiktiga konsekvenser för anhöriga måste också belysas 2002
Genom att påtvinga anhöriga delaktighet i ställningstagandet till eventuell icke-terapeutisk ventilation kan sjukvården bidra till skapa situationer som ökar risken för anhöriga att känna skuld... / Anna Milberg
Vi måste bli bättre på att värdera nytta och risk med läkemedel 2003
En kontinuerlig diskussion om läkemedels säkerhet är central. Jan Håkansson och Peter Rosenberg kritiserar Pfizers och andras agerande till följd av indragningen av Vioxx... / Eva Dahl

KORRESPONDENS

Inga belägg för att sänkning av PSA-nivån hjälper oss att hitta de fall av prostatacancer som leder till morbiditet och mortalitet 2005
I en intressant artikel i LT 20/2005 (sidorna 1519-21) presenteras remissflödet till en urologisk specialistläkarmottagning under år 2000. Syftet har varit att kartlägga detektion av prostatacancer hos män över 50 år i materialet... / Per-Uno Malmström
Replik:
Att sänka S-PSA-gränsen från 4 till 3 µg/l är rimligen av värde för män yngre än 65 år 2005
Per-Uno Malmströms inlägg rörande vår artikel om S-PSA-utfallet på en urologmottagning är intressant och innehåller många tänkvärda kommentarer. Det är dock viktigt att komma ihåg att studien handlar om enbart utredning av patienter med symtom eller PSA-förhöjning remitterade... / Hans Boman
Kommentar angående behandling med elektromagnetiska fält 2006
I Läkartidningen 15/2005 framför Erik Wahlberg och David Bergqvist kritiska synpunkter på behandling med elektromagnetiska fält (EMF) [1]. Författarna förefaller inte ha personlig erfarenhet av behandlingsformen. Den dokumentation som åberopas är inte helt aktuell... / Sven Nilsson
Replik:
Önskvärt tona ned marknadsföringen till dess kontrollerade resultat föreligger 2006
Vi har följande synpunkter: 1. Vår avsikt med artikeln var mycket riktigt en kritisk granskning av en behandlingsmetod som erbjuds bla patienter med extremitetsischemi, eftersom vi dels som läkare arbetar med dessa patienter, dels är involverade i ett SBU-projekt om... / David Bergqvist
Skolhälsovård, företagshälsovård och grenspecialitet 2007
I ledaren i Läkartidningen 16/2005, »Satsa på företagshälsovård!« pläderar Susann Asplund Johansson för utbyggnad av företagshälsovården. För mig ligger det nära till hands att föra över resonemanget på skolhälsovården...
Gengasepidemin och en väsentlig hematologisk upptäckt 2007
Tore Leonhardts uttömmande och sakliga artikel om den svenska gengasepidemin under andra världskriget visar hur kännedom om en diagnos, som bygger på diffusa och subjektiva symtom såsom yrsel, trötthet, huvudvärk och diverse andra smärtförnimmelser, kan framkalla en lokal... / Rolf Zetterström
Sömnapné – en underdiagnostiserad åkomma? 2008
För omkring tio sedan år fick jag i samband med en bypass-operation, på grund av instabil angina pectoris, för första gången uppleva sjukvården ur patientperspektiv... / Gregor Katz

MEDICINHISTORISK PAUS

Gertrud Gussander – kvinnlig kirurgpionjär som byggde eget sjukhus 1994
Medicinhistorisk paus... / Heidi Stensmyren

MEDICINENS SPRÅK

Medicinens språk: Varför detta fikonspråk – och för vem? 1996
Herr Redaktör! Som urgammal läkare och prenumerant på tidningen, kan jag snart inte öppna något nummer, utan att bli f-d! Varför detta »fikonspråk«? – och för vem? Såväl läkare som tandläkare, sjukgymnaster och apotekare vet väl att det heter colon, rectum etc... / Peter Pehrzander
Replik: Med motivet mesta möjliga mening 1996
Det gläder oss att du läser Läkartidningen, men det är nog ganska selektivt, för vi har skrivit mycket om problemet med hur man ska stava medicinska termer. Det är snart 20 år sedan Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård bildades, och Läkartidningen har hela... / Jarl Holmén

NYA BÖCKER

Encyklopediska standardverk för medicinsk terminologi 2009
Bengt I Lindskog. Medicinsk terminologi.4:e upplagan. 688 sidor. Stockholm: Nordiska bokhandelns förlag & Norstedts akademiska förlag; 2004. ISBN91-7227-423-9.
Bengt Lundh och Jörgen Malmquist. Medicinska Ord. Det medicinska språket: begrepp, definitioner, termer. 4:e upplagan. 394 sidor. Lund: Studentlitteratur; 2005. ISBN 91-44-03710-4...
Äldrevårdscentral för multisjuka äldre? 2009
Gunnar Akner. Multisjuklighet hos äldre. Analys, handläggning och förslag om äldrevårdscentral. 120 sidor. Stockholm: Liber AB; 2004. ISBN 47-05255-4. Recensent: Ove Dehlin, professor emeritus i geriatrik, institutionen för hälsa, vård och samhälle, Universitetssjukhuset MAS, Malmö...

MEDDELANDEN

Nytt om namn och Kalendarium 2038
Ett kort sammandrag över utmärkelser som utdelats och stundande tilldragelser...

INLÄGG UTIFRÅN

Det är som om vi inte står ut med utländsk, snabb, proffsighet? 2040
Den som reser har alltid något att berätta, sägs det. Alla vi som skrivit eller fått ett vykort vet vad vi talar om. Turistens berättelser är ofta förutsägbara klichéer om väder och sightseeing. Vi svenskar är beresta och kan berätta om många exotiskt osvenska platser...