INNEHÅLL NUMMER 28, 2005

LEDARE

Sjukvård i fokus
Så har årets politikervecka i Almedalen avslutats, en vecka som många anser har tagits över av intresseorganisationer, fackföreningar och näringsliv. 150 organisationer arrangerade närmare 250 seminarier och möten, allt för att vara med och sätta dagordningen för den politiska... / Eva Nilsson Bågenholm

AKTUELLT

Arbetsmarknadspolitik när läkare skriver sjukintyg 2050
Läkarförbundet anordnade två debattseminarium i Almedalen förra veckan. Det ena på temat sjukskrivningar och det andra med fokus på landstingets roll i framtidens sjukvård. Båda med paneldeltagare i stort sett eniga kring svaren på de frågeställningar som Läkarförbundet ställt upp... / Sara Gunnarsdotter
»Landstingens tid är förbi« 2051
Klarar landstingen framtidens sjukvård? Det var rubriken för Läkarförbundets andra seminarium under Almedalsveckan ... / Sara Gunnarsdotter
Efter Socialstyrelsens uppföljning:
Biobankslagen krånglig och bör revideras 2051
Socialstyrelsens nationella uppföljning våren 2005 av Biobankslagens tilllämpning har innefattat enkäter, intervjuer med olika personalgrupper, journalgranskningar samt besök vid biobanker...
Ingen ökning av specialister i allmänmedicin trots satsning 2052
De nya specialisterna i allmänmedicin är fortfarande för få för att täcka det framtida behovet, enligt Socialstyrelsens senaste siffror. Satsningen på fler allmänläkare återspeglas inte i fler specialistbevis... / Elisabet Ohlin
Allmänläkarna bör träffa fler patienter anser OECD 2052
De svenska allmänläkarna bör träffa fler patienter och antalet landsting bör vara högst sex stycken. Det är några av OECDs förslag till förändringar av den svenska hälso- och sjukvården... / Elisabet Ohlin
Nio fördelade miljarder gav ingen utveckling inom sjuk- och hälsovård 2053
Ingen nämnvärd påverkan på utvecklingen av hälso- och sjukvård. Det är Socialstyrelsens sammanfattning av vilken effekt den Nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvård haft i kommuner och landsting... / Sara Gunnarsdotter
Sjukförsäkringen för mjuk anser Anna Hedborg 2053
Den svenska sjukförsäkringen är för mjuk. Den slutsatsen drog nyligen Socialförsäkringsutredningen och den särskilda utredaren Anna Hedborg... / Elisabet Ohlin
Fortsatt kritik av Sahlgrenskas ortopedi 2054
Sahlgrenska Universitetssjukhuset har inte gjort tillräckligt för att åtgärda problemen med bisysslor inom ortopedin, enligt regionens revisorer... / Elisabet Ohlin
Gillberg överklagar fällande dom 2054
Både professor Christopher Gillberg och rektor Gunnar Svedberg överklagar de fällande domarna i Göteborgs tingsrätt, i målet om forskningsmaterial rörande adhd/damp...
Etisk plattform för samarbete 2054
Läkemedelsindustriföreningen (LIF) har utsett förra statsrådet Bengt Lindqvist till utredare av samarbetet mellan läkemedelsföretag och handikapporganisationerna. Syftet är att formulera en etisk plattform för samarbetsformerna...

MEDICINSK KOMMENTAR

TBE-vaccinerna är utbytbara – men inte helt 2048
Barn i högriskområden kan också behöva skydd
Fästingöverförd, virusorsakad hjärninflammation (TBE) är en allvarlig sjukdom med risk för långvariga eller bestående skador hos en tredjedel av patienterna. Inte bara vuxna och äldre barn kan behöva vaccinskydd, även mindre barn (ner till tre års ålder) som vistas i högendemiska områden kan vaccineras, om föräldrarna så önskar.
/ Lars Lindquist

NYA RÖN

Unik longitudinell studie har följt familjer med hög respektive låg risk att drabbas av depression över tre generationer 2055
Att depression går i släkten är välkänt. Risken att insjukna i depression är dubbelt så stor hos förstagradssläktingar till deprimerade individer som hos kontroller... / Maj-Liz Persson
Patofysiologi, diagnostik och behandling vid septisk chock – bred översiktsartikel sammanfattar nuvarande kunskap 2055
En översiktsartikel i Lancet [1] har sammanfattat patofysiologi, diagnostik och behandling av septisk chock. Artikeln, som finns med på Lancets 12-i-topp-lista, ger en översiktlig och bra överblick av nuvarande kunskap inom området... / Hans Blomqvist

KLINIK OCH VETENSKAP

Barnkardiologi
– en svensk angelägenhet 2056
Allt fler med medfödda hjärtfel når vuxen ålder.
Nya diagnostiska metoder, vilka möjliggör diagnos redan före barnets födelse; utvecklad hjärtkirugi och nya farmakologiska behandlingsmöjligheter har bidragit till detta.
Svenska läkare och forskare har med banbrytande insatser spelat en stor roll för utvecklingen av barnhjärtsjukvården.
/ Bo Lundell
Kateterinterventioner vid medfödda hjärtfel alternativ till öppen kirurgi 2060
Utvecklingen av kateterteknik är en direkt följd av tidiga radiologiska landvinningar, som punktionsteknik och angiografi. Kontrastangiografin var i bruk redan på 1930-talet men var svår att utföra, då tekniken byggde på direktpunktion eller friläggning av kärl...
Lindrig utvecklingsstörning – dags att se över definition och terminologi 2064
Två fallbeskrivningar
I Skolverkets Faktablad anges att: »Barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda går i särskola. Till särskolan räknas den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan...
/ Elisabeth Fernell
Långtidsöverlevnaden vid diabetes har successivt förbättrats 2066
Lång sjukdomsduration kan ge information om protektiva möjligheter
Sannolikt är genetiska faktorer viktiga för långtidsöverlevnad vid insulinbehandlad diabetes. Den över tid successivt förbättrade överlevnaden understryker dock att också icke-genetiska faktorer, inklusive terapeutiska framsteg, har avgörande betydelse.
KUNSKAPSPROV / Sven E Nilsson WITH ENGLISH SUMMARY

Kvinna fick akut hepatit efter intag av bantningspiller inköpt via Internet 2071
Fallbeskrivning
En ung, tidigare frisk kvinna insjuknar med illamående och gulsot. Laboratorieutredning visar leverpåverkan. Fördjupad anamnes avslöjar intag av ett bantningspiller, Termoxical, som inköpts via Internet.
/ Per Arneborn WITH ENGLISH SUMMARY

MEDICINENS ABC

Misstänkt akut koronart syndrom 2073
ABC om
Bröstsmärta som inger misstanke om instabil angina pectoris eller hjärtinfarkt är den vanligaste orsaken till akutsjukvård i Sverige. Bröstsmärta är svårbedömt, delvis beroende på att det finns många differentialdiagnoser, varav en del livshotande. Metoderna för att fastställa/utesluta syndromet på akutmottagningen är bristfälliga. Ett hårt styrt vårdprogram underlättar handläggningen.
/ Ulf Ekelund

PATIENTSÄKERHET

Fel att låta en så oerfaren läkare utföra en så stor och svår operation 2078
Urinledare delades vid operation av koloncancer – skadan upptäcktes inte
Det var fel av kirurgen att låta ST-läkaren, som aldrig sett eller deltagit i ett liknande ingrepp förut, utföra en så stor och svår canceroperation på tjocktarmen. Kirurgen är därför ansvarig för att en del av urinledaren delades och att skadan inte upptäcktes, konstaterar Ansvarsnämnden...
Borde ha undersökt kvinnan med buksmärtor som visade sig ha utomkvedshavandeskap 2079
Det var fel av onkologen att inte undersöka kvinnan med buksmärtor första gången hon sökte akutmottagningen – vid ett andra besök några timmar senare visade det sig att kvinnan hade utomkvedshavandeskap...
Borde sett till att kvinnans problem utreddes vidare på grund av misstanke om utomkvedshavandeskap 2080
Trots att gynekologen inte kunde finna några avvikelser vid palpation och ultraljud borde hon ha sett till att kvinnans besvär utreddes vidare på grund av misstanke om utomkvedshavandeskap...
»Det är inte ovanligt att kärlkramp eller hjärtbesvär kan ge symtom som kan likna bukbesvär« 2080
Oklara magbesvär bör utredas för att fastställa orsaken eller utesluta andra orsaker. Det är inte ovanligt att kärlkramp eller hjärtbesvär kan ge symtom som kan likna bukbesvär, säger Ansvarsnämnden och fäller en företagsläkare...
Följde inte rutinerna för makroskopisk hematuri 2081
Klinikens bristfälliga rutiner utgör förmildrande omständigheter men friar inte läkaren
Även om de bristfälliga rutinerna vid kliniken utgör förmildrande omständigheter kan ST-läkarens fel varken betraktas som ringa eller ursäktligt. Det anser Ansvarsnämnden och fäller honom för att han inte följde klinikens rutiner för utredning av för blotta ögat synlig blödning från urinvägarna...

MEDICIN OCH SAMHÄLLE

»Open access« inte bara en vision
Utvecklingen mot fri tillgång till forskningsresultat har redan startat
Kraven på ett fritt flöde av vetenskaplig information har ökat under senare år. Förespråkarna vill att resultaten av offentligt finansierad forskning ska vara fritt tillgängliga i öppna universitetsarkiv och nättidskrifter. Visionen ser ut att kunna bli verklighet, men den väcker också nya frågor. Vem ska t ex betala för tillgängligheten och hur går det med de öppna nättidskrifternas status och oberoende?
/ Peter Tillhammar
Asylsökande barn – myndigheter väntar och kräver »fakta på bordet« 2082
All nödvändig kunskap finns redan – anklagelse om simulering förkastlig
Kunskapen är idag stor om hur ett barns psyke skadas och bryts ned av obehandlade krigstrauman, hur en hel uppväxt kan skadas av många års asylväntan och hur mottagliga barn är för föräldrars förtvivlan och påföljande sjukdoms- och symtombild...
/ Solvig Ekblad
Rättsmedicinalverket får ansvaret för rättsintyg 2084
Den 1 januari 2006 träder en ny ordning för utfärdande av rättsintyg i kraft. Den nya ordningen innebär att Rättsmedicinalverket får ett utökat ansvar för verksamheten. Syftet med den nya ordningen är att höja kvaliteten på rättsintygen... / Sara Rosén

DEBATT OCH BREV

Läkemedelskommittéerna behövs inte – terapirekommendationer utfärdas ändå 2085
Det finns redan tillräckligt många som utfärdar behandlingsrekommendationer – det är dags att avtacka läkemedelskommittéerna och gå vidare.Grundproblemet är dock att läkemedel ännu inte är helt integrerade i sjukvårdens ekonomistyrning... / Bengt Jönsson
Klarläggande om indikationer och kostnadseffektivitet för Inspra 2087
Vi vill på inget vis ta ställning i frågan om läkemedelskommittéernas vara eller inte vara. Däremot anser vi det viktigt att tydliggöra indikation och kostnadseffektivitet för Inspra (eplerenon) så att eventuella missförstånd kan skingras... / Åke Ohlsson-Önerud
Inspra och Läkemedelsförmånsnämnden: Var kommer läkemedelskommittéerna in? 2088
Innebär inte läkemedelskommittéernas verksamhet ett förkastligt och ineffektivt dubbelarbete när utredningarna redan är gjorda?Nej, det ineffektiva vore att inte arbeta lokalt! Beslutet om eplerenon vid hjärtsvikt efter hjärtinfarkt är ett tydligt exempel på hur informationen från en myndighet behöver förmedlas vidare... / Mikael Hoffmann
Replik:
Klok läkemedelsprioritering frigör resurser 2090
Någon avgörande skillnad mellan Inspra och spironolakton torde inte finnas vad avser effekter, men biverkningarna kan skilja sig åt. En jämförande biverkningsstudie vore därför av värde. I Stockholm baseras val av läkemedel på dokumentation och ändamålsenlighet i första hand, på kostnader i andra hand... / Rickard Malmström

KORRESPONDENS

Lättare välja bästa operatör 2092
Rubriken är hämtad från Dagens Nyheters ekonomisektion den 18 juni 2005. Präglad av yrket trodde jag att innehållet skulle spegla svårigheten att välja rätt person att hålla i kniven. Artikeln inleddes med att priset var viktigt, och så långt var allt gott och väl... / Folke Flam
Låt bli att allergitesta i hemmet! 2092
Jag har som pediatriker träffat på en hel del mjölkallergiker. Håller de sig strikt till en mjölkfri diet mår de bra, har inga besvär och kan leva ett normalt socialt liv. De har uppfyllt målen för en allergiker... / Björn Hammarskjöld
Sköterskeledd b-sjukvård? 2093
Under vinjetten »Nyklippt« på ledarsidan i Läkartidningen 20/2005 citeras ur en artikel i Medicinsk Axess 2/2005, om vad vi ska ha allmänläkare till, skriven av allmänläkaren Björn Olsson... / Lars Linnersten
TGA:Utredningen kan stanna vid klinisk bedömning! 2093
Christer Nilsson och medarbetare gör [1] en värdefull genomgång av fenomenet transitorisk global amnesi (TGA) utifrån beskrivningen av tre unga, friska personer som drabbats av symtomet. TGA är välkänt för neurologer; likaså välkänt är att det är ett godartat tillstånd... / Jan Fagius
Replik:
Neuroradiologisk undersökning motiverad 2093
Dr Fagius ifrågasätter i sin kommentar vårt förslag till handläggning av transitorisk global amnesi (TGA). Artikelns syfte är i första hand att framhålla att TGA förekommer även hos yngre... / Christer Nilsson
Hur du står när du kissar – säger det något om prostataförstoring? 2094
Symptomen vid prostataförstoring finns beskrivna i läroböcker, i broschyrer och på nätet. Om svag urinstråle med avbrott, startsvårigheter, täta trängningar, tendens till krystning, efterdropp och dålig tömning står att läsa både på urologernas hemsida och om man tar del av... / Bengt Mattsson
Skribenten bör få veta vem som granskat artikeln 2094
Då en artikel som sänds för publicering i Läkartidningen blir föremål för referentbedömning får referenten kännedom om vem som är författare. Det är inte något allmänt accepterat förhållande vid referentbedömning i vetenskapliga tidskrifter... / Bengt H Johansson
Svar:
Skall rättvisan vara blind? 2094
Bengt HJohansson tar upp en principiellt viktig fråga rörande referentbedömning. Skall granskningen ske enkelblindat (referenten är anonym för författaren men författaren känd för referenten), dubbelblindat (referenten anonym för författaren och författaren anonym för... / Josef Milerad

NYA BÖCKER

Anestesibok i ny upplaga 2095
Matts A B Halldin, Sten G E Lindahl, red. Anestesi. Andra, reviderade upplagan. 681 sidor. Stockholm: Liber; 2005. ISBN 91-47-05193-0. Recensent: Eskil Dalenius, specialist i anestesiologi, chef för Försvarsmaktens sjukvårdscentrum, Hammarö...
Ny bok inom ett nytt ämnesområde 2095
Bente Klarlund Pedersen. 271 sidor. Motion på recept. Motion som behandling. Köpenhamn: Nyt Nordisk Forlag Arnold Busck A/S; 2005. ISBN 87-17-03709-3. Recensent: Matti Leijon, folkhälsovetare, MPh, Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland; styrelseledamot i Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA)...
1900-talets psykiatri i ett sjukhus perspektiv 2095
Marie Lennestig, Ulla-Karin Schön. 148 sidor. Mot nordliga vindar skyddad. Psykiatrisk vård, patienter och Säters sjukhus under 100 år. Stockholm: Carlsson Bokförlag; 2005. ISBN 91-7203-674-5. Recensent: Jan Halldin, med dr, leg läkare, Socialmedicin, Norrbacka, Karolinska institutet, Stockholm...

INLÄGG UTIFRÅN

Äta vår nästa? 2120
Människan ska leva sunt så att hon håller sig frisk (tills hon eventuellt dör). Detta är en grundtanke bakom vegetarianismen. Vegetarianismen har vad jag sett tre olika motiv... / Nils-Eric Sandberg
Konsten att både bunta ihop det svårförenliga och slå sönder det sammanhängande 2192
Någonstans och någon gång måste det ha hänt, det kan ha varit på Journalisthögskolan i forntiden, kanske i något som poeten och läraren Bengt Nerman sa; hur som helst ställdes abstraktionsstegen in i min tankevärld... / Hans Fällman